26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

�4. (Dv), mukurru (VocBN), mukurri (-kh- S ap. Lh). (Adj.). Colmado, pleno, rebosante. "Adj., mesure plus<br />

que comble, avec exhaussement sur le niveau des bords du contenant" VocBN. "Mükhürri, plein à déborder" Lh.<br />

� Ohore mukuru guziak ez deus baitadutza. SP Imit I 3, 6 (Ch ohore handiena, Mst, Ip uhuriaren goratarzüna).<br />

[Gauza guzien] frankoki, neurri mukurruz eta gaindi berriz konplitzeko. Ib. III 30, 1 (Mst bürütila gaintika, Ip<br />

hobeki eta gaintika, Ol, Pi erruz ta gonburuz; v. tbn. neurri mukuruz en III 47, 1). Tolare mukurutik. Or Mi 29.<br />

�5. (H), mukurru (H), mukur (H). "On le dit de cime, tête, sommet [...]. Zuhaitzaren mukuruan, à la cime de<br />

l'arbre. Mendi mukurruan, au sommet de la montagne" H. Cf. mokor.<br />

�6. "Mukurru (BN-baig), enorme, bulto" A. Cf. mukulu (2). � Lau gizonen artean mukurru (bulto) andi bat<br />

mendian beera amildu zuten. A Ardi 130s.<br />

�7. mukurru (L ap. Lh; A). "Huraño, esquivo" A. "Gizon mukurru horrek hala erran dio, ce sauvage le lui a<br />

raconté ainsi" Lh. Cf. mokor. v. muker.<br />

- ELUR-MUKURU. v. elur.<br />

- MUKURU EGIN. Colmar(se). � Graziaz, Jaunaren izatea guganatzen duan jainkokiaz betea, ornittua,<br />

mukuru egiña izan zala. Inza Azalp 155.<br />

- MUKURUKILAN. Abundantemente. � Ardu gorri huna dügü / bentatik jinerazirik / türla türla ere edan /<br />

mukhurrikilan gogotik. Casve SGrazi 92.<br />

- MUKURUZ. En abundancia. � Bere erraietatik mukurruz jaurtitzen dizkigute etengabeko txirtxirriz<br />

belarriyak gortzen dituzten piztitxoak. J.M. Tolosa EEs 1913, 113.<br />

- SATOR-MUKURU. v. sator.<br />

� Etim. De lat. cumulu, a partir de la forma metatizada *mukulu.<br />

mukuruka (AN-5vill, L, B, BN; vEys), mukurruka (B, BN; VocBN), mukurrika (S). Ref.: A (mukuruka,<br />

mukurruka, mükürrika); Gte Erd 288. � "Colmadamente, en abundancia" A. "Mukurruka, llenar una medida<br />

colmándola" Ib. "Eliza jentez mükürrika bethe zen (S), zakuak mukuruka beteak daude (AN-5vill, B)" Gte Erd<br />

288. � [Elizako] barnia mükürrika betherik, eta kanpuan orano hanitxez jente haboro. Eskual 24-4-1908, 3.<br />

mukurukatu, mukurrukatu (-kh- Dv). �1. Llenar, colmar. � Ez dut biharamunaren batere axolarik / gantza<br />

mukurrukatzen dut gosetzen nizalarik. Othoizlari 1959 (n.º 19), 223. �2. mukurrikatu (Sc ap. A). "Llenarse<br />

completamente un árbol" A.<br />

mukuruki (H), mukurruki (H). �1. De sobra, abundantemente, plenamente. v. mukuruku, mukururo. � Hek<br />

guztiak mukurruki dakizkitzu. EZ Man I 6. Zure baitan ontasun guziak batetan eta mukuruki dira. SP Imit III 21,<br />

2 (Leon osoki). �2. "Par tas, morceaux, amoncellement" H.<br />

mukuruku. � Plenamente, abundantemente. Cf. mukuruki. � Arbola guzia mukuruku estallia duk aran horihori<br />

eta onyu-onyu batzuez. Elzb PAd 37.<br />

mukururo (Lar, H (s.v. mukurruki)), mukurruro (Lar, H (s.v. mukurruki)). � "Colmadamente" Lar.<br />

mukurutu (B; SP, Lar, H), mukurrutu (AN, L, BN; -kh- Dv, H), mukuratu (Dv), mukurratu (H), mukurritu<br />

(AN-erro), mukurtu (Lar, H). Ref.: A (mukurutu, mukurrutu); A Apend (mukurritu). � Tr. Documentado en<br />

autores septentrionales, y en Orixe, Villasante y en un ej. de EG (1950 (9-10), 23). La forma más empleada es<br />

mukurutu, seguida de mukurrutu; hay mukuratu en Etcheberri de Ziburu (junto a mukurratu) y Haraneder, y<br />

mukhurratu en Harizmendi (76). �1. Colmar(se), llenar(se). "Neurria mukuruturik, ayant comblé la mesure" SP.<br />

"Mukurrutuz eman daut neurria, il m'a donné la mesure, la faisant comble" H. "Mukurritu nuen neurria, colmé<br />

la medida" A Apend. Cf. mukultu. � Arren bada entzun gaitzan / eta mukura gaitzan / bere dohain handiez. EZ<br />

Eliç 172. Bethe da lurra gaixtakeriaz, mukurutu da maliziaz. Ax 119 (V 78). [Iainkoak] utzten gaitu kontu haren<br />

konplitzera, neurriaren bethatzera eta mukurutzera. Ib. 113 (V 75). Hala akhaba zazue mukuratzeaz ere zuen<br />

aiten neurria. He Mt 23, 32 (HeH mukurru ezazue; TB, Dv, Echn, BiblE bet(h)e, Ip ürhentü). Saskia bete, saskia<br />

irauli, / gurdia mukurutzeko (betetzeko). Or Eus 77 (v. tbn. Mi 146). Ikusi zituen alhor batean zazpi ogi buru<br />

bihiz mukurrutuak. Zerb IxtS 26. Bizia bete, mukurutu, edatu. Vill Jaink 121. v. tbn. SP Phil 214. Ol 1 Thess 2,<br />

16. � Deplauki agertu baita horien [itsas-lapurren] kopeta eta zinez mukurrutuz joaki gaixtaginen bekokia!<br />

Etcheb Obrak 43 (ap. DRA). �2. (B ap. Izeta BHizt2; Aq 959 (AN), H), mukurratu. Amontonar. "Belarra<br />

mukurutu bear dugu" Izeta BHizt. � Izenak mukurutzeko zabar naiz, idaztearen itsuskeritik igesi bearrez. EG<br />

1950 (9-10), 23. � (Part. en función de adj.). � Iauna othoit khen etzatzu bidetako trabuak, / ormak, haize<br />

hotzak, eta elhur mukurratuak. EZ Man II 122.<br />

mukus. "Substance dont la tête se purge par les narines" VocBN (s.v. muku).<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

661

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!