26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

mujoi (G-bet ap. Arzdi Peces; Izt C 206, FauMar 69, Zubk Ond 237). � "Mujoi (en Donosti) es (Sargus<br />

rondeleti)" Arzdi Peces 381. "Mujarra, pardo, sargo (Sargus vulgaris)" FauMar 69. "Sargo, burdo (Sargus<br />

rondeleti)" Ib. 70.<br />

mujuri. "Montón. Sator-mujuri (Sc), topera" A.<br />

mujutu. v. mujatu.<br />

1 muka (BN ap. A � VocBN). �1. "Mèche brulée de la chandelle" VocBN. "Pavesa o parte quemada del pábilo<br />

de una vela" A. �2. (VocCB (s.v. mukia) � Dv). "Mukia, (G, L) muskilla, muka, (V) moko" VocCB.<br />

2 muka. "Mukha (S; Foix), se dit d'une femme, en mauv[aise] part" Lh.<br />

mukada. "Mouchettes, mukadak" SP (s.v. mukaderak).<br />

mukadatu. "Moucher la chandelle" SP. v. 1 mukatu (2).<br />

mukadera. v. mokader.<br />

mukagarri. "Ce qui est propre à moucher (dans les deux sens de mukatzea)" H.<br />

mukai (Lar, Añ, Hb ap. Lh, H). � "Flema", "pituita" Lar. "Flema, humor" Añ. Cf. muki.<br />

mukailera. Cf. mukaiztur. � Bekhaizti eta mukhaileretan, lana bertzen argi hiltzetan. "Les envieux sont les<br />

éteignoirs qui étouffent la lumière des autres". Hb GH 1928, 398.<br />

mukaio. "(G-to), colmo" A.<br />

mukaitsu (Lar, Hb ap. Lh). � "Flemático", "pituitoso" Lar. Cf. mukai, mukitsu.<br />

mukaitz. "Flojo, descuidado, nasaia, zabarra, mukaitza" Izt 52r.<br />

mukaiztur. � Despabiladera. Cf. mukailera. � Aientzako mukaiztur ta mukontziak urre utsezkoak beitez. Ol Ex<br />

25, 38 (Dv muketak).<br />

mukakizun. "Qui doit être mouché (dans les deux sens de moucher)" H.<br />

mukanes. v. mokanes.<br />

mukar. v. muker.<br />

1 mukatu (L, BN, R, S ap. A; SP (sin trad.), Gèze 340, Dv, H). �1. "Moucher, ôter la morve. Muka zazue haur<br />

hori, mouchez cet enfant. Mukatzen bahintz, [....]. On dit d'une personne maladroite, ignorante, etc. Mukatzen ere<br />

eztaki" H. "Sonarse las narices" A. El ambiguo 'moucher' (trans.) de SP, Gèze y Dv, podría corresponder tbn. a la<br />

segunda acepción. � Mukudun dena, muka bedi. Prov. (ap. H). �2. (L, BN, R, S; VocBN, H). Ref.: A (muka,<br />

mukatu). "Moucher une candelle" VocBN. "Moucher une bougie, une chandelle, une lampe. Barnegi mukaturik,<br />

hil da argia" H. "Despabilar. Muka zak argi hori (L-ain, BN-ciz), despabila esa luz" A (s.v. muka). v. mokatu.<br />

2 mukatu. � Llenar, atestar. � Elizaitzina mukatua zen jendez; denek ikhusi nahi ezkontza. Herr 22-9-1960, 2.<br />

mukatzaile (H (+ -tzalle, -zale)). �1. "Moucheur, qui mouche ou qui se mouche souvent" H. �2. "Moucheur,<br />

qui est chargé de moucher chandelles, lampes, etc., ou qui mouche une chandelle, lampe, etc." H.<br />

muker (V, G, AN; Lar, Añ (V), Mg PAbVoc 234, Izt 104r, vEys (G), VocCB � Dv, H (+ -kh-), Dgs-Lar 8, Zam<br />

Voc), moker (B), mukar. Ref.: A (muker, moker); Asp Leiz; Izeta BHizt2 (moker). � Tr. Documentado desde<br />

mediados del s. XVIII en autores meridionales y en Goyhetche. La forma general es muker; hay moker en<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 654<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!