26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

mugonkiro. "Oportunamente" Lar. v. MUGONEZ.<br />

mugonti. "Oportuno" Lar. v. mugondun.<br />

mugu (Lar, Añ (G), Hb ap. Lh, H (V, G)), mugo (Añ (G)). � "Sazón, ocasión, coyuntura" Lar. "(A la) sazón, se<br />

hallaba allí, adiuntza artan zegoan an, mugu artan" Ib. "Lugar, espacio, tiempo, beta, astia, mugua, artea. No<br />

tengo lugar, betarik eztet, [...] mugurik eztet" Ib. "Temps, loisir" Lh. Cf. muga, mugon.<br />

- MUGU ITXI. "Temps, circonstances difficiles, durs" H.<br />

- MUGU-TARTE. "Tracto de tiempo, erartea, mugutartea" Lar.<br />

mugurdi (R; Aq 24 (R)). Ref.: A; VocPir 688n; Arzdi PlantR 450. � "Churdón (pienso es árbol), mugurdia" Aq<br />

24. "Frambuesa" A. Cf. VocNav: "Mugardi, frambuesa (Roncal)" y "mugurdi, nombre que dan a la frambuesa o<br />

chordón (Isaba)".<br />

mugurri. "(R-uzt), planta parecida a la batata, se desarrolla bajo tierra; los niños la comen cruda" A.<br />

muguta. v. mugita.<br />

muguti. "Espacioso, tardo, astitsua, geldia, [...] mugutia" Lar.<br />

mui. � Boca (en el habla de los gitanos vascos). � Hiretzat goli kherautzen dinat / erromeetako gazin mindroa,<br />

/ ene muirako mandro londoa [='pan tierno para mi boca']. Mde Po 83.<br />

muian, muien. v. moien.<br />

muika (V-gip, G-goi). "La (mala yerba) que tiene en la raíz como rosarios, muika batzuk. Id. muittía" Iz UrrAnz.<br />

"Muikak kendu, tomateari hostoak kendu" (G-goi).<br />

muilai. "Mullai (L), equilibrio, se dice de lanchas que se mantienen así en alta mar" A. Cf. muilatu.<br />

-<br />

- MULLAIAN. "(L), en equilibrio, se dice de lanchas que en la pesca de altura se mantienen en un lugar, sin<br />

dejarse llevar de la corriente, merced a un tripulante que rema en opuestos sentidos" A.<br />

muilaka. � Tomento. � Autsaldi bat emanez, egin dute taka, / eskuz igurtzitzeko darion mullaka (mullozakarra).<br />

Or Eus 101.<br />

muilakatu (-ull- G-to ap. A). �1. Estrujar. "Batsu dira mullakatu, marruskatu ta zimurtu (G-to), son casi iguales<br />

estrujar, restregar y arrugar" A (s.v. batsu). �2. "Mullakatu (G-to), desordenar" A.<br />

muilatu. �1. Echar el ancla; detenerse (un navío). � Nahi baduzu sarthu edo muillatu Berlingan, muillatuko<br />

duzu 12 brasetan Ermitas hegoatikan. INav 17. Heldu bazare denbora txar batekin Arcachungo kostan<br />

muillatzerat es muilla 25 brasa baino gutiagotan. Ib. 46. Unziek muillatzen duten lekurat. Ib. 134. �2. "Mullatu<br />

(Lc), estar quieta una lancha en alta mar, mantenerse en equilibrio" A. Cf. muilai.<br />

muilaztar. � Estopa, copo de lino. Cf. mulazkar. � Sorgin-agin-zuloan koka-aala mullaztar (estopa) / lurrean<br />

ipintzen du ikara ta dardar. Or Eus 114. Mullaztarra (copo de lino) garbariik ala du bereizten. Ib. 136.<br />

muileun. "Razago, lienzo muy tosco de estopa, mullotea, mulleuna" Lar.<br />

muileuta (det., -ull- Lar � H (G)). � "Marga, tejido bastísimo de estopa, marga, margea, mulleuta" Lar.<br />

1 muilo (-ull- L; H (+ -uill-)), mulo (L; H; -lh- SP � vEys, H), mullu (L-côte), moillo (V-gip), boilo (V-gip).<br />

Ref.: A (mullo, mulo, mullu, moillo); Iz ArOñ (boilo). �1. Montoncito, bola; montículo; terrón. "Petite colline"<br />

SP. "Sator muloa, taupinière. Martin muloa, rouleau (Martin) à écraser les mottes" H. "Pella, pelotilla" A.<br />

"Boillo aundixak, terrones grandes" Iz ArOñ. � [Martxoan] sathor muloak barraiatzea eta landetako errekak<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

646

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!