26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

mugiska (Lar � H). � "Repullo, sacudimiento pronto para arrojar de sí alguna cosa" Lar.<br />

mugita (V, G, AN; Zam Voc), mugite (B; -ea det., Aq 820 (G)), mugiti (-ia det., Lcq 172, LandHizt 371),<br />

muguta (V-oroz), muita (V-m-gip), moitta (V-gip), muite (BN). Ref.: A (mugita, mugite, muguta, muite); Arzdi<br />

Plant1 278; Iz ArOñ (muítta); Elexp Berg (moitta, mugitta). � "Grama (bot.)" A (que cita a Mg). "Muítta,<br />

muíttia, (la) mala yerba que tiene en la raíz como rosarios: mugíttia, mugítaak" Iz ArOñ. "Tortero. Moittiak<br />

etxotsak arnasia artzen lagatzen lurrai" Elexp Berg. � Zeñen soloa dagoan laarrez, mugitaz, azkiz, garduz,<br />

zalgaz, zoragariz beterik. Mg PAb 195. Kendu mugiti ta azkiyak, garbitu ondo solua. NecCartV 103 (97 mugitak<br />

ta bedar txarrak). Nere mugita-iriña jatera. Sabiaga Y 1933, 424.<br />

- MUGITA-BELAR (mugiti-b. G-bet ap. A; muite-b. B ap. Izeta BHizt2). "Grama" A. "Clase de hierba. Gure<br />

baratzea muite-belarrez betea dago" Izeta BHizt2.<br />

mugitari. "Motor, motriz" Lar y Añ.<br />

mugitatu. � (Adj.). Conmovido, afectado. � [Kontatu zion] bere aita zarrari itzera ikarati eta mugitatuarekin,<br />

nola otsoaren agiñetatik libratu zion bizia galaiak. Otag EE 1882c, 582.<br />

mugite. v. mugita; mugitze.<br />

mugitezkizun. "Immobilidad" Lar.<br />

mugiti. v. mugita.<br />

1 mugitu (G, AN-ulz, L, B, BN-baig; O-SP 220, SP, Lar, Añ, Izt 75v (-idu), H), mubitu (S; H), mobitu (V-arrgip,<br />

S; Lcc (-idu), Urt I 441, VocBN, H (s.v. mugitzea), Foix ap. Lh), mogitu (V-arr-gip, G-nav, AN-olza; H),<br />

muitu (AN-ulz). Ref.: Bon-Ond 156; A; Lh (mobitu); Lrq (mubit); Totor Arr (mobidu, mogidu); Iz Ulz (mugittu),<br />

IzG 202, ArOñ (mobíu); Etxba Eib (mogidu); EAEL 32; Elexp Berg (mobidu). � Tr. Documentado en todos los<br />

dialectos, salvo en suletino (sí en Tartas), sobre todo en la tradición guipuzcoana y alto-navarra, ya desde<br />

Lazarraga. La forma mejor documentada es mugitu. Al Norte mobitu es la forma más usada desde Leiçarraga<br />

hasta principios del s. XIX, con la excepción del único ej. de mugitu de Harizmendi, y de Etcheberri de Ziburu,<br />

que emplea ambas formas. Desde el s. XIX es más frec. la forma mugitu, aunque se encuentran tbn. mogitu en<br />

Barbier y Lafitte (Murtuts 25), y muitu en Mattin (in Xa EzinB 95), en los tres casos junto a mugitu. Al Sur, la<br />

forma mejor documentada en la tradición guipuzcoana y moderna es mugitu; hay mobitu en Cardaberaz (junto a<br />

mogitu), Guerrico (junto al frec. mugitu), Oteiza (Lc 6, 38; ib. 24, 2 mubitu), y mogitu en Soroa (AKaik 128), en<br />

el único ej. de Noe (17), en Beovide, Txillardegi (en ambos junto al más frec. mugitu) y en Uztapide. Mobi(d)u<br />

aparece en Lazarraga y algunos autores vizcaínos como Capanaga, Zuzaeta (105), J.J. Moguel y Uriarte; mugidu<br />

y mugitu en Añibarro. Entre los navarros, se encuentra mobitu en un texto de Pamplona de 1564, en Beriayn y en<br />

el roncalés Hualde, mogitu en Lizarraga de Elcano, en un texto de Erro del s. XIX (ETZ 270) y en tres<br />

testimonios salacencos, y mugitu en Echenique (Cant 2, 10), un texto de Lesaka de 1857, otro de Lakuntza de<br />

1878 y en Izeta (DirG 115). En DFrec hay 87 ejs. de mugitu, 5 de mogitu, 3 de mobitu y 1 de mobidu.<br />

�1. (Aux. trans. e intrans.). Mover(se); poner(se) en marcha, en acción; cambiar(se) de sitio o de situación.<br />

"Menear" Lar y Añ. "Bullir, menearse", "rebullir" Lar. "1. [...] Arina da haizeak den ttipienak mugitzen duen<br />

hostoa bezala, [...]. Eztezazula hori mugi bere lekhutik, [...]. 3. bouger, se mouvoir, se remuer, s'ébranler, se<br />

déplacer. Ez diteke mugi ere, [...]. Mugi hadi eta egin laster, remue-toi et fais vite" H. "Bere gise muitzen da, se<br />

mueve por sí" Iz IzG 202. "Ointxe mobidu biako dau norabaitt lan eske" Elexp Berg. AxN explica higi (41, 49,<br />

87, etc.), kexa (298) por mugi. v. higitu. � Begietati laster ekion / itogintxo bi mobidu. Lazarraga (B) 1179vb.<br />

Eztezala okherreko bidera oina mugi. EZ Man I 16. Gauza bat mobitzen denian, eta lekhutik lekhura igitzen eta<br />

igaraiten. Tt Onsa 98. Deskansu galantean, baña iñora mogitu gabe. Cb Eg III 392. Etxidéten, noiz mogituko<br />

zén ura. LE Io 5, 3 (Or, BiblE (nota) mugitu; He, Dv, Ol, Leon (h)igitu). Ango arraiak daude igitzen edo<br />

mugitzen ez dirala. AA III 501. Monarka gaizoak oro yasaiten tu; / sosegutik deusek ez duke mugitu. "Se tient<br />

toujours coi". Gy 111. Beren beatzarekin ordea ez dituzte nai mugitu. Ur (G) Mt 23, 4 (Samper mogitu, BiblE<br />

mugitu; He, TB, SalabBN, Echn (h)igitu, Ip hunki, Ur (V), Ker zirkinik eragin, Hual mobiarazi). Flakiarekin ezin<br />

/ mugitu du anka. Bil 42. Bere aldemenetik etzuten mugitu nai izandu. Bv AsL 182. Arria baño geiago eziñ<br />

mugitu zan. Arr May 82. Ez direla soldaduak batere ohartu eta ez nihorat mugitu. Lap 287 (V 130). Tira, tira,<br />

mugitu Andres, ez orrela egon arropak aldatu gabe! Moc Damu 16. Axariak buxtana mogitu zuenian altziniala,<br />

erori zen. Garral EEs 1920, 164. Mugi zaitia, korri, salto... Alz Bern 49. Mugitzen ahal zare, nahi baduzu nik<br />

bezalako arthaldea izan! Barb Leg 134 (141 y 147 mogitzen). Lo egin eta mugi nai luke / argia baiño leenago.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

642

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!