26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

motxitu. v. moztu.<br />

motxkintza. v. mozkintza.<br />

motxo. �1. "Mocho" Añ. �2. (V-oroz ap. EAEL 211). Corto.<br />

motxokin. v. mutxikin.<br />

motxolon. "(BN), Tricholoma albellum, seta comestible, de sombrero al principio cónico, después convexo y<br />

extendido" A s.v. perretxiko.<br />

motxor (V ap. A � Añ; Izt), motxar (A Apend). �1. "Despreciable [...], poco apreciable" Añ. "Despreciables<br />

novillos, zekor motxorrak" Izt. "Animal o vegetal que crece poco" A (s.v. montxor, sin duda por error). v. 1<br />

matxar. �2. "Embotado" Garate 2. a Cont RIEV 1933, 100.<br />

motxorratu. � Talar. v. modorratu. � Ari zen ühaitz ondoan haitz [= haritz] baten motxorratzen. Eskual 7-2-<br />

1908, 3.<br />

motxorro. "Motxorrua, el montoncito piramidal de haces de trigo (G-to)" Iz To.<br />

motxorro. v. muxarra.<br />

motxot (O-SP 231, SP, Dv, H A). �1. "Espèce de couvre-chef de femmes de condition commune" O-SP 231.<br />

"Coiffure de femmes" H. v. 1 moto. �2. (SP � H y A). Envoltura del tapón de una botella. "Flaskoari motxota<br />

hautsi eztakion" SP. "C'est sans doute une façon de bouchonner une bouteille, ressemblant à une sorte de<br />

coiffure, comme celle des bouteilles de vin, de champagne" H.<br />

motxote (A Apend). �1. Marco exterior de la ventana. �2. "Huraño" A Apend.<br />

motxotu. "Trasmochar" Añ.<br />

motxtu. v. moztu.<br />

motxu. v. musu.<br />

motxuelo (AN-egüés-ilzarb-olza ap. Bon-Ond 144). � Mochuelo.<br />

motxura. "Rasura de barba" Lar.<br />

motz (V, G, AN). Ref.: A; Iz ArOñ (aarixa). � Tr. La forma general es motz; mutz se documenta en textos<br />

suletinos. Motsa lo emplea Azkue en su ed. de las poesías de E.M. Azcue. En DFrec hay 59 ejs. de motz; hay<br />

tbn. 6 de motx.<br />

I (Adj.). �1. Mocho, desmochado, mutilado; truncado. "Motza es también toda cosa que en castellano llaman<br />

motilada" Ech 59r. "Aari motz, auntz motz, carnero y cabra desmochados" A. Cf. belarrimotz, besamotz,<br />

HANKA-MOTZ, etc. Cf. tbn. MIH 388: "Hizkuntza, honenbestez, ez da grauzkio-motza, grauzkio-gabea baino".<br />

� Galindo Moça (1026). Arzam 345. Don Martin Motça (1254). Ib. 345. Pero Miguel Moçça (Irache, 1339).<br />

VM 40. � Ogia laberatzean motz edo adardun egiten da. "Ras ou cornu". O Pr 344 (tbn., con alguna variación,<br />

en Saug 154). Izan zan tantai bat legez aretx motzetan. AB AmaE 169. Bestela zabiltz Erniyo aldeko / ari motzen<br />

antzera. EusJok 104. Garai bateko intxaur-arbola lodien tokian iru epaitondo motz. Mok 16. Auek dituzu mendi<br />

motzak, gaña zelaia dutenak. Anab Aprika 8. Ea, gure zaldi motza dezagun perra. Arti Puntu vers 185 (ap.<br />

DRA). Arte motz baten adarburuan eseri zan. "En el tronco de una desmochada encina". Berron Kijote 126. �<br />

Cortado (refiriéndose a la parte que ha sido cortada). � Gure akerrak ditu / punta biak motzak, / zeren galdu<br />

ziozkan / neguko izotzak. Izt Po 115. Begi bat itxua du / adar biyak motzak. Xe 298. Ezen bere sudur / motzak<br />

eztuen egin usainik kontentuz. Arti MaldanB 216. Batek anka bat paltako zuen, / bestiak bi beso motzak. Uzt Sas<br />

125. � "Cacharro [...] txarro motza, maketsa" Aq 1347.<br />

�2. (SP, Urt IV 98, Lar, Añ). Pelado, trasquilado. "Motz [...] cosa [...] tresquilada, mocha y sin barba" Ech 59r.<br />

"Tondu" SP. "Pelón" Lar y Añ. � Okhasinoa kopetan [...] illetsu da [...] baiña [...] gibel aldean, motz, soil,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 599<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!