26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

motoi (Vc, G ap. A), moto (V-m ap. A). � "Polea, vulg., motón" A.<br />

moto-karro. � Motocarro (?). � Auzaberri ederretako karrikak zabal eta lekutzuak nola diren Iruñan, ageri<br />

ziren zer nai motako moto-karruez beterik. Herr 18-10-1956, 2.<br />

motoki. "(Hb), mouchoir de tête" Lh.<br />

motolo (A). � Gordinflón. Cf. VocNav: "Dícese del individuo rebotudo, del que es grueso y bajo de estatura<br />

(Pamplona, Montaña)". v. potolo.<br />

motolote (A). � Gordinflón. Cf. VocNav: "Chico gordo, rollizo, bien criado, y de buena pasta o carácter<br />

(Pamplona, Montaña)".<br />

motor (V-gip ap. Elexp Berg), motur (T-L). �1. Motor. � Lasterragotzen du oraino ene lagunak motorraren<br />

itzulika. JE Ber 25. Itsas-motorren lantegia. Erkiag Arran 18. Lehen airekoa, suzko motur batekin, altxa erazi<br />

zuen. Herr 24-7-1958, 1. [Ega-ontziaren] motor batek, bitako batek, uts-egin. Anab Aprika 102. Tramankulu<br />

aundiaren motorrak puzka ta arnasestuka ziarduan bitartean. Erkiag BatB 44. Lo artzen genduan txoferraren<br />

ondoan motorraren berotasunarekin. Salav 60. En DFrec hay 16 ejs. de motor, correspondientes a las dos<br />

primeras acepciones, y 4 de motore. �2. (V-gip ap. Elexp Berg), motur. Motocicleta. � Martiñ etorri zaigu /<br />

biyaramunian, / bere motor da karro / koraje onian. (Interpr?). Tx B III 130. Motur batekin eta axolarik gabe<br />

erdiak bederen badabiltza. [...] Eta gero, bihurgune eta bazter biden juntan, kisk eta kask, bi kolpatu bederen<br />

lurrean. Herr 26-7-1956, 2. Eltxua bezin ugari ziran / motor da automobillak. Basarri 94. Batzuk motorrez eta /<br />

bestiak belbillez. BEnb NereA 216. Gaurko gaztiak maite baititu / motorra eta trakturra. Xa EzinB 132. v. tbn.<br />

Osk Kurl 84. Auspoa 98-99, 241. �3. (V-m, G-azp-bet). Ref.: AEF 1960, 28 y 46. Bonitera, embarcación a<br />

motor usada en la pesca del bonito. Cf. Echaide Orio 127.<br />

motorbizikeleta. v. motobizikleta.<br />

motostu, motoztu. � Arreglar, componer el cabello (tbn. fig.). � Aren buruausterik biziena olerki-azala<br />

orraztu, motoztu ta atontzea zan. Zait EG 1950 (1), 9.<br />

motostun, mototsdun. � (El) que lleva coleta. � An dabill Txina aldean pralle euskalzale bat [...], mototsdunak<br />

zuzentzeko asmoz. EEs 1912, 273. � De pelo largo. � Bedaion aurrenengo motots dunak atera giñan:<br />

alegia, buruko ille luze dunak. Zubill 74. � motoxdun (V-gip ap. Iz ArOñ, s.v. txunpurtillia). (El) que tiene pelo<br />

en la frente (persona o animal).<br />

motote. "Renegado. Gizon motote ta gaixtoa" Izeta BHizt2, que cita a Azkue.<br />

motots (G-azp-to-bet-nav), mototx (V-gip, G-to). Ref.: A (motots, mototx); Iz ArOñ (mototz), To y UrrAnz<br />

(mototx); Elexp Berg (mototx). �1. Trenza, coleta; moño; mechón. "Moño, penacho" A. "El pelo de la frente" Iz<br />

ArOñ. "Penacho de pelos. Pelukerixan mototx rubixo bat ipiñi dotse" Elexp Berg. "Zelako ille-mototx politta<br />

ipiñi dotsan gure amandriak neskatilliai" Ib. Cf. motxot. v. 1 moto (2). � Ezkontzeagatik mototsa salduko<br />

luteken neskatxak. Ag G 178. [Txinan] mototsa zintzilika dutela dabiltzen gizonak. EEs 1912, 273. Asmo berriko<br />

motots txikia kaskarrean darabilten anddere buru-loka irudi izango luke. A Ardi 44. Mototsa txintxilika<br />

dagonean, senargaia ta senarra beste batzukin dabiltza (G-azp). "El moño". A EY I 453. Ille-motots ebakiberria<br />

dakust. 'Bucle'. Zait Sof 35. Bi motots luzeko neskame origorri zar bat. JAIraz Bizia 40. Haren ile-motots<br />

leporaino eroria. Mde HaurB 24. Oratu zetsan kopetetatik (mototsetatik) eta zaztakoi zorrotza sartu zetsan<br />

lepotik. Etxba Ibilt 490. Nun da gure neska motxa, / zintzilik bere mototxa? NEtx LBB 395. Illea, bi mototxetan<br />

txikortatua. Ataño MLanak 9. � mototz (V-gip), mototx (V-gip). Ref.: Iz ArOñ (mototz); Elexp Berg (mototx).<br />

(En animales). "El pelo de la frente (en las ovejas)" Iz ArOñ. � Eun beor zuri, gesal-belarra antzeko motots<br />

ederdun. Or Mi 45. Arrotzen die mototsa [beorrei]. Or Eus 329. Adar-puntara begira, nork dun / besteren<br />

[beiren] ille-mototsik. Ib. 174. � Zain ezan ongi gonapeko mototx gorrixka hori. PPer FLV 1987, 194. � Ez<br />

zitzaion nonbait burua txoriz bete; ez zitzaion Egurmendiren aberastasuna mototsaraño igo. Loidi 76. � (G-goi<br />

ap. A). Cabellera. � Mototsaren ille kixkurrak burutik moztu. Zait Sof 23. �2. (Usos fig.). � Eta bala zutak<br />

galdor-mototxetan elkarren galburuak bat egiñez. 'En meules les hautes gerbes'. Or Mi 109. Artega su-motots<br />

bixijak. "Penachos rojos del fuego". Laux BBa 6. Urre gorrizko motots ezea, / landaren [artoaren] goizeko parra.<br />

"Moño". Or Eus 279. Berriro odeia berdin nâstu da, / berdin lasa du mototsa. Ib. 266. Bigunkiro kulunkatzen<br />

ziran ango belardien mototsak aizearen arnaspean. TAg Uzt 86. Ke zurizko motots eder askoa erakutsi<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

596

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!