26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

Mortzillak banan banakuak eta aundixak izaten die, odolostiak, ostera meiauak eta korda bakoitzian mordua"<br />

Elexp Berg. Cf. Echaide Orio 127 murtzilla. � Irurogei ta amar murtzil. Noe 85. Abadiari eman nion /<br />

erregaluz mortzilla. Ib. 80. Odol-pilloa / murtzillarentzat. BEnb NereA 47. Emengo txarri-boda, / murtzille<br />

bigunak. Ib. 215.<br />

moru. v. modu; moro; muru.<br />

morutu. v. murutu.<br />

mosaiko (Lar), mozaika (T-L). � Mosaico. � Soailua, aldarea bera, oro mozaika xehe, xuri eta urdin batez<br />

estaliak. JE Ber 58. Mozaikazko kaperalat. Ib. 58. Euskera beste basa-izkeraz egindako mosaiko bat dala. PMuj<br />

Y 1934, 164. Lurgaiñak mosaikoz egiñak zeuzkan. JMB ELG 99. Afitxak bezala-bezalako mozaika bat. Lf Egan<br />

1955 (5-6), 10. Polita ildegia, mosaikoz egiña geiena. Anab Aprika 15. Mosaiko baten antzera baita [munduko<br />

ordena]. Vill Jaink 49.<br />

mosaikodun, mozaikadun. � (Lo) que tiene mosaico. � Kapera mozaikadunezko kanoiaren ondoan. JE Ber 70.<br />

mosal. v. moxal; mozal.<br />

mosarre (R-uzt ap. A). � Pizarra. "Mosarrea arri beltza da ta txastauen egiteko ta aiztoen zorroztako ebiltan<br />

dugu" A.<br />

- MOSARRE-HARRI (R-uzt ap. A). Pizarra.<br />

mosarri. � "(R-uzt), piedrecillas con que juegan las niñas" A. � Mosarri bat azkatan zen gora ta gora (R-uzt).<br />

A EY IV 313. � "Mosarriara (R-uzt), juego de niñas, a las cuatro piedras" A.<br />

mosde. v. musde.<br />

mosen. � Mosén (tratamiento). � Mosen Bernat, pensa ezak karzel hori gaitz bada. E 243. Mosen<br />

Villaespesaren obia ikusi badezute. Lek SClar 133. Mosen Bernat Etxepare Aphezak. Mde Po 95.<br />

mosgari. "(V-arr-oroz), trigo chamorro" A.<br />

mosin. v. muzin.<br />

moskada (SP), muskada (SP), muskara (Deen I 243). � (Nuez) moscada. v. INTXAUR MUSKATU. �<br />

Elzaurra muskada. Volt 184. � "Muskada udarea, poire muscadelle" SP. � muxkada. "Calamus odoratus,<br />

espezia itzea, muxkada lórea" Urt II 340.<br />

moskan (V-m-gip, G-azp), moskaran, moxkan (V-m). Ref.: A; A Apend (moxkan); Iz UrrAnz. �1. Mancha que<br />

deja la cáscara verde de la nuez en los dedos. � Moskaranak euki nituanean, ia eskua zatitu eustan da<br />

[maixuak]. Ag Kr 65. �2. (V-m-gip, G-azp), moskaran (V-ger). Ref.: A; A Apend (moskaran); Iz UrrAnz;<br />

Elexp Berg. Envoltura verde de la nuez. "Moskanakin ibilli ezkero nekeza da eskuak garbitzia" Elexp Berg. �3.<br />

"En V-gip llaman arta-moskan al tizón, enfermedad del maíz" A.<br />

moskaran. v. moskan.<br />

moskatel (Lcc, Lar, Lcq 62, H (V, G)), muskatel (H (L, BN, S)), musketel (SP, Urt, Dv), musketil (VocBN �<br />

vEys, H (L)). � Moscatel (uva); moscatel (vino). "Apianae uvae, mahats musketelák, mahats musketel<br />

mulkhóak" Urt II 164. � Klareta edo nafarra, / moskatela edo malaga, / edozeiñ ardo ona bada. Izt D 178.<br />

Dilindaka zenbait mulko musketela. Gy 129. Nun da moskatel ta manzanilla / nun da Rotako baltz fina? Azc PB<br />

79. Moskatel-matsa. Ib. 288. Bi barrikot ardu, "klarete"-ez bata betherik, moskatelez bestia. Herr 24--1958, 3.<br />

moskatxa (V-m ap. A), moskotxa (V-ger ap. Arzdi). � "Ruda, hierba medicinal" A. "Hierba muy olorosa contra<br />

piojos de gallinas" Arzdi Plant1 278. v. 2 boskoitz.<br />

mosketari, musketari (Lar). � "Mosquetero" Lar.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

584

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!