26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

3 mokote. � "(G-goi, B), cierta variedad de manzana" A. v. mokati. � Baratze-sagarrak, eta kanpadojak eta<br />

mokoteak. Eston Iz 40.<br />

1 mokoti (Lar, Hb ap. Lh). �1. "Picudo" Lar. �2. "(G-to, L-ain), canalla, mal hablado" A.<br />

2 mokoti (V; Zam Voc). Ref.: A; Ort Voc. � Mocoso. "Ime mokotidxe, chiquillo desvergonzado (V-ger)" Ort<br />

Voc 139. � --Arro putza. --Gangarra. --Mokoti. --Negarti. --Beeko zale. A BGuzur 110. Nonguek die ime<br />

mokotidxok! Ort Oroig 95. Laiñoen aurtxo mengelto, / mokoti eta xitalko. Gand Elorri 60. Ume dindirritsu izan<br />

zan, mokotia ta adurra eriola ibilten zana. Erkiag BatB 69.<br />

mokotin (Dv). � Mordaz. � "(L-ain), colérico, irascible" A.<br />

mokots (V), mokotz (V-m), mukuts (V-m). Ref.: A Ezale 1897, 132a; A; A EY I 189. � "[Opil] iru<br />

musturrekoari mokotsa edo mukutsa esaten dautse batzuk" A Ezale 1897, 132a. "(Vc), pan especial que las<br />

madrinas regalan a sus hijos por Pascua de Resurrección" A. � Ezkondu-arte emoten dautso urtero besoetakoari<br />

aitabitxik zapata barriak, amabitxik mokotza. A EY I 189.<br />

mokots. v. morkots.<br />

mokotto (Hb ap. Lh). � Dim. de 1 moko. � Nola erlek bere mokottoez ez baitute berezten eztiaz bertzerik. He<br />

Phil 337 (SP 335 mokoxo).<br />

mokotu. � "Acuminare, xorroztu, puntátu, mokótu" Urt I 122. � "Acuminatus, xorroxtua, [...] mokotua,<br />

mokoturikákoa" Urt I 122. "Rostrado, rostrato [= 'picudo'] mokotua" Lar.<br />

mokotx. "Romo de narices, (V) sur mokotxa, motxa, biribilla" Añ.<br />

mokotx. v. morkots.<br />

mokotxabal. "(G-goi), fruta cuya corteza está abierta por la punta" JMB At.<br />

mokotxabaldu. "(G-goi), abrirse la corteza de ciertas frutas, como la castaña y la nuez" JMB At.<br />

mokotxo (Urt, Lar), mokotxu. � Dim. de 1 moko. "Aculeolus, [...] mokotxóa, puntatxóa" Urt I 121. "Piquillo"<br />

Lar. � Txori batzuek mokotxuak idikirik. Bv AsL 100. Aren [egaztiñoaren] mokotxua ezpain gorrietara<br />

urreratuz. TAg Uzt 117.<br />

mokotz. v. mokots; morkots.<br />

mokoxo (Hb ap. Lh). � Dim. de 1 moko. � Nola erleek bere mokoxoaz ezpaitute erabilten eta berezten eztiaz<br />

bertzerik. SP Phil 335 (He 337 mokotto).<br />

mokozko. � Picotazo. � Mokozko bat eman ta izuz iges egin. Or Eus 114.<br />

mokuxi (-ü- BN-bard ap. A � Dv). � "Estopa de segunda calidad" A.<br />

mol. � Vino (en el habla de los gitanos vascos). "Tu bois du vin, pila otzen duk mola" VocBoh 91. "Mola (git.),<br />

vino" A. "Ardoa, mola" J. M. de Oyarbide EEs 1921, 131. "Mol, arno" Barb GH 1970, 35. � Xaua, goli keauzak,<br />

mol buterrago ajinen duk, hots, "haurra, kanta-zak eta arno gehiago ukanen duk". Barb GH 1970, 35s. Ene<br />

mol lolo eta mandroa [='mi vino rojo y mi pan']. Mde Po 84.<br />

mola (L ap. A; Ht VocGr, Lar, Lecl, H). � Gran cantidad. "Amas" Ht VocGr 327. "Tas" Ib. 430.<br />

"Muchedumbre" Lar. "Montón" A. � Eta hori egin zutenean, enserra zezaten arrain mola handi bat: eta<br />

ethenzen zen haién sarea. Lç Lc 5, 6 (He kantitate, Ol kopuru, Or e IBe pil(l)a, Ker pillo; Dv nihonereko, IBk<br />

izugarrizko).<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

538

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!