26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

- MOKO-ZABAL. "Spatule blanche" Dass-Eliss 1925, 99 � Lh.<br />

- MOKO-ZARTAKA. A picotazos. � Gibelaldetik moko-zartaka zebilkion olloloka atzemanda. TAg Uzt 118.<br />

- MOKO-ZIKIN. (Adj.). Cara sucia. � Moko-zikin Ziburuko, / ohore-nahi Urrunako. Zerb Azk 98.<br />

- MOKOZ IPURDI. a) "Caerse de bruces, [...] mokoz iperdi erori (L)" A EY III 254. � Erori da xahakoa,<br />

mokoz-ipurdi naski odol usturik. Elzb Po 207. b) Iru gurbil ditun zagiak / egiñen mokoz-ipurdi. "Se pondrá<br />

cabizbaja". Or Eus 158.<br />

- MOKOZ-MOKO (L, BN ap. A; SP, H). a) Frente a frente; enfrentadamente. "Bec à bec" SP. � Eztu erraiten<br />

harmetan mokhoz-mokho iar gakitzala [bekhatuari]. Ax 398 (V 259). Zer-dana ta iduri duena mokoz-moko<br />

daude, baita iakitea ta ustea ere buruz-buru daude, alegia. Zait Plat 46. Latz eta sakatz bizi ziran erri aberats<br />

artako eguaro iori ta oparoan, beste erritarrekin mokoz-moko. Ib. 14. b) Codo con codo. � Lênengo txanpan<br />

alde egin nai, ta / iru [ontzi], mokoz moko, doaz. Or Eus 393.<br />

- MOKO-ZORROTZ (V-gip, B, BN). Ref.: A; Elexp Berg. "De mal genio; litm., de pico afilado" A. "Gure amak<br />

eta sarrittan e oillar mokozorrotza dok ori burrukarixa ero baldin bazan" Elexp Berg.<br />

- MOKO-ZURI (Lc, BNc ap. A; -xuri Lh). a) "Persona que sólo sabe comer lo mejor" A. � Usoak [...] mokoxuriendako.<br />

Barb Piar I 127. � (Fig.). Refinado, de gusto exquisito. � Ez duzu moko-zuri [Rabelais]. Zait EG<br />

1954, 93. b) De pico blanco. � Oillo lepa gorriarena, azeri maltzur eta oillar moko txuriarena [ipuia]. NEtx<br />

LBB 92.<br />

- SUDUR-MOKO, ZOKO-MOKO. v. sudur, zoko.<br />

� Etim. De vasc. beko (q.v.), con asimilación.<br />

2 moko (S; SP), moku. �1. Mecha. "Kandela mokoa, moucheron de chandelle" SP. "Mèche d'une bougie, d'une<br />

chandelle, d'une lampe" Lrq. � Nun-nai milla txori, / atsegiña, mokuko / babilletan, argi. 'Y en sus picos un<br />

rayito de alegría'. Gand Elorri 66 (de interpr. no segura; quizá se trate de moko 'pico'). �2. (V; Añ). Ref.: A; Iz<br />

ArOñ (zintz eiñ); Elexp Berg. Moco. "Mokuak darixola dago beti mutiko ori" Elexp Berg. v. muki. � Adurra ta<br />

mokoak / okotz ingurutik. Zav Fab RIEV 1909, 37. An ziran baztar batian adurra ta mokua darixola. SM Zirik<br />

83.<br />

- MOKO-BELAR. "Mokobedar (V?, msOch), grasilla, tireña" A. "Moko bedar (Pinguicula grandiflora),<br />

grasilla" Elexp Berg.<br />

- MOKO-PAÑOLO (V-gip), M.-PAÑUELO. "Moko-paiñolo, pañuelo de bolsillo" Elexp Berg. � Marilyn<br />

Monroek zelako moko-pañuelua erabiltzen daben. SM Zirik 85.<br />

3 moko. "Moko gutxi, ulíen mokúak, los menudos bultos de lana que se quitan al cardar la lana que se ha de<br />

hilar" Iz ArOñ.<br />

moko-alde. v. mokalde.<br />

mokodun (c. sg. A; Ht VocGr 405, Lecl (-kh-), Dv, H). �1. Provisto de punta. "Pointu" Ht VocGr y Lecl. �<br />

Lanzak, zihi mokodunak, ezten ere luzeak. EZ Man I 103. � (c. ap. A; Lar, Dv, H). Provisto de pico. "Picudo",<br />

"rostrado" Lar. � Or atzerriko lurretan ere / txori danak mokodunak. Basarri Auspoa 112, 65. �2. "Fig. fam., on<br />

donne cette qualification aux personnes qui ont la langue acérée" Dv. "Ez iharduk horrekin, mokoduna da" H.<br />

mokoetako. "Bofetada" Zam Man 100.<br />

mokogabe (c. sg. A; Dv). � Sin pico. � (c. sg. A; Dv). Sin punta.<br />

mokoilo (V-m ap. A), mokoloi (V-m ap. A). �1. "Mezcolanza, revoltijo que se hace con anzuelos y cordeles" A.<br />

"Amo nastegaz egindako peloteari esaten deutsee mokoloia" Ag Ezale 1897, 67 nota. � Nire tretzen naste ta<br />

mokoloiak ezin deseginik. Ag Ezale 1897, 67a. Itxasotik ekarririko mokoloiak askatu, arildu ta urkuletan sartzen<br />

ebezan. Ag Kr 78s. �2. mokoloi (V-m ap. A), mokoloe (A). Borrón. �3. (G-bet, AN-gip; A Apend). Ref.:<br />

Garbiz Lezo 109 y pág. 56. Borrachera. � Nik arrapatu bear diat mokolloa! Ag G 174. Orain daukaten mokollo<br />

polit au pasako zait. Ill Testim 8. Askotan bezela, astelen goiz batean Alaitxo zapatagillia bere mokolluakin<br />

kalian dijuala. Euzkel Egutegi 9-7-1923 (ap. DRA). Praisku, mokollu ori / non arrapatu dek? PArt Ustez 93.<br />

Arek bazeraman bere diñako mokolloa. Anab Aprika 53. v. tbn. Lab SuEm 203. �4. (G-bet). "Petardo" in Garbiz<br />

Lezo pág. 56. � "Mokoillo [...], taco de cohetes" A Apend. �5. "Mokoillo (V-m), meter todas las nueces, huesos<br />

de fruta (según sean las piezas de juego) en el boche. Se usa sin artículo" A (se trata, obviamente, de una expr.<br />

adv., no de un verbo).<br />

moko-itai. v. mokitai.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

532

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!