26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

resentirse, molestar(se). "Penar", "picarse, resentirse" Añ. "Ez da aurkituko inor bere erbeste onetan, batetik<br />

ezpada bestetik, naigabe ta aranzaren batzuk jo edo minduko ez dabenik" H. "Mindu dot, ikutu biarragaz, atzo<br />

eiñdako zaurixa. [...] Mindu naiz arek ekarri dittuan barrixak entzutziakin" Etxba Eib. "Etza ba nerekin<br />

mindduta egongo lengunekuagaittik" Elexp Berg. Cf. bihozmindu, erremindu. v. minberatu. � Tr.<br />

Documentado en todas las épocas y dialectos. Los últimos ejs. septentrionales son del s. XVIII. Para esta<br />

acepción hay mint(h)u sólo en Leiçarraga y Tartas (v. tbn. infra (2) los ejs. de Archu, So Egilea, Lafitte y el de<br />

Egunaria). En DFrec hay 33 ejs. de mindu, meridionales. � Sobera minthurik haién kontra, persekutatzen<br />

nituen hiri arrotzetarano. Lç Act 26, 11 (TB fulia batek hartua, IBk amorruaren haundiz, BiblE amorruaren<br />

amorruz). Distiatzen du nola milla iguzkik / beherera ezta ageri ez mintzeko begirik. EZ Man I 133. Bere<br />

konbersaziño edo platikeetan esan zebeike burlako berbarik besteren bat mindu edo aserratu daiana. Cap 125.<br />

Enaiz geiago minduko [...] nitaz erraiten duten halako eta halako tarritagarrizko hitzaz. SP Phil 106 (He 108<br />

minduko). Ez nadilla ezetzaz poztu edo mindu. Lar STomas 1. Jesusen hitz onek agitz mindu zituen judatar<br />

mukerrak. Mb IArg I 259. Etzion hargatik ematen erakutsterat mindua zela haren kontra. Lg I 309. Ez arren<br />

berba minduko dabenik esan. Mg PAb 154. Herodias mindu zan S. Juanen kontra alako eran, non [...]. AA III<br />

495. Noren biotza miñdu, zamiñdu edo oñaztuko ez da. JJMg BasEsc VI. Biotza mindu eta laztu zion. Lard 127.<br />

Agura zar bat miñduta! / Guri uluka. AB AmaE 371. Alkar zirikatuz, alkar minduz, batak bestea ikusi eziñez.<br />

EEs 1916, 305. Eizakia, mindu gabe, ezta atxitzen. A Ardi 122. Mutillak, mindduta, esan eban. Altuna 40.<br />

Bideko arrijak oñak minddu ta odoletan ipiñi arren. Ib. 101. Pekatuarekin Jaungoikoa mindu dezulako biotzean<br />

damua artu bear dezu. ArgiDL 29. Zure oñazeak oso mindu naute. NEtx Nola 51. Maiz zeruari so nago / naiz<br />

arek mindutzenago / nauan. Mde Po 42. Esan eban azeriak guztiz minduta. Bilbao IpuiB 129. Iñor mintzeko<br />

moduko itzik / oso gutxitan esana. Basarri 29. Atalen bat mindu orduko atal guziak arekin miñez. Zait Plat 126.<br />

Esakune gogorrak mindu deutsaz belarriko mintz eta zuloa. Erkiag BatB 112. Etxeko jauna mindu ez daiten /<br />

enoa larregirik luzatuten. BEnb NereA 48. Belarri au gero ta zitalago mintzen ari zaidak. Berron Kijote 118. Ez<br />

luke gai honetan inor mindu nahi <strong>Euskaltzaindia</strong>k. MIH 96.<br />

v. tbn. Hm 134. Ub 14. Añ LoraS 187. fB Olg 4. Izt C 9. Ur MarIl 88. AJauregi 214. Urruz Urz 21. Ezale 1897,<br />

4. Azc PB 135. Itz Azald 63. Kk Ab I 121. Inza Azalp 146. Jaukol Biozk 83. Laux BBa 78. Ldi UO 26. ABar Goi<br />

21. TAg Uzt 34. Or Poem 533. Etxde AlosT 98. Txill Let 67. Ol Gen 34, 13. Bilbao IpuiB 203. Ibiñ Virgil 112.<br />

Arti MaldanB 193. SM Zirik 75. Ugalde Iltz 63. Osk Kurl 167. Gand Elorri 143. Etxba Ibilt 479 (490 miñdu).<br />

Uzt Sas 196.<br />

� (Con reduplicación intensiva). � Berri txar onek mindu-minduko ditu Euskal-Esnalea-koen biotzak. Muj EEs<br />

1916, 296.<br />

� (Part. en función de adj.). "Comminatus, [...] mindua, mindurikakoa" Urt V 434s. "Dolorido" Lar. Cf. GOSE-<br />

MINDU. � Iazartzera heldu zaio [Sathan] mindua. EZ Man I 106. Gizona, sogizu zertan ziren, oren oroz otso<br />

minthu, kruel bat dabila zure aldian inguru. Tt Onsa 138. Mundua jujamenduan, / egun kolerak minduan /<br />

herrauts egiñen da suan. Gç 159. [Ez da] izpiritu mindurik [salbatzailleak] maltsotasunerat erakhartzen ez<br />

duenik. Lg II 209. Bijotz mindu orrek, tolestu eguak. Laux BBa 116. Argi printzak nere arima mindua argitzen<br />

asten diralarik. Txill Let 143. Nigan uztu du alargun minduak. NEtx Antz 33. Ikutu eban alde mindua, eta<br />

odolak busti eutsazan esku leen-zikinduak. Erkiag BatB 97. Elorri mindu laidotuaren / anai gaixoen zalako. 'Del<br />

estremecido espino'. Gand Elorri 98. Jainkoak biurtu zion / gau artan bular mindua. NEtx LBB 367. Aho mindu<br />

honetan / harria jarri zidan poemak. Azurm HitzB 43. Aurpegi lasaiak herriaren bihotz minduak baretzen ditu.<br />

MIH 315. v. tbn. Lab EEguna 106. Or Mi 49. SMitx Aranz 53. Izeta DirG 12. Zait Plat 99. BEnb NereA 256. �<br />

Troketan jausten diran ur minduak ez dira / aiene! ta aiene! xilioz ixilltzen. AB AmaE 362.<br />

� (Precedido de instr.). � Bihotz nekez ta naigabez minduei dakarren graziz ta atseginzez eztitzea. Mb IArg I<br />

273. Bixitzaz mindubai itzalez itxi begijak. Laux BBa 32. Otzez mindubak, / bazka barik mendijan. Ib. 104.<br />

Neskatxa maitez minduarentzat / alako zurgiñik âl da? Or Eus 76 (cf. maitemindu). Arima maitez minduari<br />

maitea gorde, ezkutatu edo or nunbait sartu zaio. Onaind in Gazt MusIx 153.<br />

� "Mínddu, mindduúta, mintzéia, entumecerse (las manos)" Iz ArOñ.<br />

� "Asun beltza zer dan? Beste asunen gisakoa; eztu larriua mintan [...]. ¿Qué es la ortiga negra? Semejante a las<br />

otras ortigas; no quema la piel (R-vid)" A (s.v. asunbeltz).<br />

�2. (gral.; Lcc, SP, Urt I 93 y II 7, Lar, Añ, Dv (G, L-côte, BN), H, VocB), mintu (S, R; Dv (-th-), H (+ -th-)).<br />

Ref.: Bon-Ond 154; A (mindu, mintu); Lh (mindu, mintu); Iz ArOñ (minddu). Agriar(se), amargar(se);<br />

ranciar(se). "Amargar, minda [sic, por mindu]" Lcc. "Ogia mindu da" SP. "(Hacerse) agrio", "acedarse",<br />

"amargar" Lar y Añ. "Avinagrar" Añ. "Picarse, los licores" Ib. "Untzia erdi hutsik uzteak arnoa mintzen du,<br />

laisser le vase à demi vidé, cela aigrit le vin. Artharik gabez minthu zaut sagarnoa, mon cidre s'est aigri [...].<br />

Gozoa laster mindu zien, [...]" H. "Ardoa mintu, apuntarse el vino" A. � Zure atsegin eta plazer guztien<br />

mintzeko eta gozo gaitzteko asko da konzientzia gaixtoa. Ax 441 (V 288). Baña gozoa laster mindu zitzaien.<br />

Lard 143. Soldaduak Jesusi eskeñi zioten [ardoa] mirrarekin nastuaz gañera, beazunarekin ondo mindua. Ib.<br />

459. Salsa eztela egin berria, / bezperakua, mintzen hasia. ChantP 238. Denai mindu zitzaieten ai gozoa. Ag G<br />

231. Beialde ontan, ugiñik garbiena ere, edan-ala mindu egiten da. '[Elle] devient amère'. Or Mi 124. Agortzen<br />

eta mintzen ez den iturburutik edan nai dunak. Ib. 125. Holandar madarikatua iñoren barkura inguratzen bada,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

437

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!