26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

ma langue". Arch Fab 207.<br />

mihitara. "(L), ce que peut tenir la langue" H.<br />

mihitoki, mintoki (V-ger). � "Ori goratuteko eztauko onek mina mintokian, para ponderar a ése no tiene éste la<br />

lengua en la boca (V-ger)" A EY III 253. "Mintoki, boca (V-mi [?], pop.)" A Apend.<br />

mihitsu (Sc ap. A; SP, Dv, H). � Deslenguado. "Qui a beaucoup de langue, bavard" H. "Hablador" A. � Gizon<br />

mihitsuak ez du lurrean urhats onik eginen. "Linguosus". Dv Ps 139, 12 (Ol mingain-gaiztorik, Ker miintxarrekorik,<br />

BiblE gaizkiesaleek).<br />

mihitxo. "Lenguecilla" Lar.<br />

mihixain, mixain (R ap. A). � "Lengua expedita. Zer mixain du korrek! Onki gentu zabein bai mipekoa. ¡Qué<br />

lengua tan expedita tiene ésa! Bien le quitaron, sí, el frenillo de la lengua" A.<br />

mihizi. v. mihise.<br />

miizina. v. medizina.<br />

mihizlardekatu. "Satiriser, mihizlardekatü" VocS.<br />

mihizorro. "Mizorro (R), base de la lengua" A.<br />

mihiztadura (Dv � A). � "Ensambladura, unión a muesca y lengüeta de los tablones" A. � Bi mihiztadura<br />

baziren ohol bakharka, bata bertzeari iratxikiak izan zitezentzat. Dv Ex 36, 22 (Ol opo, Ker miin, BiblE<br />

mingain). Bi oin ezartzen ziren ohol bakharraren azpian, bi izkinetan, non-ere akhabatzen baitzen izkinetan<br />

sahetsen mihiztadura. Ib. 24.<br />

mihiztatu (BN-ciz-baig ap. A; Dv). �1. "Assembler à mortaise et languette; mettre le battant aux clochettes"<br />

Dv. "Reunir o ensamblar tablones a muesca y lengüeta" A. �2. "(L, BN, S), poner badajo a una campana o<br />

campanilla o cencerro" A.<br />

mija. � Iglesia (en el habla de los gitanos vascos). "Mija, eliza" Barb GH 1970, 35.<br />

mijale. v. minjale.<br />

mijo (AN-ilzarb ap. Bon-Ond 149). � Mijo.<br />

1 mika (V, G; Lcc, Izt C 199, H (G), Arzdi Aves 163, Zam Voc), pika (AN-gip, L-ain, B, BN, S; SP, Dv, H (+<br />

ph-); ph- Arch VocGr, VocBN, Gèze), fika (L-sar; Volt 46, SP, Urt Gram 21, Lar, H), mike, miki (Lar, Añ, H<br />

(s.v. pika), Arzdi Aves 163). Ref.: A (fika, mika, pika); Altuna Euzk 1931, 649; Lrq (phika); A EY III 309; Etxba<br />

Eib; SM EiPáj; Iz ArOñ, To; Holmer ApuntV; Elexp Berg. �1. Urraca. "Hurraca", "picaza, ave, mika, fika,<br />

mikia. [...] Picaza es parlera y de mucha lengua, y a los habladores por esto llamamos también mikiak" Lar y Añ.<br />

"Hay picazas que llamamos micas, porque son muy parleras, de miia, lengua" Lar Cor 42. "Phika bezain ohoina,<br />

voleur comme (autant que) une pie" H. "Pikaren umeak pika (BN-baig), [...]. Pika bezen ergela (BN-lab), muy<br />

ligero, frívolo; litm., fatuo como la picaza. Pikaren umea ñabar (Sc), la cría de la urraca (es) abigarrada" A. Cf.<br />

Echaide Orio 125. � Tr. La única variante meridional es mika (mike en Enbeita). Al Norte pika es la forma más<br />

general; hay fika en Barbier (junto a pika) y en sendos ejs. labortanos de MEOE y AEF. � Indak mika bat orban<br />

baga, diada neskea gaxpaga. RS 174. Erroiak mikeari uz-pelza. Ib. 464. Pika nolako, umea halako. O Pr 396.<br />

Ikhusirik damnatia zela doktor handi haren arima, haren gorpitza, bela piker hiriz kanporat eman, eta urtiki<br />

zuten. Tt Onsa 92. Egarritu zan mika bat ta irten zuen ur billa. VMg 84. Okilla eta fika usoen onetan, / bertze<br />

txorietara dire gatekotan. In Onaind MEOE 446. Baso itzalean mika zarren kurriska garratzak entzuten ziran.<br />

Ag AL 54. Bele bat beltza, / pika bezen ohoina. Ox 86. Abendaz bardin eztireala / usuak eta erroijak, / ez miru,<br />

mike, aitz-arrano ta / txindortxu papar gorrijak. Enb 122. 150 mila segurik behar dira, eta sos hori ez da<br />

pikaren buztanean kausitzen. Gazte (Enero) 1958 (ap. DRA). Bele, pika, garratoin eta urtxintxak ederki goxatzen<br />

ziren. JEtchep 48. Mika arrapakariaren antzera. Erkiag BatB 21. Pikaren umia pika. Ardoy SFran 24. Gizon<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

401

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!