26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

malapartatzen, arrailatzen eta lehertzen direla. Herr 7-10-1965, 1.<br />

�2. "Aldrebesa, suerte txarrekoa, gauzak aldrebes irteten zaiona. Se dice, sobre todo, de las personas o parajes<br />

abandonados de la mano de Dios. Familixa orrek suerte malapartaua dauka, gero. Ondo malapartaua dok<br />

gizajuoi. Paraje malapartauan dago Aizpurutxo" Elexp Berg. � (Empleado como insulto). � Azari litxarrero /<br />

malapartatua. Auspoa 106, 40. [Gizona] ona zubelakuan / txarra gertatuba, / ajolarik gabeko / malapartatuba.<br />

Auspoa 60, 118.<br />

- MALAPARTATU IBILI. Hacer travesuras. � Maipean gordian, / eltzeari goardian; / malapartatu dabill /<br />

oraiñ aldian. Auspoa 130, 113.<br />

malapata. "Mala suerte. Aspaldixan egundoko malapatia darabille beixekin" Elexp Berg.<br />

malar. "(L, BN), délaissé, abandonné" Lh. v. malder.<br />

malardatz (V-gip, G, R; Lar � H). Ref.: A (ardatz, malardatz). � "Torcedor, huso grande de torcer la hilaza"<br />

Lar. "Molinillo que se usa para retorcer el hilo. Se diferencia de la txabilla en que el primero se mueve con las<br />

dos manos, como el molinillo de chocolateras y este otro con una mano" A. "Malardatzak, trenzadores de<br />

madera [...]. Servían para trenzar dos o más hilos haciendo otro más fuerte, más grueso o de varios colores<br />

alternados para labores de flecos, macramés, etc." RIEV 1926, 614. "Maalardatzak (G-goi), ardatzean egindako<br />

aria josten egiteko eran bigurtzekoak" J. Etxeberria EEs 1931, 42. v. mariardatz, mulardatz.<br />

malaria. � Malaria. � An ziran anopheles izenekoak, malaria itxasten dutenak. JAIraz Bizia 41. "Malaria"<br />

deritzan gaitza xomorro batek ekartzen du. Munita 20. Eltxo onen koskak malaria deritzaion eri edo gaitz txarra<br />

ekartzen du. Anab Aprika 40.<br />

malarraldi. "(L, BN), abandon, délaissement" Lh.<br />

malartu. "(L, BN), quitter, délaisser" Lh.<br />

malaska. "Malhaska, mou, tendre" Lh, que cita a Harriet, pero no lo encontramos en éste.<br />

malaskatu (H; -lax- A Apend), maluskatu (G-goi, S; H, Foix ap. Lh), maluzkatu (-au V-gip; A Apend). Ref.: A<br />

y Lh (maluskatu); Etxba Eib (maluzkau). �1. Estropear(se), debilitar(se), marchitar(se). "Estropear algo,<br />

desvirtuar" A. "Goizian alako lora ederra eta illuntzixa baño len dana maluzkau da. [...] Jantzi zaittut aingeru<br />

bat bezela eta maluzkau dozu soñeku guztia" Etxba Eib. "Lorak bezela dogu geuk be urtiegaz maluzkatzia" Ib. �<br />

Asko da eskuarekin edo beste edozeñ gauzarekin ukitzea, duan edertasuna galtzeko eta malaskaturik geratzeko.<br />

AA II 135. Sagardo edari au bere izatez dalako indar gitxikoa, urik egozten etzaiola ere eta onek kemen<br />

bageturik maluskatzen dabelako. Izt C 138. Nazareteko lorategia moteldurik / aurkitzen zan da, lorak zimeltzen<br />

abiaurik; / edertasuna eukielako maluskaurik. AB Olerk 300. � (Part. en función de adj.). Marchito, estropeado.<br />

"Maluskauba, decaído, debilitado" Mg PAbVoc � Izt 33v. � Beste lora txatxar bat egoan, ikola, kakotua,<br />

zimela, erkiña, usaingea ta maluskaua. A Ezale 1897, 149a.<br />

�2. + maluskatu (V-gip). Ref.: Iz ArOñ y Elexp Berg (maluskau). Magullar, contusionar. "Txakurrak sagar<br />

guztiak maluskau dittu" Elexp Berg. v. mailatu. � Irugarren bizitzatik kalera erori da mozkor bat. Alabearrez,<br />

malaskatu-samartu bai, baña ez du zauri aundirik. EgutTo 21-5-1919 (ap. DRA).<br />

�3. (-au V-gip ap. Iz ArOñ), maluskatu (V-och-m ap. A; -au V-m ap. A; V-gip). Frotar, estrujar. "Estrujar,<br />

estropear, embrollar" A. "Estrujar (la ropa al lavarla)" Iz ArOñ. � Lastima ere ezta txikia / denen arpegi leunak,<br />

/ malaskatzea bizar zatarraz / beren dantzari lagunak. Urruz Bertsol 12-6-1932, 248.<br />

�4. "Maluskatu (V-arr-m, B), masticar" A. � Garbitzen ez dan janariak burniari puskak, iltzeak, orratzak,<br />

jostorratzak eta abar euki lezazkike ta lenbiziko aldiz abelgorriak maluskatzen ez duala-ta ta konturatu gabe<br />

iresten dituala-ta, oiek guztiak min ematen diote. NekIr 81.<br />

1 malaski. "Malhaski, mollement, tendrement" H.<br />

2 malaski. "Objeto para hacer quesos. Kartzazu malaskie" Izeta BHizt.<br />

malastasun. �1. "Lozanía, mizkedea, gurentasuna, malastasuna" Lar. �2. "Malhastasun, qualité de ce qui est<br />

mou, tendre, facile à se laisser émouvoir" H.<br />

malastu. �1. "Enlozanarse, mizketu, malastu, gurentatu" Lar. "Lozanear" Ib. �2. "Malhastea, devenir ou rendre<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 37<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!