26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

mepondar. � "Feudal" Lar. � Ziralako bada, mondragoitarrak orduko jaun mepondar edo feudalen etsai. AB<br />

EE 1896b, 22.<br />

meponde (Lar, Añ, H). � "Feudo" Lar.<br />

mera (L-côte, BN-ciz-arb-ad-baig-lab, S), maira. Ref.: EAEL 39; Gte Erd 13. � Alcalde. v. alkate, auzapez. �<br />

Yaun meraren edo alkaldiaren partetik (Orzaiz, 1792). RIEV 1934, 688. Errepüblikak eman ziküzün meratako<br />

jin berri bat mürdürükari handi. SGrat 18s. Jaun mera edo auzapezak beharko dutela sinatu. HU Zez 124.<br />

Herriko mera egin zuten. Barb Sup 41. Mera batek badauka / obligazione. Xa EzinB 109. En DFrec hay 26 ejs.,<br />

8 de ellos septentrionales, de mera. v. tbn. Elsb Fram 92. JE Bur 183. Ox 189. Lf Murtuts 5. Mattin 80. Larz<br />

Senper 104. Casve SGrazi 48. Herr 23-4-1998, 1. Maira: AstLas 36. Revol 150. � Ützi zeron, juan ahal zeno,<br />

lehen urratsa kantaderian eta merako lanetan. Const 41.<br />

merago. � Alcaldía, cargo de alcalde. � Etxeko jaun handi batek ikhusiko dü hor bidexkanda aisa bat orai<br />

berian meraguala heltzeko. Pette Chibero GH 1930, 163. Erakutsiko diotet hor zonbaiti zer den mera bat herrian<br />

eta zer den meragoko karguaren betetzea... Larz GH 1955, 30.<br />

meralla. v. medaila.<br />

merda (BN ap. A; SP, Dv y H, que citan a O), merde (Dv). � "Mirigosa, nourri trop délicatement, douillet, en<br />

Basse Navarre l'on dit merda" O-SP 230. "Melindroso, alimentado demasiado delicadamente" A. Duvoisin dice<br />

que la palabra no se ha perdido, pues la emplea Goyhetche en sus fábulas; pero, salvo error, no hay tal en<br />

Goyhetche: quizá se trate de mendrea. � Haur merda, gurentu denean alfer da. "Nourri trop délicatement". O<br />

Pr 220.<br />

merda. v. 2 merla.<br />

merdatu. "Gâter (les enfants)" Lh.<br />

merdatu. v. merlatu.<br />

merde. v. merda.<br />

merdekatu. "(BN-lab), aplastarse, se dice de frutas. Adanak merdekatu dira zare hortan, las ciruelas se han<br />

aplastado en ese cesto" A.<br />

merejitu. v. merezitu.<br />

mereka. � (Empleado como eco de phereka; v. ferekatu). � Bainan, / mainan, / phereka, / mereka, / hain<br />

arthoski goxatua, / zen bezala, mainatua, / mandoak bere burua / zaukan, / [...] sobera / gora! Ox 96.<br />

merekaitz. v. medrakaitz.<br />

merellu. v. 1 milu.<br />

merenda. v. merienda.<br />

merendatu. v. meriendatu.<br />

merendoi. � Merendona, merendola. � Ganeko eguna igaro dozu karta jokoan, boletan, pelotan, eizan,<br />

merendoietan. Añ MisE 243.<br />

1 merendu (G-nav, AN-5vill-ulz), berendu (AN-larr-5vill-ulz-erro, L-sar, B, Ae), bendu (G-nav). Ref.: Ond<br />

Bac 390; Iz Als (bendu), Ulz; Echaide Nav 167. � Merienda. v. merienda. � Obéki errespondatzen<br />

zutenendáko guardatzenzué bere almórzua ta meréndua. LE JMSB 326. --Liburu zarrean egon deizke konseju<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

342

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!