26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

Elexp Berg. "Xerto ona iteko mentu ona bear" Izeta BHizt2. Cf. menduba en Echaide Orio 125. v. txerto. � Tr.<br />

Documentado en la tradición meridional. La forma general es mentu; los únicos autores que emplean mendu son<br />

Moguel y P. Perurena. � Eztitzen danean madari [...] eder bat irasagar baten ondo edo oñean, ekusiko dezu<br />

nola irasagarrak ez duen aldatzen madari mendua irasagar izatera ta bai madari [...] menduak irasagarra<br />

madari arbola izatera. Mg CC 218. Mentu oek [...] asiko dira beren alsuma ederrak botatzen: loratuko [...]<br />

dira. AA III 37. Mentu onak billatzen / saia egiñala / gero ondo txertatu / esan dan bezela. PE 130. Txertotarako<br />

artu bear ditugun mentuak urteko pujak izan bear dute. EEs 1917, 52. Abe edo zugatzai mentua ezarten yaken<br />

antzera. Kk Ab I 21 (v. tbn. otro ej. en la misma pág.). Gizonaren gogoan [...] derrigorrean txertatu nahi izan<br />

[...] [diren kontzeptuak dira] baina, sekulan ez dute mendurik hartu, ez kimurik sortu. PPer Harrip 55.<br />

� "Codadura de vid, aien mentua" Lar.<br />

� "Mentu gaiztoko mutilla, garçon qui est une méchante engeance" H. Cf. infra (2).<br />

� "Metu (G-goi), púa o brote de la vid" A. "Metu (L), bouture" Lh.<br />

�2. (Lar, Izt 91r). "(Mal) engendro, muchacho avieso, mentu gaistoa" Lar. "Perillán, mentu ederra" Ib. "¡(Ha<br />

que buena) pécora! ha zer mentua!" Ib. "(Buena) partida, buena alaja, ha zer mentua!" Ib. "(Gentil) pieza, [...] ha<br />

zer mentua!" Ib. � Jauna: ez diot nik, niri berak egin didan adiña gaitz baizik opa izan. Baliaki nolako mentua<br />

dan. AA II 112.<br />

- MENTU-BERRITU. Injertar. � Gure arbola dago / indarrak aituta, / lorerik eztuala / [...] ia ostatutzen dan /<br />

mentu berrituta. PE 130.<br />

2 mentu. "(R-vid) juicio, entendimiento. Gizon korren mentua zer txiki da! ¡Qué escaso es el entendimiento de<br />

ese hombre!" A.<br />

mentugorri. "(V-ple-oroz, G-to), variedad de castañas; litm.: de púa roja" A.<br />

mentularri. "(AN-gip), variedad de castañas" A.<br />

mentulier. "Obrero ambulante" Darric (ap. DRA).<br />

mentumotz. "(V-ple-oroz, G-to), otra variedad de castañas; litm.: de púa corta" A.<br />

mentura (L, BN, S; Ht VocGr, Lar, Añ, Lecl, Arch VocGr, VocBN, Gèze, Dv, H), bentura (SP, Urt I 77). Ref.:<br />

A; Lh. � Tr. Documentado desde Lazarraga; poco usado fuera de las expresiones adverbiales menturaz,<br />

menturan, etc. Al Norte se documenta bentura en autores labortanos hasta principios del s. XVIII (aunque hay<br />

mentura en INav y CatLav, y ambas formas en Chourio); desde esta fecha y hasta nuestros días mentura es la<br />

forma predominante; sólo se encuentra bentura en algunos autores suletinos, entre los que hay mentura en<br />

AstLas, UskLiB, ChantP y en un texto suletino de Mirande (Pr 38), y ambas formas en Archu), y mentura en el<br />

resto. Al Sur se documenta casi exclusivamente bentura hasta principios del s. XIX; a partir de esta época hay<br />

tanto bentura como mentura, siendo algo más frecuente la primera forma y alternando ambas en algunos autores<br />

(F. Bartolomé, Iztueta, Urruzuno y Arrese Beitia). En DFrec hay 23 ejs. (16 septentrionales) de mentura y 2 de<br />

bentura.<br />

�1. Ventura, azar, acaso, casualidad; suerte, destino; empresa incierta. "Hasard", "incertitude", "péril" Ht VocGr.<br />

"Fortune, [...]; bonne fortune, zori ona, mentura ona" Ib. "Mentura da ethor dadin, c'est chose incertaine qu'il<br />

vienne; [...] Mentura lagundu zaio, la fortune l'a accompagné. Mentura ederra izan du, il a eu une heureuse<br />

(belle) fortune" H. AxN explica sendagailla (550) por benturaona. v. halabehar. � Konpañiatzat tristurea /<br />

askotan legez arturik, / giatzat barriz benturea. Lazarraga (B) 1181rb. Ezeren lotsa-bildur baga / esazu zeure<br />

benturea, / zer gaxaesun edo zer llaga. Ib. (B) 1182rb. Konsideraturik suerte eta bentura ain ditxa anditako au.<br />

Ber Trat 42v. Zure bentura bada mendikuarekin ezko[n]zea (Azpeitia, 1622). ConTAV 5.2.9, 124. Inkuntru<br />

dohakabea! Bentura madarikatua! Oren gaixtoa da Iauna ofensatzea. Harb 192. Kurajia una[k], izitzen du<br />

bentura gastua. "Mauvaise aventure". Volt 150. Zeure salbamendua, [...], iben dezazula benturan? Eztuzu<br />

pensatzen bentura horrek, benturaz, bentura gaixtoa emanen deratzula? Ax 73 (V 49). Zergatik ezkara benturak<br />

utzirik segurean iokatuko? Ib. 74 (V 49). Erhoa, halako gloria / hik uste parabisuan? / Eta bitartean utzten duk /<br />

benturaren hirriskuan? Gç 103. Gero-ren mentura / ez da gure meneko. Monho 104. Geroko mentura / nik banu<br />

segurra, / egin nio hura / anitzen gustura. Bordel 107. Mentürak xurieraz baleza ertzokeria horietarik bat. "Si le<br />

hasard réalisait une de ces folies". Arch Gram 59. Gaurtik biharrera egiteko handi hau uztea zuhurtzia othe da?<br />

[...] Eternitate guzia mentura baten gainean uztea. Dv LEd 212 (v. tbn. en contexto similar Brtc 177 mentura<br />

baten gainean arriskatu, Dh 211 mentura baten gainean kontatu). Eternitate guzia dihoa hunetan, eta sekula<br />

guzietako zerua edo ifernua. Ai zer mentura. Dv LEd 190 (Cb Eg II 104 zer izua!). Azienda laster gizenarazten<br />

baduzu [...] lasterrago sarthuko zare dirutan; mentura txar gutiago dukezu, ephea laburrago delakotz. Dv Lab<br />

258s. Anjelika bere mentura tristiaren testigu duela. Bil 162. Axularrek erakusten dauku zertako ez den<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

337

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!