26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

melada. � Paliza. "Meladea atara, pasadia emon (V-ger)" Comunicación personal de G. Bilbao. � Urrengo<br />

goizean egunaren sentikeran jaigi gara danok. Listo gagoz faenarako. Meladea atarako deutsagu atunari.<br />

Berriat Bermeo 390.<br />

melaka (Izt C 46), meloka (Lar � Lcq 90), moloka (Lcq 90). � Melón.<br />

melankoliko. � Melancólico. v. melankoniatsu. � Debozioneak kausatzentuela humore melankolikoak eta ezin<br />

sufrituak (B, s. XVIII). BOEans 846.<br />

melankonia (Urt II 157), melankolia (Urt III 21), melankoliña, milinkonia (Añ). � Melancolía. v.<br />

malenkonia. � Espirituko melankolia hain barren batek hura akometatu zuen, non [...]. SP Phil 499s (He 507<br />

melankonia; v. tbn. SP Phil 466 melankolia). Munduko tristezia / melankoliña da / ta au geixo modubau / onan<br />

kenduko da. DurPl 93. Biziko naiz ni holaxe / melankoliarik gabe. Gy 289. Gaixoa bazagon beraz / hartua<br />

melankoliaz. Ib. 116. Dezu alaitzen begia / kentzen melankonia. Ag G 311s (cf. nota: "A. Meager-en itzak").<br />

melankoniatsu, melankoliatsu. � Melancólico. v. melankonios. � Othe da gogorik iokariena baino<br />

tristeagorik [...] eta melankoliatsuagorik? SP Phil 369 (He 372 melankoliatsu; v. tbn. He Phil 432<br />

malenkoliatsu).<br />

melankoniatu, melankoliatu. � Entristecer(se), poner(se) melancólico. � Begiratzentu bizitze apartatua<br />

daramatenak melankoniatzetik. SP Phil 9 (He 8 khentzen diote tristizia). � (Part. en función de adj.).<br />

Melancólico. v. melankonios, melankoniatsu. � Zeren nola bera triste eta melankoliatua baita eta izanen [...].<br />

SP Phil 466. Akusatuko gaitu itxurazkoak eta melankoliatuak garelako. Ib. 427 (He 432 malenkoliatsu). Gure<br />

azinda triste melankoliatua. Gy 117.<br />

melankonios (Urt II 158), melankolios (Urt I 92). � Melancólico. v. melankoniatsu. � Debozioneak emaiten<br />

dituela humore melankoniosak eta ezin pairatuzkoak. SP Phil 7.<br />

melanzia (det., Lar � H). � "Espontón" Lar.<br />

melar. v. mehar.<br />

1 melatu (Urt, Lh), meilatu (S? ap. A; Lecl, Dv, H; mella- Ht VocGr, Lar). � (Aux. intrans.). Ocuparse de.<br />

"Carere rebus urbanis, [...] hiriko egitekoetan ez sartu, ez nahasi, ez melatu" Urt IV 246. "Emprender" Lar.<br />

"Entreprendre, se mêler de" Lh. � Bat bedera mela bedi duen ofizioaz / eta giristiño dena prestu izatekoaz. EZ<br />

Man I 3. Hark bezanbat hik eztakik, kontentadi heureaz / eta elizakoak bere mela beite arteaz. Ib. 33.<br />

Gobernatzen baitire desordenatuki deus ez eginez, bainan melatuz egokikitzen ez zaiotenaz. TB 2 Thes 3, 11 (He<br />

hei behatzen ez zaizten gauzetan sartzen direnak). Atso bat ere melatu saltsa huntan zauku sartu / aspaldiko<br />

ofizioa trakaseria du. AstLas 70.<br />

2 melatu (BN-mix ap. Lh), malatu (S (Foix) ap. Lh). �1. "1.º mûrir (pomme)"; 2.º confire (fruits, etc.)" Lh. Cf.<br />

VocNav: "Meláu, dícese del fruto resequido [...]. Llaman meladico al higo medio seco (Cáseda)". v. merlatu. �<br />

Egizue dekozionea piko melatuz arnoarekin batean. Mong 591. Iko melauak. A BGuzur 115. Mahats melatuz<br />

jorikako pudding tinki bat. JE Ber 28. Kamineteko ahan-malatiak nurk jan tü? GaztAlm 1934, 112 (ap. DRA).<br />

Bihotza piko melatua bezala idortzen zaio. Othoizlari 1962, 434. �2. (V-arr-gip, G-azp). Ref.: Iz ArOñ y Elexp<br />

Berg (melau); Gte Erd 175. Empapar(se), calar(se). "Mojarse" Garate 5.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 274<br />

mende.<br />

a Cont RIEV 1935, 351. "Melauta<br />

gelditu giñan karreria ikusten" Elexp Berg. "Melauta dago (V-arr), melauta etorri da (V-arr), oillo melaua<br />

bezela etorri da (G-azp)" Gte Erd 175. v. bustipelatu, pelatu. � Ala biarrez, ondo melatuta, baña atara zan<br />

[ibaitik]. SM Zirik 135. � "Se utiliza, por poner un ejemplo, cuando se remojan unos pimientos rojos hasta que<br />

quedan completamente blandos (V-gip)" Oregi (comunicación personal). �3. (V-gip). Emborracharse. "Aura<br />

domekero melauta ibiltzen da" Elexp Berg. �4. (V-gip ap. Etxba Eib y Elexp Berg). (Uso sust.). "Se dice del<br />

remojón. Arrate egunian artu genduan melau ederra arrasalde erdixan eiñ eban zaparradiakin" Etxba Eib.<br />

"Kriston melatua artu giñuan Urbixatik Arantzazura bittartian" Elexp Berg.<br />

- MELA-MELA. (Uso predicativo). a) Empapado, calado. � Eiñalako euriak artuta mela-mela (blei-blei) jo ei<br />

eben ango etxe batera. SM Zirik 47. b) Emborrachado. "Mela-mela zeren, barrutik eta kanpotik" Elexp Berg.<br />

- MELA-MELA EGIN (V-gip ap. Elexp Berg), MELATU-MELATU EGIN (V-gip ap. Etxba Eib). a) Calar(se),<br />

empapar(se). "Melau melau eiñda eldu gara txabola batera, izan dan zaparradiagaz" Etxba Eib. "Mela-mela

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!