26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

ezarzea. Mb IArg I 127.<br />

2 meheki (H (+ mee-)). � (Sust.). "1. chair maigre. Nahi duzu mehekia ala gizenkia, [...]; 2. aliment maigre.<br />

Mehekirik eztut iaten mehe egunetan baizen, je ne mange du maigre [...]" H.<br />

mehekiro (mee- Lar (mee-), H (+ mee-)), mekiro. � Delicadamente. "Agudamente", "delgadamente",<br />

"sutilmente" Lar. "Meekiro azia dan aurra; meekiro iaten duan aberatsa, l'enfant qui est délicatement élevé,<br />

[...]" H. � Santuak txit meekiro edo delikadu iruten zuen. Cb Senar 50. Neskatxak mekiro / eragin dautso<br />

dardari. "Le ha sonreído tan dulcemente que le hace temblar de pasión". Laux AB 97.<br />

mehekoi. �1. "(Fácil, dispuesto a) adelgazarse, [...] meekoia, mearkoia" Lar. �2. "Mehekoia, meekoia, qui aime<br />

les aliments maigres, la partie maigre des viandes. Mehekoia naiz, ez gizenkoia" H. �3. "Qui aime les choses<br />

délicates" H.<br />

mehekor (Lar (mee-), H (+ mee V, G)), mehakor (S ap. Lrq; H). � "(Fácil, dispuesto a) adelgazarse" Lar. "Qui<br />

facilement s'amaigrit, perd de son embonpoint" H. "Mehakorra, qui aisément se prête à être aminci, aiguisé" Ib.<br />

mehekuna (det.; Lar (mee-), H (+ mee-)). � "Adelgazamiento" Lar. "1. amaigrissement, amincissement,<br />

aiguisement; 2. état d'amaigrissement, d'amincissement, d'acuité" H.<br />

meelin. "Meeliña, la pared que separa dos viviendas" Iz ArOñ. v. medialin.<br />

meheño. � Dim. de mehe. � Harrasi hertsi meheño baten pare doa xut goiti hesia. Eskual 22-1-1909, 2. Haize<br />

meheño bat firurikan heldu zautala ipharretik. Barb Sup 13. Bere xingar zafla meheñoarekin. Ib. 76. Gogapenak<br />

elkar bil-ari mêñoa / beñola zaik eten. 'El hilo sutil'. Ldi BB 80. Arno arin meheño bat. Herr 26-7-1956, 2.<br />

mehesko. v. mehexko.<br />

mehetari. "Adelgazador, [...] meetaria" Lar.<br />

mehetasun (AN, L, BN, S; Urt I 147, Ht VocGr 381, Lar (mee-), Lecl, H (+ mee-), VocB), metasun (V, G, AN;<br />

Zam Voc). Ref.: A (mehetasun, metasun); Etxba Eib (metasun). �1. Delgadez. "Meheatasun (sic),<br />

enflaquecimiento" VocB. "Debilidad, estado de flaqueza" A. "Bere metasunan ziar argixa ikusten zan" Etxba<br />

Eib. � [Behiak] bere mehetasun eta itsusitasun berean tontotuak zauden. Dv Gen 41, 21. [Don Quijoteren]<br />

meetasuna, aren bizkarrezur-utsa. Ldi RIEV 1929, 209. Theresak ez zuen [...] adin horretako haurrek duten<br />

mehetasuna erakusten, nahiz [...] ez zen oraindik formatua. Mde HaurB 18. Bere gerri liraiñaren mehetasuna.<br />

Etxde JJ 27. � Sutileza (una de las cuatro dotes de los cuerpos gloriosos). � [Gorputz zorionekoaren lau<br />

doteak:] minezgarritasuna, meetasuna, bizkortasuna eta argitasuna. Itz Azald 42. v. tbn. Mb OtGai III 126. �<br />

"Qualité de ce qui est [...] maigre (en parlant de chaux, de terre); pénétrant, vif (en parlant de l'air); peu<br />

substantiel (en parlant de sauce, de bouillon); peu fort ou peu foncé (en parlant de vin); peu volumineux, peu<br />

perçant (en parlant de voix, de son)" H.<br />

�2. (H; mee- Lar, Añ, Izt 34v, H). Sutileza, delicadeza. "Tenuidad", "agudeza" Lar y Añ. � Etzaitezela<br />

meetasun andiaz onetan ibilli, esanik, au edo beste okasiño edo adiskidetasuna [...] ontsua dala zuentzat. Añ<br />

LoraS 22. Santa Maria Madalena etzan izango dana, onenbeste puntu ta meetasunaz begiratu izan baleutso bere<br />

onra ta on-eretxiari. Ib. 24. Metasunez edo idurizko sakontasunez gogaltzea. "Con sutileza". Zink Crit 1. Zure<br />

Iainko-izan orren meetasunez nere animaren guneraiño sartzen baitzera. Or QA 182. Ioanesek alegiñak egin<br />

ditu gure anima ta itz ori meetasunik meenekin alderatzen. Ib. 181.<br />

�3. (Vc, AN ap. A; H, que cita el ej. de Mg), metasun (V, G, AN ap. A). "Penuria, escasez" A. � Gurago<br />

dabeela alango fortuna edo zorijon mundukuak euki baño, gelditutia leengo meetasun ta probrezan? Mg CO<br />

245 (v. tbn. CC 168).<br />

mehetegi. � Lugar de abstinencia (como nombre de casa). � Mehetegiko xakurra, / [...] larrutik hurbil hezurra,<br />

/ urthe guzia barura, / zeren zen toki xuhurra. Zby RIEV 1909, 103 (tbn. en Etcham 199).<br />

mehetto. � Dim. de mehe. � Makhila mehetto batekin eman dezotela zurra aldi bat ona. Elzb PAd 61.<br />

mehetu (V, G, AN, L, BN, Sal, S; VocBN, H; mee- Lar Añ, H (V, G)), mehatu (gral.; SP, Urt III 51, Ht VocGr,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

268

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!