26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

meatzekindari (Izt VocC), meatzkindari. � Minero. � Izen andiko meatze burni likurtasuarena, zeñari esaten<br />

dioten meatzekindariak, izoztua. Izt C 72. Karobi zale eta meatzkindari onak. IPrad EEs 1915, 121.<br />

meatzerri. � Pueblo minero. � Mendixka gain batetik "San Pedro Analco" delako meatzerria ikusi zuten. FIr<br />

151.<br />

meau, meautu. v. 1 miau, miautu.<br />

mehaxka. � Delgaducho. � Gorputz erpil eta mehaxka. Lf EG 1956 (1-2), 56.<br />

mehaxta (-ea- G-to, L-ain), mehasta (B). Ref.: A e Izeta BHizt2 (measta). � Delgado. "Delgaducho" A.<br />

"Mutiko measta gure Patxiko" Izeta BHizt2. v. mehe, mehar, mehats. � Iparbeltzak biurritutako makal<br />

meaxtak. "Flacos chopos". Mok 13.<br />

meaxtu, meazatu. v. mehatxatu.<br />

meazki. v. mea-saski.<br />

mehazki (V-arr), mehazti (V-gip, G-goi), miazti, miezki (V-m), miezti (V). Ref.: A (meazki, meazti, miezki); A<br />

Apend. � "Flacucho" A. "Delgaducho" A Apend. � O Kañabera argal, miazti, ikarakorra. VMg 79.<br />

meazkin. "(G-azp), hiel" A. v. 1 behazun.<br />

meaztar (Lar � H). � "Mineral, adjetivo" Lar. "Métallique" H. � Erromerian dator jendea / Lezoko<br />

Kristorengana / [...] dijoazenak ta datozenak / Lezon daukate meaztarra, / biotz barrendik egiñarekin / beren<br />

damuaz negarra. Echag 216 (de interpr. no segura).<br />

meazte, measte. � Mineral, metal. v. mea, meatze (2). � Lurrera jetxi zaitezte eta bere barruan sartu zaitezte<br />

eta ikusiko dezute nolako measte ugariak, urre, zidar, burdiña [...]. Kortazar Serm 188.<br />

meaztegi. � Almacén de mineral (?). � Lantegiak, meaztegiak eta bazterretako meatze, lurrupe-zulo eta<br />

oianak. FIr 134.<br />

mehazti. v. mehazki.<br />

meaztu. � Mineralizar. � Mehaztutako musika. "Música mineralizada". MEIG IX 124 (en colab. con NEtx; la -<br />

h- es debida al editor).<br />

meaztu. v. mehastu.<br />

mebarna (Lar), mebarne (H). � "Membranas, esta voz que es latina, viene con poca variedad del bascuence<br />

mebarnak" Lar. "Túnica, la telilla o película, mebarna , faintza, metartea" Ib.<br />

mebarnari. "Panículo, cierta membrana" Lar.<br />

mebarnatsu. "Membranoso" Lar.<br />

medagai. "Tirante, un cuartón más delgado, medagaia" Lar.<br />

medaila (S ap. Lrq (-alla); H; -illa Urt I 332; -alla Lar, Añ, Gèze, H), medeila (-illa S (Foix) ap. Lh; -illa Urt II<br />

335), medela, meralla. � Medalla. v. domina. � Tr. Documentado desde la segunda mitad del s. XVII tanto al<br />

Norte como al Sur. Medaila es la forma gral. al Norte y medalla al Sur; hay además medella en Inchauspe (junto<br />

a medailla) y en una balada vizcaína recogida en Balad (60), y meralla en Mocoroa (Damu 25). En DFrec hay 7<br />

ejs. (5 septentrionales) de medaila y 1 de medalla. � Luziaren medall onekin S. Franzisko Xabier-ek egin zituen<br />

milagro anitz. Mb IArg II 310. Auxe da irabazi neban medallea / eskumako oñagaz utsik geratzea. AB AmaE<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

255

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!