26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

(comunicación personal). � Zogi-mausarrak, / ulorratzako enbor t'egurrak / irentsi ditu, mami t'ezurrak, /<br />

betetzen eztan zure [= itsasoaren] zintzurrak. Inzag EEs 1912, 211s. Gezu batean, zugatz orrek igali goxoak<br />

emango ditu, erri-mausarra du-ta. Zait EG 1950 (1), 9. Itsasora dioazten ibaiek baso-mendietako lurrak eta<br />

arkoskoak eraman-ala eramaten dituzte, ta onetara sortzen dira luiziak eta mausarrak. Zait Plat 37s.<br />

mausari (V-ger ap. A; Dv (V)). � Pícaro; ladrón. "Salteador" A. Duvoisin, que cita los ejs. de Uriarte, traduce<br />

"mauvais coquin" y "rusé". Cf. 2 mausa. � Zelataka eguan / nosbait basuan / ezkutaurik azerija / gaisto<br />

mausarija. Ur CancB III 84 (Mant traduce "infame salteador, pícaro dañador"). Azeri begi argi ta mausarija. Ib.<br />

94 (Mant: "marrullera"). Mausaria ez da etortzen, ostu, il ta sakailtzeko baño. Ol Io 10, 10 (Lç, He, Dv y Leon<br />

ohoin, LE, Or, Ker, IBk e IBe lapur). Orrenbesteko ogena egiten nola azartu mausaria? 'Ladrón'. Zait Sof 60.<br />

- MAUSARI-SAIL. Banda de ladrones. � Atomatu ta il egin zutela zion, batek bakarrik ez, ordea, mausarisaillak<br />

baño. Zait Sof 60.<br />

mausati. "Trompeur, fourbe" H.<br />

mauser. � Máuser (tipo de fusil). � Oraingo mauser ainbat baziran / orduko lizar-makillak. Tx B II 54. Batzuk<br />

mauserrak gertu, besteak sable sendoak aidean. Erkiag BatB 146.<br />

mauska-mauska. � Onomat. de comer vorazmente. v. mauka-mauka. � Txekor gorri lodiak, belar gozoa<br />

mauska mauska jaten. Ag G 16. Mauska-mauska belar-jaten dabiltzen ardi txuriak. AEmil AndreM 18.<br />

mausoleo. � Mausoleo. � Ejiptoko mausoleorik aundiena. Etxde Egan 1955 (1-3), 76. Beste mausoleu bat ere<br />

bazela Djeser-en. Id. ib. 77.<br />

mausta-mausta. � Onomat. de comer vorazmente. v. mauka-mauka. � Ogia uts-utsik mausta-mausta jatia<br />

modukua. SM Zirik 41.<br />

maustin (Lcc). � Mastín. "Maestín de ganado" Lcc.<br />

mauta-mauta. � "(V-arr-oroz-m), onomat. del acto de devorar la comida, comer a dos carrillos" A. v. maukamauka.<br />

� Txanbolinen emazteari [...] askotan mauta mauta jan eutsan txakurrak labarako gertu eukan artoorea<br />

(V-m). A EY II 91.<br />

1 mauts (V-m ap. A, que cita el msOch), mautz (Izt). �1. "Gordinflona y desagradable mujer" Izt 56r. "Mujer<br />

gordinflona" A. � Ba dau alako gomutatxua, ostera, arako "mautsa" andra totolo arentzat. Erkiag BatB 198.<br />

�2. (V-m). Ref.: A; AEF 1960, 21. "Pececillo negro, de entre peñas" A.<br />

2 mauts. "(V-arr), hormiguero" A.<br />

mauts. v. magitxa.<br />

mautsi. v. HAUTSI-MAUTSI.<br />

mautu. v. AUTU-MAUTU.<br />

mahutu, marantu, mantu. � Morir, (trans.) matar (en el habla de los gitanos vascos). "Mort [seguramente<br />

part.], marantu" Michel LPB 145. "Tuer, mahutzia" VocBoh111. "Mautu, mahutu (git.), morir" A. "Il, mantu" R.<br />

Berraondo EEs 1921, 196.<br />

mauzi. v. AUZI-MAUZI, JAUZI-MAUZI.<br />

mauzkin. � (De interpr. no segura; relacionado quizá con 1 mozkin). � Egün horietan zinestto toleatu beita<br />

zozialixten kuntre, mauzkin nahiz arrazoekin, Pau Berginek 100 milliard hoboroen irabazteko bidia erakasten<br />

deio. Herr 19-12-1957, 3.<br />

max. v. 1 maiz.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

236

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!