26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

matari. �1. "(G-goi), recado" A. �2. "(V-m), recadista" A.<br />

matari. v. mataderia.<br />

matarki (-th- SP (sin trad.), H). � Tristemente (?). "Violemment, fortement" H (que cita a EZ). � Bortz sensuez<br />

atsegiña bozki hartu duena / hala matharki lezean penatzen da presuna. EZ Man I 106 (PAlt: 'aurreko bertsoaren<br />

bozki-ren kontrakoa da').<br />

matarla. v. matraila.<br />

� mataro. v. matarro.<br />

matarra (det.). Figura en SP, sin trad.<br />

matarralki. v. materalki.<br />

matarraski (V-gip, G), matarraska (V-ger-m-gip). Ref.: A (matarraski, matarraska); Urkia EEs 1930, 24; J.<br />

Etxeberria EEs 1931, 42; Iz ArOñ, To, UrrAnz. �1. "Rasero, pieza de hierro para limpiar la artesa" A.<br />

"Matarraski da oramaian gelditzen diran ora-ondarrak biltzeko belakitxo bat" And Auspoa 52-53, 179 nota.<br />

"Para recoger residuos de masa", "tableta con mango en el centro, que sirve para recoger escoria, broza, etc." Iz<br />

ArOñ. � Gazteen poltsak irazki, / gurasoak matarraski. And AUzta 136. Gazteen poltsak zela diran irazki, aita<br />

ta amak etxeko zorrak pagatzeko diru-ondarrak zintzo batu bear. Ori da matarraski. Ib. 136n. �2. "Matarraska<br />

(V-ger-arr-oroz), persona activa, trabajosa" A. �3. "Matarraska; matarraska ori! expresión insultante" Ort Voc<br />

141. � Zorrak pagaiñe iñoitxik berbetan ibil barik... matarraski ori. Ort Oroig 45.<br />

matarraza (G-goi). "Para recoger los residuos de la harina hacen uso de matarraza, escobilla de plumas" Arin<br />

AEF 1960, 70.<br />

matarro (V-och ap. A Apend; Añ (V)), matarru (A Apend). � "Papirote" Añ. "Cozque" A Apend. "Matarru,<br />

cozque con el dedo en la frente" Ib. Azkue copia erróneamente de Añibarro mataro.<br />

matartu. Mathartzea, figura en SP, sin trad.<br />

matasa. v. mataza.<br />

matasare. v. matazura.<br />

mataska. "Riña, agarrada fuerte (BN-baig)" Satr VocP.<br />

matats. v. mataza.<br />

matatu (VocS 138, VocBN), matutu. �1. Sojuzgar, dominar. "Opprimer" VocS. "Mater" VocBN y Gèze. � Bere<br />

gutiziak mortifikatzen edo matutzen dituenak. He Gudu 58. Gorphutzak [...] behar du izan matutua, flakatua eta<br />

hebaindua barurez. Ib. 114. Kasu hartan gorpitzak mathatu beharzi, biziuaren ithurburia denaz geroz. AR 388.<br />

Poznan-eko grebak matatu zituen armada rusoak. Herr 27-8-1959, 4. �2. "Mater de coups (S)" Lrq. � Har<br />

biluetarik eta ereman barrukurat eta han untsa mata. AstLas 27. �3. Aplastar. � Etzuen frango beltzek bezala<br />

sudurra matatua, lehertua. JEtchep 84. �4. (Part. en función de adj.). Mate, sin brillo, triste. � Idekitzen dituzte<br />

begiak, begi ilhaun eta matatu batzu. Barb Sup 124.<br />

matatxa. v. mataza.<br />

matatxerri. � "Matanza del cerdo (Montaña)" VocNav. � Prestatzen du etxeko-andriak "mata-txerria". Garral<br />

EEs 1920, 28.<br />

matatza. v. mataza.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

214

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!