26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

masustondo, mazustondo. � Morera. � An ikusi nexka masustondo gañean. Or Mi 17. Masustondo oni "errotik<br />

atera ta itxasora alda adi" zuek esan ezkero. Ol Lc 17, 6 (Ir YKBiz 310 y Ker masustondo; Lç marzuzér, He<br />

mora ondo, TB martholza ondo, Dv martzoka ondo, Oteiza, Brunet masusta arbol(a), Leon marthots-ondo, Or<br />

piku zoro, IBk masusta zuhaitz). Mazustondo orritsu baten abar tartean. AEmil AndreM 141.<br />

masustra. v. 1 masusta.<br />

mata. �1. "Braña o mata" Lcc. �2. "Bouquet de fleurs ou feuilles" H.<br />

matahami (BN-mix, S; Dv, que cita a SP), matahame (S), mataami (BN-lab). Ref.: A; Lrq; EAEL 133. �1.<br />

"Especie de buñuelo" A. "Crêpe" Lrq. "Matahami (mot béarnais, qui correspond au français 'matefaim'), crêpe.<br />

Crêpe se traduit généralement par kruxpeta (mot gascon d'origine)" GH 1933, 233. v. kausera. � Lardoz<br />

matahamiak janen dütügü. Broussain ms. (ap. DRA). Ihautiria zenaz geroz, hanitz etxetan egin zituzten ere<br />

matahamiak --jastatzeko doi-- bai eta han-hemenka kauserak. JE GH 1933, 128. � (Fig.). � [Kuntsellü<br />

jeneralak eman dü] 5 milliu iazarriez hunki herrientako [Urdiñarbe, Müsküldy-ek] beitükie matahame hortan<br />

parthe. Herr 28-5-1959, 3. �2. "(S; Foix), crème" Lh.<br />

� Etim. Del gasc. matahàmi "abat-faim, mets pesant, copieux; pièce de résistance d'un repas; pâtisserie lourde,<br />

grosse omelette" (Palay).<br />

matadegi. � Matadero. v. mataderia. � Matadegiko ondakiñak, arrai-iriña-eta eman bear zaizkie jaterakoan.<br />

NekIr 98s.<br />

matadera. � "Feuillure" Dv. "Ranura, encaje, canal que se abre en un madero, piedra u otro material para hacer<br />

un ensamble" A.<br />

mataderia (G-azp; Lar), matari. � Matadero. Cf. Echaide Orio 124. v. matadegi, matadero. � Mataderiya<br />

non dan badaki. Tx B II 96. Mataderian ikusten diran bei argal eta koipe ori-kolore txarrekoak. Oñatibia<br />

Baserria 18. Etxean da beirik ederrena, [...] uztarrirako utzi edo mataderira saldu bearra izaten da askotan.<br />

Oñatibia Baserria Ib. 129. Esnea saldu ta... matarira / sei-zortzi eramanaldi. Basarri Auspoa 55, 65. Mataderiko<br />

sarrera. Uzt Sas 200.<br />

matadero, mataderu. � Matadero. v. mataderia. � Mataderu aretan azur bat edo beste lortzen eutsan. Erkiag<br />

BatB 49.<br />

matadura. � Matadura. � Astean bein balezarzue / auts otza ta brasea, / agaz osatu lekidizu / matadurako<br />

frezea. Lazarraga (B) 1159vb. Ille guziya juana, / dana pelatuba, / matadura bat badu / pasten neurrikua. Noe<br />

41.<br />

matagin (G-nav). Ref.: A; Iz Als. � Colmillo. v. letagin.<br />

matail. v. matela.<br />

matail. v. matela.<br />

mataina. "Matañe, mollejas, en Zaldibia" Garate 7. a Cont BAP 1957, 51.<br />

mataka. �1. "Combat à mort" H (que cita el ej. de Laphitz de mataka aldi). �2. "(BN-arb), luchando (?). Joka<br />

mataka ari izan dira, se han pegado con furia" A.<br />

matakabras. "Hala deitzen dio zenbaitek, [...] haize hotzenari, izotz-beltza dakarrenari. Matakabras baiño<br />

okerraua. Oso okerra, bihurria. Zuen mutiko ori matakabras baiño okerraua dok" Elexp Berg.<br />

matakaldi (L, BN ap. A; Dv), mataka-aldi (H). � "Lucha (?)" A. Duvoisin, Harriet y Azkue citan el ej. de<br />

Laphitz. � Bainan deabruarekin behar zuen oraino mataka aldi bat egin. Laph 70.<br />

matakan. "Garrote para apretar sacos de carbón" A Apend.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

212

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!