26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

mastikatu. v. mastekatu.<br />

mastin. � Mastín. � Artzaiak lokartu zren ta txakur mastina ere bai. ZMoso 41. Artsalde batez agertu zaikun<br />

gure korliala mastin txakurko bat. Ib. 40. Otsoen kontra emateko bazren txakur andiak ta diaitzen zren mastinak.<br />

Ib. 35.<br />

masto (Sal, R). Ref.: VocPir 356; A; ContR 521; EAEL 37. � "Macho. Txerri masto, mando masto, eper masto"<br />

A.<br />

mastoste. "Remero de trainera que se coloca en el puesto central, es decir, en séptimo lugar" Echaide Orio 124.<br />

mastra (V-gip; A): Ref.: Iz ArOñ; Elexp Berg. � "Hojarasca en las plantas" A (que no cita fuente). "Follaje de<br />

las plantas, sobre todo hablando de hortalizas. Patatak aurten mastra aundixa dauke" Elexp Berg.<br />

mastra. v. 1 masta.<br />

mastraka (V-gip). �1. "Comido muchas veces por el ganado, como los árboles" Iz ArOñ. �2. "Persona o planta<br />

baja y ancha, que no llega a donde debiera" Iz ArOñ.<br />

mastraka. v. matraka.<br />

mastrakatu. v. mastrikatu.<br />

mastrana (V-m, G-bet; FauMar), matrana (G-bet). Ref.: Arzdi Peces; Zubk Ond 237. � "(Phycis tinca)" Arzdi<br />

Peces. "Brótola de fango" FauMar 55 y Zubk Ond 237. Cf. matran.<br />

mastrekatu. Figura en SP, sin trad.<br />

mastrikagarri. "Marchitable" Lar.<br />

mastrikatu (Lar � H), maistrekatu. �1. "Marchitar" Lar. � [Lirio bat bezalakoa dan] birtute eder au uxaldua,<br />

maskaldua eta mastrikatua geratzen da. AA I 596. Landare ederra, beti erbala eta umilla, beti miñez,<br />

mastrikatua dago; etzaio ia gelditzen ez lorerik eta ez orririk. Otag EE 1882c, 510. Oso mastrika udaberriko<br />

lore arantz gabekoak. Id. ib. 280 (en Onaind MEOE 372 aparece copiado mastriki). Añ erraz mastrikatu eta<br />

galtzen dan lore minbera. Arr Bearg 447 (ap. DRA). Olio tantoa zabalkorra dan bezelaxe, edari txirristadak<br />

gorputz barruko gi me biguñ guziak maistrekatu egiten ditu. Ayerb EEs 1916, 15. Gure izkuntza, amaikatxok<br />

mastrikatu naiean erabilli dute; alaz guziz-ere, zenbat eta mastrikatuago eta orduantxe ta usai gozuagoa bota<br />

izan digu. EEs 1917, 130. �2. (G; Lar, H), mastrakatu (G-azp-to). Ref.: A (mastrakatu); Iz IzG (erropia).<br />

"Estrujar", "apeñuscar, ajar apretando con las manos" Lar. "Manosear, estrujar" A, que cita Arrue. "Erropia<br />

mastrakau ondo, estrujar bien la ropa mientras se la está lavando" Iz IzG. v. marruskatu. �3. Oprimir. � Eta<br />

ikhusiz hetarik bat zeini bidegabe egiten baitzioten, hartu zuen haren phartia, eta mendekatu zuen mastrikaturik<br />

zena, Ejipzianoa hilzez. TB Act 7, 24 (Lç bidegabe hartzen zuena, He gaixki trataua, Dv bidegabe egartzen<br />

zuenari, IBe zapaldua). �4. Machacar. � Mastrikatzen dira almerizean gibelerraiak. Cocinan 14.<br />

mastrikatu. v. mastekatu.<br />

mastrikea (det., Lar � H). �1. "Marchitura, [...] mastrikea" Lar. �2. mastrika (Lar � H). "Estrujón" Lar.<br />

mastru. v. maistru.<br />

mastuku. "Mastükü, elhepide, solaspide berri bat" Alth in Lander RIEV 1911, 600.<br />

masturi. v. maiasturu.<br />

masun. v. mason.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

210

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!