26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

maska eta auzo herrietako libertimendu profanoak. JesBih 429. Eihara-aldera maska [= astoa lehoiñ larruz<br />

bestiturik]. Gy 23. Handiak hurren guziak / dire theatreko maskak iduriak. Ib. 314. Ihautiriko maskak ere ibil<br />

daitezke nahi duten bezala. Elsb Fram 162. � "(Par ext.), personne laide ou mal vêtue, mal coiffée. Hori da<br />

maska!" H. � Agertzen da Mikaela, modan emana... maska edo mamu bat bezala. Barb Sup 52.<br />

2 maska (S ap. Lh y Lrq; Foix ap. Lh). � "Petit tas de foin mâché avec le râteau d'une certaine façon" Lrq.<br />

maskada. v. maskarada.<br />

maskailu (-illu msLond ap. A). � "Flomis encarnada, maskallua (Phlomis purpurea)" LandHizt 371.<br />

1 maskal (V, G; Lar, Añ, H), maiskar, masal (V-och), maskar (V, G, AN; Lar, Añ, H), maskel (Lar, H),<br />

maxkal (V-gip), maxkar (H), mazkal (V-gip, G, AN), mazkar (H). Ref.: A (maskal, masal, maskar, mazkal); Iz<br />

ArOñ (maxkála); Etxba Eib (mazkala); Elexp Berg (maxkal); Gte Erd 123. �1. Débil, blando, flojo,<br />

desmejorado; (ref. a cosas) estropeado, ajado, desvirtuado. "Valetudinario, osasun maskala" Lar y Añ. "Flaco,<br />

maskarra" Lar (tbn. maskela) y Añ. "Aragi mazkalak ditu gizon orrek (G-to), ese hombre tiene blandas carnes"<br />

A. "Larrosa ori mazkala dago" Etxba Eib. "Ardau au oso maxkala da" Elexp Berg. "Gizen mazkala dago ori (Gazp),<br />

aragi maxkalekoa da ori (G-azp), aragi mazkalak dauzka orrek (G-azp)" Gte Erd 123. � Zelan egonik ni<br />

ain gaisorik, ain maskar argaldurik. Añ LoraS 73. Urteten dogu argal, erbal, otz, maskarrak. Ib. 81. Jantzi<br />

maskalagaz ta lisiba biarrekuagaz. fB Ic III 256. Bere bizitza guztiyan beti izan zan miñkor ta maxkal. Bv AsL<br />

112. Txakur gosea beziñ maiskar ta igar. Ag G 255. Eguzki gutxiko landare maxkarra. Ib. I. Maiz ibili izan naiz<br />

eri isuri maskal-artean. A Ardi 96. Inoiz baino zurbilago ta maskalago ikusiarren. A Itzald II 79. Aritz-ondo<br />

maxkal bat. "Caduco". Mok 21. Maxkal omen zebillen ama egun arietan. TAg Uzt 260. Beste iru [geiso] dagoz<br />

gelatxuan bertan, maskar ta oriak oneek bere. Erkiag BatB 197.<br />

� maskar (Lar, Añ), maiskar (G-to ap. A; H), maizkar (Gc ap. A). Pequeño, insignificante. "Ruin, pequeño,<br />

desmedrado" Lar y Añ. "Maizkar (Gc), maíz ruin, pequeño" A (tal vez cruce con maiz). � Ziertoroagoa izango<br />

da oen egitade andi obetandezkoak zabaltzea lenago, ni ari naizan txiki maiskar au baino. Izt C 415.<br />

Txingurriya, gauza txiki ta maxkala izanarren, puska galantaren zale izaten da. Inzag Eusk 1926 (3-4), 125. Nire<br />

bertso-berri maxkaletan. Zait Gold 123. Zuek uste izaten dezute zeron itxaso maxkala iñongo ederrena dala. EG<br />

1956 (9-10), 47. Begi mazkalon naiak etzaitu / egundo ikusten betean. Gand Elorri 140.<br />

� (H), maskel (H), maskar (G-to ap. A). "Triste, d'humeur mélancolique" H. "(Cara) compungida" A. �<br />

Aurpegi-illun, maxkal, oñaze miñen batek zedukan lur ontan. Or Mi 115.<br />

� "Mazkar (G-to), (cara) comida de viruela" A.<br />

� "Maskal, desdentado, afeado (AN-larr)" Inza RIEV 1928, 153.<br />

� "Jatun txarra da [...], jatun maskala da (G-azp)" Gte Erd 143. v. mirgil.<br />

� (H), maskel (H). (Utensilio) cascado, abollado, rajado.<br />

�2. maiskar, mazkal. Feo. � Galairik egokienak bazter bietako endanaetan ifintzeko, eta txiki ta maiskar<br />

aurkienak erdiko bietarako. Izt D 95. Zeuk irudittu ziñegijan gixonik mazkal ta itxurabakuena baño ezañagua<br />

naiatzu. "Difforme e mostruoso di vista". Otx 74.<br />

- MASKAL-ANTZ. Aire enfermizo. � Kendu alde batera beluritasun ta maskal antzak. Erkiag Arran 35.<br />

- MASKAL-ITXURA. Fealdad, aspecto desagradable. � Baña mazkal itxura onen ordez, adimena zolija eban.<br />

Otx 11.<br />

- MASKALTXE. (Forma con suf. -xe, de valor aprox.). � Lengusua zurbil ta maskaltxe ikusirik, neronek<br />

galdetu nion orduan. A Ardi 48.<br />

2 maskal. �1. "(Vc), trozo de carne entre la ubre y las piernas" A. �2. "(V), ubre de la vaca" A. �3. (Vc, G-nav<br />

ap. A; Zam Voc). "Cascarria, barro recogido en el ruedo del vestido" A. � Berantz begira ioan Maripa, kaleko<br />

sakon-uneetan maskalez ez ondatutearren. A BeinB 69.<br />

- MASKALAK JAN. "(V-ger-m), roer los zancajos, murmurar de alguien" A. � Edo ikasi edo ixilik egon, da<br />

ikasi nai dabenari ez mazkalak ian. A Ezale 1897, 272b.<br />

3 maskal (V-arr-gip). �1. Ref.: A; Iz ArOñ. "Hoja seca, especialmente del maíz" A. "La paja del maíz en<br />

general" Iz ArOñ. �2. "(V-gip), caña del maíz" A. �3. (V-gip ap. A Apend). Envoltorio de la mazorca.<br />

- MASKAL-ADAR. "(V-m?-oroz), rama que se deja sin cortar al podar árboles, a fin de que suba la savia y no<br />

se pudra el tronco" A.<br />

- MASKAL-ERRAMA (A). v. MASKAL-ADAR.<br />

- MASKAL-ORRI. "(V-arr), hojas producidas por las ramas que se dejan de cortar al podar un árbol" A.<br />

maskalaldi, mazkalaldi (G ap. A). � Decaimiento.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

202

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!