26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

margoindu. � "Decolorar" BeraLzM. � Guenez ikusi zenuanetik [ikurriña] margoinddu da. Eleiz Euzkadi (rev.)<br />

1913, 440.<br />

margokera. � Tonalidad. � Lili-ubel beltzaren margokera illuna dute. Ibiñ Virgil 113.<br />

margoketa. � Pintura (actividad). � Aldi artako gizonen oiturak nolakoak izan biar zuten, margoketan zuten<br />

trebetasuna eta abar erakutsi zigun. EEs 1918, 85.<br />

margokoi. � Coloreado, con color. � Kizkiñak maizenik ez dute margorik; batzuk, berriz, margokoiak dira,<br />

adibidez, lore gorrien kizkiñak, sapaburu-isatseko kizkiñ margokoiak. Zait RIEV 1933, 63. Kizkiña margo<br />

bereziz margotzean, margotu egiten da: margo-gai zale itxua baita. Beraz, gun aril-margokoia duzu. Id. ib. 67.<br />

margol. �1. "Almeja grande" A. "Cierta clase de almeja. Es mucho más ahondado que la txirla (almeja) tirando<br />

a esférico, con las valvas rayadas, intensamente caladas, en dirección de la charnela al borde exterior de la valva<br />

y tiene un gusto acre muy acentuado" Irigoyen Gaceta del Norte 8-5-1957 (ap. DRA). �2. "(V-m), hélice, cierto<br />

caracolillo de mar" A.<br />

margolan. � Cuadro, pintura. � Etxena aiñekorik etzala argituko margo-lan orretan. Ayerb EEs 1915, 292. Ez<br />

dut bada ikusten halako margo-lanik. JE Ber 61. Pintatzen, margo-lanak egiten, izen aundia irabazi dabe mundu<br />

guztian. Alzola Atalak 78. Lanbro antzean egindako margolana bezela. Lek in MEIG II 124. Partarrien<br />

hazpandarraren berrogei bat marrazki eta margolan. Herr 31-7-1997, 2. Paleolitiko [...] margolan harrigarriak.<br />

Herr 2-10-1997, 3. Ramiro Arrue artixta zenaren margolan eder batzu. J.B. Dirassar Herr 16-4-1998, 1.<br />

Margolan erakusketa. Herr 30-4-1998, 2.<br />

margolari (L ap. Lh; Bera). � Pintor. � Tr. Documentado en textos meridionales del s. XX. En DFrec hay 7<br />

ejs., uno de ellos septentrional. � Jose Inazio Etxenagusia, Ondarribiko seme margolariaren bizitza. EEs 1914,<br />

99. Ziamarta berriz Gipuzkoako margolari azkarren batek egiteko asmua artu zan. Ayerb EEs 1915, 292.<br />

Oihalaren gainean finkatu ukan balute margolariek sainduari Manresako kaperañoan gertatu gogo-bahitzea. JE<br />

Ber 60. Margolari: Aita Jose Luis Iriondo. Bilbao IpuiB 277. Irurak ertizaleak, pintatzailleak, margolariak.<br />

Alzola Atalak 77. v. tbn. Zink Crit 8. EEs 1931, 69. Berron Kijote 18s.<br />

margolaritza. � Arte de la pintura. � Aitak ezin ezagutu zuan, bere semeak, beste ikas-lanak alde bat utzita,<br />

margolaritzan (pintoretzan) ogia irabazi zezakeanik. Ayerb EEs 1915, 259. Pintura bera, margolaritza bera,<br />

pintatzeko ahala bera, ukatu zan. Txill HetaH 89.<br />

margoro (Lar � H). � "Derechamente" Lar. "En droite ligne" H.<br />

margot. "(S; Foix), plante qui produit une espèce de boule qui purge" Lh.<br />

margots. v. mardots.<br />

margotsu (L ap. Lh). � Coloreado, lleno de color. � Eguraldi ozkarbi ta margotsua (cielo despejado y de fuerte<br />

colorido) baita. Etxde AlosT 13. Erotu egin nau betirako gaurko igotze margotsuak. Txill Let 69. � Pintoresco.<br />

� Antzuolan "Valdejunquera"-ko garaipenaren oroimenaz egiten dan jai margotsuan. Lab EEs 1923, 103.<br />

margotu (Lar, Añ, H). �1. "Designar" Lar y Añ. "Notar, señalar, marcar" Lar. "Litm., mettre une signe, une<br />

marque dessus, désigner, noter, signaler, marquer" H. �2. (L ap. Lh; Bera), margoztu (V-ger ap. Ort Voc 151;<br />

BeraLzM). Pintar. v. margoztatu. � Tr. Documentado en la tradición occidental durante el s. XX. La forma más<br />

empleada es margoztu. Hay margotu en Ayerbe, Olabide y Txillardegi, y ambas formas en Enbeita, J.M.<br />

Barandiaran y Zaitegi. En DFrec hay 5 ejs. de margotu y 2 de margoztu. � Laburdiko uri eder artan margotu<br />

(pintatu) zituan Etxenak laurkiak eta ur-margoak. Ayerb EEs 1915, 260. Lurrune ta janzkiak margoztuko<br />

lituzken bidaztiak zentzugabeko antzezkia emango lieke alegia bere irakurleai. "Pintase". Zink Crit 61. Nok<br />

edertoen margotzen eban / Españaren ixatia. Enb 172 (61 margozten). Sukaldeko berokitasuna margozten asi<br />

eta bat batian marreztera diojoakigu Barbier. J. Artetxe Y 1933, 329. Orrelako menasta darabilkite oraindik ere<br />

Urbasako artzaiak beren ardiak margozteko. JMB ELG 47. Beti bezelatsu zegoen dena, baiña bestelako kutsuaz<br />

margotua. Txill Let 61. Bildotsa yango dan etxeko ateburu ta panta biak aren odolez margotu itzazute. Ol Ex 12,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

141

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!