26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

enganamendu, Pi esames; v. tbn. 35, 2). Hori dün mardalla! / Hitzaz oküpü ondun hil ziña senharra. 'Calomnie'.<br />

Etch 404. Ziek hor, andere Aurenak, itzalian, lanik gabe eta oro mardailla! Eskual 18-7-1913, 4. Gaiztakeri ta<br />

iruzur guziak eta edozein alegikeri, bekaitz ta mardail erauzirik. Ol 1 Petr 2, 1 (Lç gaitzerraite, BiblE<br />

gaizkiesate). Oidipu erregeak nire aurka yalki omen dun mardail gorria. Zait Sof 71.<br />

- MARDAILPE. (Con suf. local de decl., en sing.). Bajo (la) habladuría, bajo (la) calumnia. � Iraitziko ditudan<br />

edonora, an izango dira geren ta galentzat, guzien nausa ta mardailpean. Ol Ier 24, 9.<br />

mardailari. � Murmurador, calumniador, (el) que habla mal de alguien. v. mardailer. � Biotz-igar, zital,<br />

mardallari. Ol 2 Tim 3, 3 (Ker irainbaltz-zale). Iparraizeak euria oiltzen du eta bekozko illunak mingain<br />

mardallaria. Ol Prov 25, 23 (Ker marmarlari).<br />

mardailbide. "Murmuración, objeto de murmuración" Zait Sof II 155.<br />

mardailer (-ill- S ap. A; -aller Gèze � Dv, H (S)). �1. Murmurador, (el) que habla mal de alguien;<br />

calumniador. "Es de las pocas palabras que terminan en r suave" A. v. mardailari. � Mardalleren mihien<br />

kuntre. Mst III 28, tít. �2. "Mardailler (S), embustero" A.<br />

mardaileria (-ill- H), mardailkeria. � Habladuría, calumnia, malicia, murmuración. � Gorrotoa,<br />

mardailkeria, birao ta ele zantarrak. Ol Col 3, 8 (Lç malizia, He, TB malezia, Dv maltzurkeria, Ker, BiblE<br />

gaiztakeria). Edozein alegikeri, bekaiz eta mardaillkeri egotzirik, aur jaioberriak bezala gogo-esne utsa billa<br />

zazute. Or MB 438.<br />

- MARDAILERIAZKO. (Adnom.). "Ce qui sent la médisance, ce qui y tient" H. � Mardalleriazko elhiak. Mst<br />

II 1, 4 (Ch kalomnia, Ip elhe gaisto).<br />

mardailkizun. � "Murmuración, objeto de murmuración" Zait Sof II 155. � Etxekoandrea, nere mingaiñak<br />

mardailkizunik ez al dizu erakarri: guziaren egille Tzeu ageri da. Zait Sof II 70.<br />

mardakari. "Haineux" Lh Eusk 1919-20 (II), 81.<br />

mardakeria (S ap. Lh). � Rencor, odio. "Jalousie" Lh. � Ordü beita Santa Grazin joitia, / haxit Janari<br />

mardakeria. 'Haine'. Casve SGrazi 80.<br />

mardano (AN-egüés-ilzarb-olza, R-vid). Ref.: Bon-Ond 142; Mdg 149. � "Bélier" Bon-Ond 142. "Como se<br />

llaman los padres de cada raza, caballar, zamario, [...] lanar, mardano, pelage, akerra" Mdg 149. Cf. VocNav:<br />

"Mardano, [...], morueco: carnero padre (Caparroso, Tierra Estella, Zona Media, Monreal, Romanzado, Roncal,<br />

Salazar, V. de Erro)".<br />

mardarrosa (Lar, Izt C 45, Lcq 104). � "Cameleuca, planta" Lar. "(Tussilago farfara), uña de caballo, pata de<br />

mulo, farfara, cameleuca" Lcq 104. Cf. VocNav s.v. mardarrosa.<br />

mardera (V-ger-ple-arrig-oroz-och-m, G-azp-nav, AN-ulz; A Morf 113), mardora (V-ger), mardura (V-gergip,<br />

G-azp). Ref.: A (mardera); EI 66; Iz ArOñ (mardura). � "Ruedo de la saya" A. "Vuelo de vestido" A Morf<br />

113. "Vuelo de una cosa" Iz ArOñ.<br />

mardera. v. marrega.<br />

mardika. v. mandika.<br />

mardo (BN, Sal, S, R-uzt; Lecl, VocBN, Gèze, Dv (V, S), H), mardu (H). Ref.: A; Lrq. � Tr. Documentado al<br />

Sur desde principios del s. XIX. Al Norte se encuentra en Lopez, Eguiateguy, SGrat, Arbelbide, Lafitte y en un<br />

ej. de Herria. La forma mardu (junto a mardo) se encuentra en Kirikiño. En DFrec hay 2 ejs. de mardo. �1.<br />

Blando, suave (sentidos prop. y fig.). "Iaiki laster ohe mardo hortarik, levez-vous vite de cette couche molle" H.<br />

Cf. Uhl RIEV 1908, 403: "Las palabras vascas como mardo 'blando' y otras semejante presentan particular<br />

analogía con el indogermánico". � Kothoinez edo beste gañerako zerbait gauza eztiz edo mardoz. AR 445s. Sen<br />

Grat besterentako mardo bezaiñ beretako gogor zen. SGrat 8. Zer begi ernea! Eta, denbora berean, zer bihotz<br />

mardo eta zabala! Ox in Lf ELit 283. Holako nahigabetan, De Gaulle bürhagertzen beita bihotz mardo. Herr<br />

15-10-1959, 3.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

132

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!