26.12.2012 Views

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

Maka-Oalketan - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 12. lib.: maka-oalketan<br />

emon dio, il a été atteint d'un boitement, d'une boiterie" H.<br />

makika (Lar, H). � "Recancanilla, modo de andar como cojeando [...] makika ibiltea" Lar. "À cloche-pied,<br />

clopin-clopant, en boitant. Makika dabil, il va en boitant, clopin-clopant. Makika jostatzea, s'amuser à clochepied"<br />

H.<br />

makila (gral.; Lcc, Volt 54, H (V, G); -illa Lar, Añ, Dv (G), H (V, G), Zam Voc; -kh- VocS 130, Arch VocGr,<br />

VocBN, Dv, Gèze 322, H (L, BN, S); -khilla SP, Urt I 102, Ht VocGr 311, H (L)), makil (V-gip, AN-araq-ulzegüés-ilzarb-olza,<br />

BN-arb-baig-lab, S; VocB), mikilla (Dv (V)). Ref.: Bon-Ond 148; A; Urkia EEs 1930, 29; EI<br />

381; Lrq (makhila); Iz Als, Ulz (makílle), ArOñ; JMB At; Etxba Eib (makillia); EAEL 141; Elexp Berg (makilla);<br />

Gte Erd 34, 192, 217. � Tr. Documentado en todas las épocas y dialectos desde Leiçarraga. Al Sur la forma<br />

mejor atestiguada es maki(l)la; hay algunos ejs. de makil, y algunos autores como Iturriaga emplean ambas<br />

formas. Al Norte la forma general es mak(h)ila (casi siempre con oclusiva aspirada); hay mak(h)il en ECocin y<br />

Zubiri, y ambas variantes en Duvoisin, Barbier, Zerbitzari, Oxobi y Etchepare de Jatsu. En DFrec hay 35 ejs. de<br />

makila, 2 de ellos septentrionales.<br />

�1. Palo, bastón. "Cayado" Lcc. "Muleta, el palo", "palo" Lar y Añ. "Apalear, [...], makillaz jo" Lar. "Menear el<br />

balago, dar de palos, [...], makillaz zeatu, jo" Ib. "Aporreamiento, [...] makillaz jotzea" Ib. "Mihi gabeko ioariak<br />

eta makhilarik gabeko atabalak, ots guti, zarpoa huts dute iduri, sonnette sans battant (langue) et tambours sans<br />

baguettes (rendent) peu de son (prov). [...] Makhilla se dit aussi de ce qui ressemble à un bâton; xokolat<br />

makhilla, bâton de chocolat" H. "(AN-5vill), bumerang o palo arrojadizo utilizado por los cazadores de palomas"<br />

JMB At. "Bere jotzeko makila, berak eman, donner des armes contre soi" Herr 1-8-1957, 3. "Badira, makillia<br />

biar dala esaten dabenak, emontzalle izateko asmuan" Etxba Eib. Cf. VocNav s.v. maquilla y maquila. Cf.<br />

Poema del Mío Cid verso 3.378 (ap. Garate 2.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 11<br />

mende.<br />

a Cont RIEV 1933, 100). � Esku orotako makila da. "Il est bâton à<br />

toutes mains. C'est-à-dire, il s'accommode avec toute sorte de gens". O Pr 691. Ez bere makilaz zuri iazartzeko.<br />

Hm 207. Balaamek hura makhilaz bortitzki zehatzen zuen haren abia arazitzeko. SP Phil 322. Makila dugun<br />

atxeki bi burietarik, herioaren beldurra alde batetik, herioaren amorioa bertze aldetik. Tt Onsa 167. Makhilaren<br />

bi buriak, bi bazterrak batetan bildu eta iuntatu ditu. Ib. 119. Persona sagradu oek agrabiatzea, naiz eskuaz,<br />

naiz makillaz. OA 156. Zakurren zaunkekin ta bere oju-arri ta makilekin igorzen ditu agerzen diranak igesi. Mb<br />

IArg I 310. Ohoin batenganat bezala ethorri izan zarete ezpatekien eta makhillekien. He Lc 22, 52 (TB, Dv,<br />

Leon makhilekin, Oteiza makillakin, Ol ezpata-makillaz, Ker, BiblE maki(l)laz). Manatu zaroen ez zezatela<br />

deusik eraman bidekotz, bere makhilla baizen. He Mc 6, 8 (TB, Dv makhila, Leon, Ol, Ker, BiblE maki(l)la).<br />

Muleta edo makillaz baño ibilli ezin dana, ezta orregaitik ibilli baga egoten. Añ LoraS 91. Zakurrak burua autsi<br />

dion makillagandik iges egiten duan eran. AA II 21. Makila edo beste edozeinbere gauzagaz jotera eginagaz.<br />

Astar II 85. Gure dantzariyak, / [...] eskubetan politak / makil ta uztaiak. Echag 81. Besteak pillotan, palankan,<br />

bolan, saltoka makillarekin eta makilla bage. Izt C 213. Betoz nere gañera / amar milla makill. It Fab 44.<br />

[Manteka] erabilten da zotz edo makilla bategaz. Ur Dial 84 (It makilla, Dv, Ip makhila). Iru edo lau kapoi<br />

makill baten puntan bizkar gañian daramazkiyela. Sor Gabon 35.<br />

� (s. XX). Banderill edo makill paper kizkurrezkuekiñ. Sor Bar 74. Harroka batek, Moisek makhilaz jorik, eman<br />

zioten ura nasaiki. CatJauf 26. Saritzat emana izan zakon makila zilarreztatua. JE Bur 145. Makillak ez dik<br />

indarrik justiziyan. Iraola 59. Nik ere pasako nuke or goitik makil gañetik. Urruz Zer 143 (136 makilla). Bazuen<br />

eskualdun makila bat. Barb Sup 146 (41 makil; v. tbn. eskaldun makhilak en Hb Esk 217, euskaldun makilaak en<br />

Azc PB 317, eskualdun makila en Etcham 82 y euskaldun makilla en Etxde JJ 83). Bekokiaren erdiz-erdi<br />

gurutzearen makil luzeena egiñaz. Inza Azalp 17 (v. tbn. EsZarr 166 makilla (det.; G-azp)). Eman didazu Zure<br />

artzaien makilla. Jaukol Biozk 97 (69 makil). Makilla dantzatu zula besteren ezurretan. Or SCruz 10 (v. tbn. Eus<br />

176). Eskian beti zabiltzan makil lodi bat, urratsen laguntzeko. Zub 25. Bi makil oiek aski nitun nik / munduz<br />

mundu ibiltzeko. Tx B II 267 (v. tbn. in LEG I 225 makilla). Yeiki, eskuratu makil bat eta mendira yoan bear<br />

nuala. Ldi IL 29 (v. tbn. 135). Makil zulatuak, artzi, jostorratz [...]. JMB ELG 32s. Lapur batengana bezela<br />

atera zerate makilla ta ezpatekin, ni atxitzera. Ir YKBiz 472. Oroimenean bustin-txulo ta / zankiñezkako makil<br />

txikiak. EA OlBe 32. Habaila eta makhil bat harturik Goliathi landatu zitzaion aintzinean. Zerb IxtS 53 (Azk 78<br />

makila). Etxetik atheratzen ikusi dut egun goizean makhil bati bermatuz. Lf Murtuts 37 (42 makhila). Makil bat<br />

ankatarteratu dit eta muturrez aurrera joan naiz. Etxde AlosT 27. Oilloak beren makilletan lo zeuden, anka<br />

baten gañean eta burua egopean zutela. Zink EG 1956 (9-10), 56. Oraingo nagusiak eta Balentinek makil lodi<br />

bat artu zuten mutur banatik. Anab Poli 93 (60 makilla). Makil bat eskuan heldu bada. JEtchep 18 (43 makila<br />

txar bat). Bere andria be astua makillara letxe ein da euan. SM Zirik 24. Jokalariek txandaka makhil zorrotz<br />

bana jaurtitzen zuten. Osk Kurl 74 (185 makhila). Olarratz jauna [...] makilla zoragarri baten jabe zan. Erkiag<br />

BatB 22. Ez makil, ez abail. "Sin honda ni cayado". Or in Gazt MusIx 38. Oliondozko makil batean agondurik<br />

onela asi zan Damon: [...]. Ibiñ Virgil 54. Jaun handi bat hemen zen gurekin, / urre makila eta kurutzearekin.<br />

Xa Odol 94. Borroka makhila gorriekin, etsaiak lehertürik. Casve SGrazi 154.<br />

v. tbn. Mak(h)ila: LE Urt ms. 80v. Dv LEd 253. Laph 117. Elzb PAd 8. Jnn SBi 115. Lap 117 (V 55). Arb Igand<br />

42. Mdg 131. StPierre 18. Ox 40. Const 36. Etcham 80. Arti MaldanB 195. Ardoy SFran 180. Makilla: Lg I 279.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!