26.08.2013 Views

euskalarien nazioarteko jardunaldiak IKER - 1 - Euskaltzaindia

euskalarien nazioarteko jardunaldiak IKER - 1 - Euskaltzaindia

euskalarien nazioarteko jardunaldiak IKER - 1 - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

LINGUISTIQUE THEORIQUE - LINGUISTIQUE APPLIQUEE - ENSEIGNEMENT DU BASQUE<br />

Linguistika aplikatuak hiru urrats eskatzen dizkigu:<br />

1.° Deskribapena. Gramatika teoriaren arabera bere deskribapena egiterakoan,<br />

sartu beharko ditu gure linguistak, sozio - linguistikako krirerio asko, gizarte jakin<br />

honen edo horren artean delako mintzaira nola darabilten zuzen jakiteko (zer dialektu<br />

edo/eta zer erregistro bereizitan). Gramatika deskribapen lan horiek erantzun beharko<br />

diote behin galde honi: «Zer nolako mintzaira dugu behar irakatsi?». Bigarten<br />

urratserako, badukegu horrela landugabeko gai nasaia.<br />

2.° Hautapena. Delako ekai nasaiaren artetik hautapen bat egin beharko dugu<br />

eta «syllabus» iduri bat bereizi. Galdera hau dugu alabaina: «Zer irakatsi?». Parametro<br />

askori begi eman behar zaio: a) zer duen ikasleak baliagarri, lehen bai lehen mintza<br />

ahal izateko. b) zer ezberdintasun duen mintzaira berriak ikasleak dakienarekin. c) zer<br />

traba bereizi dukeen, ikasleak ezagutzen duen sistema hartarik hain urrun dagon<br />

sistema berriak: ezen «Syllabus» delakoa . prestatzerakoan errazenaren ondotik<br />

beharko da jatri zailena eta bakunaren ondotik korapilatsuena. Hiru kriterio hauen<br />

oinarriak aurkituren ditugu: a)-rentzat mintzairaren beraren analisian - b)-rentzat<br />

linguistika kontrastatuan - eta c)-rentzat huts era okerren analisian.<br />

3.° Mailkapena. Hirugarrenik irakaskuntzaren gramatika bat prestatzekotan<br />

«Syllabus»-aren edukina mailka-mailka jarri behar dugu. «Hautatu den ekaia nola<br />

balia?», hauxe da orai galdea. Pedagogiako tresna bihurtu behar da «Syllabus»-a, edo<br />

bederen ikusi nola bala daitekeen haten edukina ikasgelan (ikasleriarekilako<br />

harremanak eta irakaskuntza orok dituzkeen problemak hor sartzen dira, psikolinguistikaren<br />

ikuspegitik bereziki). Deus onik egitekotz, linguistika aplikatuaren bidetik sattu<br />

behat da. Baina gaur arte, ikuspegi hortatik, euskararen alotrean ez da lanik batere<br />

egin. Horrelako ikerketak baitezpadako ditugu, non ez dugun nahi datorren aldian<br />

gure Ihardunaldien kezka nagusia gerta dadin: Euskararen marka datekela (-vitality).<br />

Gure Unibertsitateak eta Eusko-Jaurlaritza berriak dute hitza.<br />

SUMMARY<br />

Two reasons have dictated my election: l) our language is flor being spread<br />

according to the expected and desired pace, this phenomenon being accompanied by<br />

numerous frustrations in motivated people, when they begin its learning; 2) considering<br />

the bilingual people (7,9 % in Alava; .15,1 % in Vizcaya; 45 % in Guipuzcoa;<br />

11 % in Navarre and 34,5 % in the north of the country), we cannot have too many<br />

hopes. We must try not only to introduce the euskara into social spheres which have<br />

forgotten it (a problem connected with the diglossia), but also to increase the number<br />

of bilingual people in order to improve the relation between monolingual people<br />

(Spanish or French) and bilingual ones (Spanish or French-Basque). This purpose,<br />

wich comprises our whole community, is related with the kind of teaching we can<br />

know to propose. This teaching must be restated on the base of a scientific<br />

progtammation, what implies that the formation of the teachers must also be restated.<br />

I accept that, although the teaching of a language contains certain variants which<br />

cannot be controlled, there are many others that can be controlled. And the scientific<br />

knowledge of a language offers a sum of scientific data about a language which can<br />

guide the teacher's activity. My communication centres on the Applied Linguistics,<br />

which is about the application of the linguistic knowledge to the teaching. Applied<br />

Linguistics, which makes use of the results of the theoretical studies, appears as a<br />

«consumer», but not as a producer of theories. It is an intermediary between<br />

Theoretical Linguistics and Pedagogy (or Didactics) of languages (cf. scheme in the<br />

communication). I point out that, in that scheme, the first level pertains to the political<br />

sphere and the recovery of the euskara constitutes, at the present time, a political<br />

problem. But, in the planning of its teaching, the three levels are involved. The<br />

contribution of Linguistics is justified because this discipline, from the twentieth<br />

[11] 475

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!