15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

berikun. v. bereikun.<br />

berikusi. "Berhikusi (L, Sc), observar, ver por iniciativa propia" A.<br />

beril (berhil BN, S ap. A; VocBN, Gèze, H), berahil (L, BN, Sal, R ap. A). "Berhil (adj.), mot qui s'applique à<br />

un animal mort sans avoir été tué par un boucher" VocBN. "Berhil (adj.), mort naturellement" Gèze. "(BN, S),<br />

mort de mort naturelle (parlant d'animaux)" H. "Se dice de un animal muerto por un accidente" A. Anhitz aldi<br />

gerthatzen da, eria sukhar ustel zonbeitek hartua denean, zangotik soka batez estekaturik, baiteramate herrestan<br />

sasi zonbeitetarat, kabala berhil bat baliz bezala. Prop 1883, 281.<br />

berila. v. berehala.<br />

berilki (berhilki S-saug ap. Lh). Carroña, cadáver de animal. "Zamar"-rek uste ez badü ere, familia harek<br />

ez dü ihur ere bere etxen errezibitzen edo ostatatzen berhilkien larrü ürrüntzütien artian. Eskual 7-3-1913 (ap.<br />

DRA). Gatia zen marfondi, zahar eta itsusi, / hamabortz urte hartan yaten zun xixari, / barbalot, xuxkandera,<br />

arratu, berhilki. A EY IV 184 (traduce "ratas naturalmente muertas"; parece mejor interpretación '[...], ratas,<br />

carroña'). Ur luminos hotx gardenek / laztantzen zuten berhilkia. Mde Po 57. Sorgin-orratz botz, lerdenek /<br />

etzuten orhoit berhilkia. Ib. 58.<br />

berilo, berila. Berilo (piedra preciosa). Eta Zibitatearen murraillako fundamentak ziraden harri preziatu<br />

guziaz ornatuak: [...] Zazpigarrena, krisolitez; zortzigarrena, berilez . Lç Apoc 21, 19-20 (He<br />

berillazkoa, Ip, Echn berila, Ur beriloa, Ol beril, IBk berilozkoa, IBe beriloz). Zortzigarren errenkada da berilo<br />

deitzen dioen berdetara ematen duan arri eder bat. AA III 351. Zortzigarrena da berde dirudiana, eta deitzen<br />

dio berilo. Ib. 580. Laugarrenean krisolitoa, oniza eta beriloa. Ur Ex 28, 20 (Dv beriloa, Bibl jaspa).<br />

- BERILO-HARRI. "Beryllus, berill hárria" Urt III 319.<br />

berin. v. 1 berain.<br />

berina (AN-gip, Lc, BNc ap. A (berin); SP, Deen I 137, Ht VocGr 438, Lar, Dv, H), beirina (L-ain, BN ap. A<br />

(beirin); VocBN, Hb ap. Lh), beina (Lh). Vidrio; cristal de ventana. "Berina, verrine" SP. "Berinia,<br />

glerglugge, [Glasfenster, vidriera]" Deen I 137. "Vitre, beriña" Ht VocGr 438. "Vidrio, beriña" Lar Sup (tomado<br />

probablemente de Ht). "Berina, vitre" Dv. "Verre, vitre" H. "Beirina, vitre aux croisées" VocBN. "1.º vidrio. 2.º<br />

cristal de ventanas" A. "Beirin (L-ain, BN), cristal de ventanas" Ib. v. 1 beira. Tr. Propio de la tradición<br />

septentrional; documentado por primera vez en Etcheberri de Ziburu. La forma beirina se encuentra en la trad.<br />

de A. Rodríguez y en Chaho. En DFrec hay 5 ejs. de berin(a), 4 de ellos meridionales.<br />

Nola iguzkiak baitu / iragaiten beriña, / ni[h]on ere egin gabe / tarte edo hirriskiña, // Iaun mansoak hala<br />

zuen / iragan hillharria. EZ Noel 105. Zeren nola mirail baten berinak ezin geldi bailezake gure bista, estainu<br />

edo berun iratxekiten ezpalitzaio gibeletik. SP Phil 91 (He 93 kristaillak). Beiriña zoiñen hauskor den<br />

ezagutzen ezpadu. AR 400. Zük, beirina klar baten arteti bezala, ikhusten dütüzü bere mendi thinieki<br />

itxasoihalak gordatzen eta estalzen dütian lurraldi berriak oro! Chaho AztiB 6s. Ez badakite seda nola den<br />

aphaintzen, / Berinak nola dire leihotako urtzen, / Nihork erakutsiren golde ibiltzea, / Eta arropa sendoz<br />

gorphutz estaltzea. Hb Esk 185. Itsuak nahi ditu ukitu gauzak, eman-arazten dauzkitzu eskuak berinaren<br />

gainean, eta izartzen diotza gora-beherak [...]. Bainan berinan oro legun dire, ez da gorabehera eta zabaltasun<br />

aski handirik. Hb Egia X. Hiria bera zen urhe garbiz, berina arrasoa iduri. Dv Apoc 21, 18 (Lç, He, TB beira,<br />

Ip bitre, Ur (G) bidrio, (V) biderijo, Echn bridio). Hiriko gizonik tzarrenak komentuko atheak hautsi nahiz ibili<br />

ziren, eta atheak ezin hautsiz, harrika xehatu zituzten berinak. Laph 240. Khurutzefika hura, berinez hetsia<br />

dagokate, ohiko tokian, kapera xaharrean. Ib. 230. Baazuza eta harrizko uri bat heldu da etxeko beriñen<br />

xeakatzerat eta galernaren hasarredura berratuz dua. Atheka 59. Eta nola argiak beriñaren artetik dirdiratzen<br />

baitu igual gorputzaren artetik bere Jainkotasunak dirdiratu zuen. Harispe EE 1884a, 505. Hala nola baitire<br />

iguzkitik ilkitzen iguzkiaren arraioak, eta berina garbi bat barna joaiten, berina hura den gutiena goibeldu gabe<br />

[...], hala sorthu zen Jesus Maria ganik. Lap 178 (V 78). Teilatuko berinatik argi guti bat emaiten zuen<br />

ilhargiak. Arb Igand 77. Bi berina paretan sarthu gintuen leihotzat. Prop 1897, 138. Horra nun, Adorazione<br />

egunean, suntsitua nindagolarik Jainkoa baithan, krik!... berina hek oro pizten diren! JE Bur 72s. Leiho hartan,<br />

berina gibelean, bi xirio handiren erdian, supelizetan emana zen aphez karsua. <strong>Bar</strong>b Sup 142. Xoane Mitrero<br />

heldu zen Garazi-Hergaraitik, egarriak joa, bere mitra edo berinak bizkarrean. Ib. 93. Mikroskopa metalezko<br />

ttutta luxe bat dela, barneko aldetik belztua, gunetik gunera barnean berina batzu dauzkana. JE Med 31. Amak<br />

ganbarako berinak zabalik ezarriak zituen aire zahar eta usainduaren erreberritzeko. JEtchep 25. Orduan,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

985

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!