15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

- ELEAK ETA BELEAK. v. 1 ele.<br />

- GAU-BELE. v. gaubele.<br />

- IPAR-BELE. "Corvus frugilegus, graja" MItziar Txoriak 184.<br />

- ITSAS-BELE. v. itsas bele.<br />

belegi (Lar), belegitu (Lar). "Arrostrar, belegi, belegitu, arpegitu, aurketu, lat. hilari vultu aliquid accipere" Lar.<br />

"(No lo puedo) arrostrar, ezin belegi det" Ib. Duvoisin y Harriet, que toman esta palabra de Larramendi, la<br />

cambian sin embargo en belegin, y le dan una trad. diferente: "belegin, belegite, gracieuser" Dv; "belegitea<br />

(begitharte egitea), faire bon accueil" H.<br />

belegi. v. beilegi.<br />

belegitu. v. belegi.<br />

beleiki. v. 1 belaki.<br />

belein. v. belaun.<br />

beleitu. v. beilegitu.<br />

beleizi. v. biluzi.<br />

belekide. "Corvidés, belekide" T-L.<br />

belekume (SP, Lar, Hb ap. Lh, H), belakume (Lar, Hb ap. Lh). Cría del cuervo. "Belekumeak, cornillaux" SP.<br />

"Cuervecito, belekumea, beletxoa, belakumea" Lar. "Belekumeen haztzailea, qui nourrit les petits des corbeaux<br />

(EZ). Syn. belatxkumea" H. Ea beraz bele kumen Iongoiko hazaillea , / Arren aithor diezaguzu<br />

presenteko galdea. EZ Man II 134. Abere bakotxari berari dagokion jatekoa emoten deutseela [...], belakume<br />

goseak illak bere aztuten eztituzala: et pullis corvorum invocantibus eum. Añ MisE 75. Andre Otxanda ta bere<br />

belakumeak arras poztu ziran Beltran gudara ertetzen ikustean. Etxde AlosT 39. Ark ematen die iana zamarieri,<br />

/ eske dagozkion belekumeeri. Or Ps 146, 9 (Ol belekume, Ker, BiblE belakume; Dv belearen ume). En DFrec<br />

hay un ej. de belekume.<br />

belemendu. "(V-ger), castaña tardía que madura en noviembre" A.<br />

1 belena (AN-5vill-ulz-burg, B, BN-baig, Sal), melena, pelena (AN-araq), penela (G-bet). Ref.: A; BEcheg<br />

Nombr 81, 85; Satr VocP (pelena). 1. Hueco entre casas. "A más del Valle de Salazar [...] es conocida [...] en<br />

Roncal, Anué, Ulzama, Baztán, Burguete, Valcarlos, Urraul-alto y bajo, Sumbilla, Narbarte, Santesteban y<br />

Elgorriaga. En algunos de esos puntos convive con otros vocablos que expresan la misma idea, usándose de ellos<br />

indistintamente; en Baztán es belena el espacio suficientemente angosto para impedir el paso de un cerdo por él:<br />

zerri bat ezpadaike itzuli... [...]. Se llama belena, en ciertas localidades al callejón que separa las casas por su<br />

parte posterior, y en otras, al que las aísla por sus lados" BEcheg Nombr 81 (ib. 84s se citan documentos de San<br />

Sebastián y Hernani en los que aparecen las formas belena, banela o vanela). "Pelena, calleja estrecha entre dos<br />

casas" Satr VocP.Cf. VocNav: "Belena. Antiguamente benela. Callejón o pasaje de uso público. Callejón, hueco<br />

o pasadizo entre casas, corrales o huertos. Patio entre casas, de uso público. Patio interior del común disfrute de<br />

dos o más casas, cerrado al tránsito público" y "melena. Espacio estrecho entre dos casas. (Romanzado, Salazar,<br />

Roncal, Navascués). Es corrupción de belena" (v. tbn. s.v. belenes).<br />

2. (V-ger ap. A). "Letrina" A.<br />

(V-ger), melena. "Belena, porquería (V-ger)" Garate 5. a Cont RIEV 1935, 348. Cf. LexBi: "Belena, sedimento<br />

negro y asqueroso que se forma en el fondo y orillas del Nervión, y se descubre y huele, y no a ámbar, en marea<br />

baja". Ur-behera aldian, ibaia idorten danean, buztin beltzez estalia agertzen da ondarra. Ustela ta usain<br />

txarrekoa, buztin hunek izen bat dauka Arrigorrietan [...]: kakamelena, Melena bakarrik ere esaten zaio. Osk<br />

Kurl 161. Blaust! gerriraino sartu zitzaion iphrdia kakamelenan. Etzuan minik hartu melena biguin biguinan eta<br />

aurrean zeuzkan zurubietyatik igon zan. Ib. 161.<br />

Etim. Estrechamente emparentado con el fr. venelle "callejón", si no procede directamente de él; cf. tbn. astur.<br />

binietsa "espacio entre casas próximas".<br />

2 belena. "Moreno" A Apend.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

759

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!