15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

Ez dira ez onlango heridak / Bedartxubakaz osetan. Mg PAb 63. Gorrotorik eztauke bedartxu oztiñak / txori<br />

pijuak dira zugaitz atsegiñak. Laux BBa 90. Basoko lau bedartxu daukodaz egosten lapikotxu onetan, eta gatz<br />

barik, atan be. Otx 110.<br />

belartza (Lar, Añ), bedartza (V-gip; Lar, Añ; -tzaa V-gip). Ref.: Iz ArOñ (bedártzaa); Etxba Eib (bedartzia);<br />

Elexp Berg (bedartza). 1. Prado, herbazal. "Herbazal" Lar y Añ. "Bedártzaa, yerbal" Iz ArOñ. "Lugar de hierba<br />

tupida. Pagadittik urtenda gero zan bedartzia" Etxba Eib. "Lugar de hierba abundante. Leporaiñoko bedartza<br />

baten sartu giñan" Elexp Berg. Cf. A Morf 83 B (en relación con el sufijo -tza): "En Mondragón este sufijo<br />

profesional debe ser o haber sido tzae pues al recibir el artículo intercalan siempre una -i-. [...]. Lo mismo sucede<br />

en el tza (108) en acepción de grupo: bedartzaia 'campo de hierba', artotzaia 'maizal'". v. belardi. Tr.<br />

Bedartza se documenta en autores vizcaínos desde mediados del s. XIX; belartza en Uriarte y Azkue. <br />

Bedartzak, ganaduak eta lur gijaubak bardin egon biar dabe. "El pasto". Ur Dial 61 (It, Dv, Ip bazkak). Eta<br />

aziko dirade, azitzen diraden bezela zarikak belartzan ur korronten aldean. (Is 44, 4). Ur in BOEg 1194. Ibai<br />

baten ertzean etzunik bedartzan, / Mutill erdi mamo bat egoala lotan. AB AmaE 206. Bioleta bedartzan legez<br />

ezkutetan / Erri auxe dalako mendi artietan. Ib. 414. Beste bazkaldar guztiak mordoxketan jarri ziran, belartzan<br />

eserita. A Ardi 64. Bijen bittartian zaldijaren ugazaba bedartzan jarrita itxaron eta itxaron eguan. EEs 1924,<br />

159. Gaste orreik goruntz duaz / Abesti eta ikurriñez. / Lañuan baño tiro otsak: / bedartza dager odolez. "El<br />

hierbal es una mancha de sangre". Laux AB 53. Zelaian, bedartzan jesarri ziran, zabal lurrean, izadiak udarako<br />

gertau dituan bigungarrien ganean. Erkiag Arran 121. Ipiñeburuko artalde guztiek ango bedartza samurretan<br />

yaten deude. Akes Ipiña 19. Egunez, eguzkitan, bedartza orlegia, zidarrez barreka. Egieder Usk 56 (ap. DRA).<br />

Guztientzako dozu / euskotar abegi, / bedartza loretuan, / ur, gaztae, mami. Gand Elorri 65. Esan zetsan<br />

azkenian, leiotik ikusi eban guztia lorateiko bedartzan. Etxba Ibilt 471.<br />

2. (Lar, Añ), bedartza (V-gip; Lar, Añ). Ref.: IzG 198; Elexp Berg. Cantidad de hierba. "Herbaje" Lar y Añ.<br />

"An dao bedártzaia! ¡qué cantidad de hierba hay allí! (V-gip)" Iz IzG 198. "Abundancia de hierba" Elexp Berg.<br />

v. belarketa, belartze. Baserri-jentea, [...], sarritan goganbeartsu ta errezeluz betea, sabaiko galtzu<br />

bedartzea eskeintzeko gertu agertu yaka. Erkiag BatB 113.<br />

belartzadi, belartzari (G-goi). "Belartzari, prado, herbal" JMB At. v. belardi.<br />

belartzari, bedarzari. "Herbolario, botánico: (c.) bedar- o belarzaria" Añ. Cf. belardazari.<br />

belartzari. v. belartzadi.<br />

belartze (-lh- S ap. A; SP, Dv). 1. Cantidad de hierba. "Belhartze handia, quantité d'herbe. Hau da belhartzea"<br />

SP. "Quantité de foin. Aurthen belhartze handia bildu dugu, cette année nous avons amassé une grande quantité<br />

de foin" Dv. "Montones de heno" A. Belarze (1284). TAV 2.1.8 (nombres de los seles de Roncesvalles). Don<br />

Semen de belarze (1309). Arzam 164. Belarze ezkiza (1284). Ib. 164.<br />

2. (-lh- SP, Dv, H (L)). Primavera. "Belhartzea, belhastea, printemps" SP. "Printemps" Dv, que cita a EZ y He.<br />

"Printemps (abondance d'herbes, ou saison où l'herbe pousse)" H. v. bedatse. Aroen izenak dire, belhartzea,<br />

uda, ihartzea edo larazkena eta negua. EZ Eliç XXIV. Eguna ganbiatzen baita bethi gauera; uda-hastea edo<br />

belhartzea, udara; uda, belhar ihartzera edo larazkenera; larazkena negura eta negua uda-hastera. SP Phil 469<br />

(He 475s belharze).<br />

3. (-lh- Dv A). Tiempo de la siega. "Belhartze (S), temps de la fenaison" Dv. --Belhar ephaiteko arorik<br />

hoberena da lore bethean, hazia egin aintzinean. Zohitzera uzten bada hazia, belharrak galtzen du bere<br />

indarraren erdia. --Erne egoteko da beraz belhartzetan. Dv Lab 119.<br />

belasa. v. belaze.<br />

belasaran. v. BELA-ZARAN.<br />

belaska. v. 1 belaxka.<br />

belaskiro. "(G), con torpeza" A. Cf. 1 belaxka.<br />

belasoro. v. BELAR-SORO.<br />

belaste. "Belhartzea, belhastea, printemps" SP.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

710

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!