15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

Tr. Pertenece a la tradición septentrional. Procede del alativo behera (de behe, q.v., al que sustituye en casi todos<br />

sus usos), con la particularidad de que behera ante casos locales adquiere la forma beher(e)- (beherean,<br />

beheretik, behereko, etc.), de los cuales se ha deducido un tema nudo beher o behere, de forma en parte similar a<br />

lo ocurrido con otras posposiciones de lugar como aurre, atze, (V) gane, etc. Hay un atípico beherako en<br />

Pouvreau (que normalmente usa behere-); Hiribarren emplea beheran y beherako (este último tbn. en Irigaray)<br />

en Egia, pero behere en Eskaldunak. Tbn. encontramos beheran en IBk. Habrá que atribuir seguramente a la<br />

frecuencia de aparición sin determinantes el hecho de que behera se haya conservado mejor en función de<br />

adjetivo (v. infra (2)) y adverbio (v. behera). Duvoisin, p. ej., distingue en su dicc. entre behera (adj.) y behere<br />

(sust.). Aparece en toponimia y antroponimia medieval (cf. Arzam 162: Urquieguia beerecoa (1284),<br />

Elguebehere, Elguegaray (1366), Beheregaray (1520)) y moderna (cf. Beherekoauzoa en los Aldudes (BNbaig),<br />

Beherekoetxea y Beherekomenta, casas de Sara (L-sar), Beherekotxeta, barrio de Valcarlos (BN-baig),<br />

Berekoetxea, caserío de Errazu (B), Berekotxulo, término de Vera (AN-5vill); v. ApV 142). Cf. Htoy Recherches<br />

32: "A sus ojos, el vino de abajo (behereko arnoa) [del interior de Francia] no vale tanto como el (nafararnoa)<br />

vino navarro".<br />

1. (Sust.). Parte inferior, parte baja; suelo; (el) mundo, (la) Tierra (en oposición al Cielo); piso inferior. "Vega,<br />

es voz Bascongada [...] y se dijo [...] de bera, tierra baja" Lar. "Partie inférieure d'un corps, côte d'en bas d'un<br />

corps" VocBN. "(Subst.) bas, rez-de chaussée, pied d'une montagne, d'une hauteur" Dv. "Beherea (L, BN, S),<br />

beera (V, G), (sust.) le bas, le dessous. Etxearen beherea, hiriaren beherea, le bas de la maison, le bas de la<br />

ville. Etxebehere, Hiribehere, noms propres" H. "1.º (L, BN), parte inferior de un cuerpo; 2.º (L-ain), el suelo"<br />

A. "Bera (V-m-gip), lugar bajo" Ib. "(Hb), rez-de-chaussée" Lh. v. behe, beheiti.<br />

Tr. En los ejs. más antiguos, de acuerdo con su función más típica, está siempre declinado en casos locales (v.<br />

infra BEHEREAN; BEHERERA, etc.); los primeros ejs. de tema nudo son beher en Argaignarats (luego tbn. en<br />

Monho, Goyhetche y Mattin), y behere, que es el más usado por los autores posteriores, en Larreguy; en esta<br />

acepción sólo hallamos algún ej. seguro de behera en Mattin. Al Sur lo emplean algunos autores modernos como<br />

<strong>Bar</strong>andiarán o Etxaide.<br />

Beher huntako egunaz / dakizue, debotak, / bethi hiltzeko orenaz, / dituela arrutak. Arg DevB 26. Ene<br />

erresuma ez da behere huntakoa. Lg II 269. Ordu da, o ene arima, altxa gaitezen behere huntako gauza guziez<br />

gorago. Brtc 24 (tbn. en MarIl 52 y Arb Igand 198). Zeruan da ene herria: / Beher huntan / biderant bat naiz<br />

etorria. Monho 86. Heien gainean eraman ondoan bitoria, behere huntan, ethorriko naizela Zeruko Erresumara.<br />

MarIl 87s. Ez dugu hemen, behere huntan, egoitza iraupenekorik, Zeruko Jerusaleme da gure bethiereko herria.<br />

Jaur 187. Orai arte erranetarik / ausarki iuiatzen dut nik, / beher huntan talendua / dela grimasa purua. Gy 293.<br />

Uda oro badaude ardiak menditan; / neguan nahi dute behere hautetan. Hb Esk 230. Burra egiten den aldi<br />

bakhotxean behereak garbitu behar du urarekin. "Le sol". Dv Dial 83 (It azpia, Ur beia, Ip zolak). Eraman<br />

zinerotan, eta hor bizi da orai, eta ni, behere hunetan, zugabe hiltzen nago. Dv LEd 115 (Cb Eg II 60 emen). --<br />

Bainan laboraria ez da mendi gainetara goaten arbolen sakhailatzera. --Behereetakoen xahutzea aski laite<br />

harentzat. Dv Lab 305. Gupela bezain zabal dire [krenolinak] beherez, / Konkorrak gainez... / Gorde behar<br />

litezke, jenden ahalkez! Léon Elissamburu in BertsoB 114. Soka hori hausten balinbada behere hartan,<br />

porroskatua, zintzirikatua bilduko hute. Zub El Día 26-11-1935. Udaran goietan, neguan beeretan, gaurko<br />

artzai batzuek bezala. JMB LEG 68. Etsitzen nuelarik / harpean nigarrez, / bet-betan agertu zait behere hartatik<br />

/ argi xuri zirrinta, urrez gorriturik. Iratz 28. Elurrak beheretan alako indarrez jotzen bazun, zer ote goietan?<br />

Etxde JJ 254. Kasu emak, gazte, menditik jautsiko hizalarik... Izigarri duk orduan tentamendua, phestan eta<br />

zurrutean, behere hautan bizitzeko. Larz Iru 62. Neure etxen sartzea / etzen, ez, pullita: / behera eta gaina /<br />

itzilipurdika. Mattin 50.<br />

(Como segundo miembro de compuestos). Zangar-behereak zaia xaharraren azpitik larru-has. JE Ber 30.<br />

(Tras ablativo). "Beéria, -ti beériari, la parte inferior a partir de... Beláunetik beéria" Iz ArOñ.<br />

2. (SP, Ht VocGr 332, Dv, Lh), beher, behere (H). (Adj.) Bajo (tbn. empleado, tras nombre propio de lugar,<br />

para denominar aquellos territorios llamados "Bajo-" o "Baja-"). "Bas" SP y Ht VocGr 332. "(Adj.), bas" Dv.<br />

"Itsas hegiko zelhai urtsu eta beheretan sortzen dire helgaitzak" Ib. "Beherea (adj., peu usité), bas" H Lh.<br />

"Behera [...] 2.º adj. bas, profond" Lh. v. behe (II).<br />

Tr. Como forma nuda, se documenta behera en los autores más antiguos (Leiçarraga, Materre, Etcheberri de<br />

Ziburu, Belapeyre), así como en Birjin y en Hiribarren; cf. tbn. beheran en Zubiri. Argaignarats, Mihura y<br />

Goyhetche emplean beher. Behere aparece en Lapeyre y, junto a behera, en Haraneder; anteriormente hay<br />

behere munduan en la dedicatoria de Guillentena al Manual de Etcheberri de Ziburu, debido sin duda<br />

exclusivamente al hipérbaton (por el normal mundu beherean). Hay tbn. behere seguro tras nombre de lugar en<br />

J. Etchepare (Amerika behereak) y Zerbitzari (Frantzia behere huntan), debido sin duda a la especial frecuencia<br />

en que ocurren estos nombres con suf. locales. El resto de los autores no presenta sino ejs. ambiguos de behere-<br />

+ sufs.<br />

Ifernu hitz haur [...] erran nahi da lekhu behera bat: eta irudi du hala hartu izan dela, zeren elejituén gloria<br />

zelestiala gora bezala, reprobatuén izatea behera baita. Lç ABC I 8v. Eta igaite hura zer da, lehen lurreko parte<br />

behera hautara iautsi ere dela baizen? Lç Eph 4, 9. Iautsi zela haren arima ifernuetara, erran nahi da, ez<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

498

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!