15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

izan zan, Beaterio aiek klausuradun Konbentu biurterazi zituana. Lek SClar 117. Ez bait-zan, orduko "bieterio"<br />

euskaldunetan, gutxi kantatua izango, olako kanta eder-ederra. Ib. 118.<br />

beatifikatu. Beatificar. Hainitzak baitira kanonizatuak eta hainitzak beatifikatuak. Harb 419s. Jesus<br />

Paredes beatifikatu edo doatsu egiteko egiñ ziran auzi-paperetan. Arr May 151. Santu-otsean il zan eta<br />

beatifikatzeko asiak dira. Or SCruz 10.<br />

beatifiko. Beatífico. Gloriaren argia da biziaren eta operazione beatifiko eta eternalaren hatsarria eta<br />

prinzipioa. Tt Onsa 135.<br />

beatila (Lar beatillea (det.)), bietila (V-m ap. A). "Beatilla, tela delgada de lino, viene del Bascuence meatilla,<br />

meatillea, que significa 'lana delgada' (illea, ulea, 'lana', mea, 'delgada'). Beatillea, miisa" Lar. "Hilo fino que se<br />

hace de cerro puro" A. Cf. DAut: "Beatilla, cierta tela de lino delgada y clara, de que suelen hacer tocas las<br />

Beatas y mujeres recoletas [...]. Covarr[ubias] discurre se pudo así llamar de la palabra Beata"; Aizk: "Beat-illea<br />

(Lar), misija (G), beatilla, tela delgada para tocas de monjas".<br />

beato. Beato. Cf. beata. <strong>Bar</strong>re egingo deustee, eta esango dabee Eleiszale ta beato edo beata bat nazala.<br />

Ur MarIl 57.<br />

behatoki. "Atalaya", "miradero" y "orchestra, el lugar de los senadores romanos en el teatro" Lar. "(Hb), lieu<br />

d'observation (?)" Lh.<br />

"Registro, lugar donde se registran las mercadurías" Lar.<br />

behatorre. "Atalaya, beatorrea", "atalayar, beatorretik ikusi, beatu, begiratu" Lar.<br />

beatter, -ttar. v. beretter.<br />

beatu. v. begiratu; beratu.<br />

1 behatu (AN, L, BN, S, R-vid-uzt; VocS, Lecl, Arch VocGr, VocBN, Gèze, Dv, H). Ref.: Mdg 63; A; Lrq; Gte<br />

Erd 48. 1. (Intrans.). Atender, prestar atención (escuchando o mirando); hacer caso, tomar en consideración.<br />

"Écouter" Gèze, VocS, Lecl y Lrq (que lo relaciona con beharri 'oreille'). "Écouter, écouté" VocBN. "Beha, appel<br />

par un individu pour qu'on lui porte attention" Ib. "Bere onari beha baladi, s'il considérait son bien" Dv. "Beha<br />

zaite ene herbaltasunari, prenez en considération ma faiblesse" Ib. "Zuzenari baizik ez da behatzen, il ne tient<br />

compte que de la justice" Ib. "Ez da sobera behatu behar jendeen erraneri, il ne faut pas trop faire cas" Ib. "Ez<br />

da nihori behatzen, il n'écoute personne" Ib. "Ez da bere aitari behatzen, il n'obéit pas à son père" Ib. "(Intrans.).<br />

1. écouter quelqu'un, être déférent, obéissant envers lui [cita Ax 319, v. infra]. 2. être attentif. Behatzen direlarik,<br />

eztezaten intzun, ez endelga, qu'étant attentifs, ils n'entendent, ni ne comprennent (AR). 3. considérer, réfléchir.<br />

Beha zaite ongi, considérez, réfléchissez, pensez sérieusement" H. "Bea, escuchar" Mdg 163 (en una lista de<br />

palabras). "Beatu (AN, L, R-uzt), behatu (L, BN, S), mirar, escuchar" A. "Beadi (R-uzt), behadi (Sc), escucha.<br />

Behadi Israel, escucha, Israel (Lç Mc 12, 29). Bea-bedi, escuche. Bea bitei, escuchen. Beazte, escuchad. Beaztei,<br />

escuchad (varios)" Ib. s.v. beha. "Kantik beatu naz (R), de allí he escuchado" Ib. s.v. bea. "Beha ziteie haren<br />

erranari (S)" Gte Erd 48 (opuesto a "mesfida haren erranari"). v. aditu.<br />

Tr. Propio de la tradición septentrional: atestiguado ya en Dechepare (sobre behatu y so egin en este autor, v.<br />

Lfn BAP 1951, 338) y Leiçarraga, aparece tbn. en Etcheberri de Ziburu, Axular y Etcheberri de Sara, pero el<br />

resto de la documentación procede de autores bajo-navarros y suletinos. En suletino tiene casi exclusivamente,<br />

como reflejan la mayoría de los ejs., el significado de "escuchar"; el testimonio de Lopez apunta lo mismo para<br />

el BN-mix, pero no el catecismo de Laneufville. Dechepare lo utiliza tanto con alativo como con dativo;<br />

Etcheberri de Ziburu con alativo; el resto de los autores, sólo con dat.<br />

Elas, othoi, hunat beha bekhatore guzia. E 37 (sobre el régimen de este verbo, no sólo en Dechepare, v. la<br />

nota del ed.). Amorosak nahi nuke honat beha balite; / hon lizaten gaztigurik agian enzun liroite. Ib. 85. Hek<br />

[emazteak] gizoner beha balite, elizate bat honik. Ib. 125. Gaixteria egitia laido dela dakizu; / ni erhoa, zu<br />

iakintsu; beha enakidizu. Ib. 217. Behadi Israel, Ni]k[ nauk hire Iainko Iauna, hi Ejipteko lurretik,<br />

sklabotasuneko etxetik idoki audana. Lç Ins D 2v. Baldin gure minzoari behatu nahi ezpazaizkió, beha zakizkio<br />

Iainkoaren Semearenari. Ib. F 8v. --Gauza beharra [...] da Pastorak diraden Elizetan? --Bai: eta nehor haei<br />

beha dakién, eta haién ahoetarik [...] humilitaterekin Iaunaren doktriná rezebi dadin. Ib. E 8v. Gero deithurik<br />

populu guzia beregana, erran ziezén: Beha zakizkidate guziak, eta adi ezazue. "Écoutez-moi tous, & entendez".<br />

Lç Mc 7, 14. Haur da ene Seme maitea, huni beha zakizkiote. Lç Lc 9, 35 (Dv hau entzun zazue). Mendekatzen<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

425

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!