15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

bada asten, / lana franko badauka / baza irabazten. JanEd I 64.<br />

- BAZA MENDERATU. Ganar la partida. Batek menderatzian / bizitzako baza, / orduan lasaitzen da /<br />

gizonen arnasa; / bitarte ortan ez da / izaten jolasa, / orain kezkarik gabe / biziko aiz lasa, / nere partetik, Jose, /<br />

urte onak pasa! Uzt Sas 263.<br />

2 baza (O Not 48 SP y H). "Baça (Hispanice) color fuscus: [Vasconice] baza, pro eodem, aut pro quolibet<br />

colore" O Not 48. "Baza (O), color fuscus, couleur bazancée" SP. "(O Not), baza, brun, tirant sur le noir, mêlé de<br />

jaune [...]. O prétend, loco citato, que l'esp. bazo vient du basque" H. v. 1 bazi.<br />

bazakor. v. bozakor.<br />

(bazarraldiko, bazerraldiko). "Bacerraldico, ¿ayudante de los pastores? [...] (L. C. San Vicente Arana, 1781,<br />

3)" LzG. "Un cuartillo de aguardiente que se les pasó a unos bazarraldicos que fueron a buscar una yegua con<br />

un temporal malo (L. C. San Vicente Arana, 1801, 3)" Ib.<br />

bazart. "(S-saug), attirail, bagages, etc..." Lh.<br />

baze (Añ (AN)), baza (H). Cedazo. v. bahe, maze.<br />

bazeta. "Baceta, juego de naipes" Lar (que lo relaciona con batzea).<br />

bazeta. v. baseta.<br />

1 bazi (G-bet ). "(G-bet), (color) bajo" A. "Kolore bajuai esaten tzaio kolore baziya" (G-bet, comunicación<br />

personal).<br />

2 bazi (AN-gip), basi (AN-gip). Ref.: BU Arano (basiya); Garbiz Lezo 216. "Flojo, por ejemplo un tejido no<br />

apretado" BU Arano. "Bazi (Lezo). Arpillera u otro lienzo de punto muy abierto" Garbiz Lezo 216. "Basi (ANgip),<br />

bai estua ta lasaia. Basiya ta zerratua" Lek (comunicación personal).<br />

bazi. v. 1 basi.<br />

bazia. v. pazia.<br />

bazin, bazina (Lcc, Urt II 232), basin (SP). Bacín, barreño. "Bacín, bazinea, erradea" Lcc. "Bassin" SP. v. 1<br />

aska, pazia. Gero ezar zezan ur bazin batetara, eta has zedin diszipuluen oinén ikutzen. Lç Io 13, 5 (He<br />

baziña batetarat; LE bazia, TB tirrina, HeH, Dv, Evs untzi, IBk ontzi). Ekazu bada baziña ta eskutrapua. "La<br />

fuente y la toalla". Mic 12v. Gero hartuko duzue Isopo buket bat eta trenpatuko duzue bazin batean barna<br />

izango den odolean. Urt Ex 12, 22 (Ol odol-askan, Bibl untziko odolean).<br />

bazinet. Cazoleta. Sakelatik gero idoki zuen phistolet bat, bazineteko bolborari so'gin eta harria phikatü<br />

giltz batez. Arch Gram 90.<br />

bazitu. v. basitu.<br />

bazixo. v. baido.<br />

bazizkor. v. babazizkor.<br />

bazka (AN, B, L, BN, S, R; SP, Urt I 483, Lar, Añ, Arch VocGr, VocBN, Gèze, Dv, H, A DBols), pazka (ph-<br />

Dv, H), baska. Ref.: A; Lrq; EAEL 129; Iz Ulz; Izeta BHizt2 (xerribazka); Gte Erd 46.<br />

Tr. Documentado en textos septentrionales desde Leiçarraga; al Sur lo emplean algunos autores guipuzcoanos<br />

y el alto-navarro Lizarraga: en el s. XVIII se encuentra en Cardaberaz, Mendiburu y Ubillos, y en el XIX en<br />

Aguirre de Asteasu, Iztueta e Iturriaga (no, p. ej., en Lardizabal). A partir de principios del s. XX se hace más<br />

frecuente entre los meridionales, e incluso aparece en algún autor vizcaíno como Lauaxeta. P(h)azka aparece en<br />

un texto guipuzcoano del s. XVIII, y a partir del XIX en autores septentrionales como Elissamburu, Oxobi,<br />

Zerbitzari o Larzabal. En DFrec hay 9 ejs. de bazka y uno, septentrional, de pazka.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 310<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!