15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

bataioleku. v. bataialeku.<br />

bataiontzi, bateontzi. Pila bautismal. Eliza onelakoxe bateontzian kristiñautua izan zen Edelberto. Ezale<br />

1898, 277a.<br />

bataiotegi. v. bataiategi.<br />

bataitu. v. bataiatu.<br />

bataldi, batualdi (Añ). 1. "Sesión, junta en concilio" Añ.<br />

2. "Servicio del carnero a las ovejas" Iz Ulz.<br />

bataldu. Unir(se). Neol. creado por AG en 1897, probablemente de bat y -aldu (v. NeolAG). Buru batan<br />

batzaldu ziran (bataldu ta batu ezarren) Españako koroe edo burestuna ta Bizkaiko Jaunaren poder edo almena.<br />

AG 1497.<br />

batalia. v. bataila.<br />

1 batan (V, G; Mic, Lar Lcq 129, Añ, Hb ap. Lh, Zam Voc), patan (V-arr). Ref.: A (batan, patan); Etxba Eib.<br />

Menta. "Hierba buena" Lar y Añ. "Menta" Añ. "Menta, hierba buena. Hay cuatro clases: a) aizpatan, menta de<br />

peñascales, b) asto-batan, menta de burros, c) batan-urdin, menta azul, d) sapo-batan, menta de sapos (trad.<br />

lit.)" A. "Planta silvestre olorosa, variedad de la menta. Batana, ardi edo arkakotxuen kontrakua dala esaten<br />

dabe" Etxba Eib. Cf. tbn. LzG. Batana, menda ta bedarrak pagetako. Añ MisE 147. Batan-usañez kutxan<br />

dauka, / kutxan dauka gona gorrija. Laux AB 70. Batan-belarraren, ezamilloaren eta kumin-belarraren<br />

amarrenak pagatzen dituzute. Or Mt 23, 23 (He, Dv, Ur, Samper, IBk, IBe menda, Lç, TB, SalabBN, Leon<br />

ment(h)a, Hual, Echn belar on, Ip ahamenta, Ol iñuntzi, Ker aizpatan).<br />

2 batan. "Batán" Lar (que lo hace derivar de vasc. bat o batu).<br />

batanari. "Batanero" Lar.<br />

batandu. "Batanar" Lar.<br />

batanitz (Lar Aizk Lcq 133). "Estaqui, hierba" Lar. v. tbn. Izt C 42 (en una lista de plantas).<br />

bataola. "Tabaola, es del Bacuence bataola, que significa lo mismo, y se compone de ola, oficina, y bata,<br />

batatu, batir, unir" Lar.<br />

bataparrabi (V-m). "Palabra usada en el juego de la pelota. Al perder un tanto entre dos, cuando se juega en<br />

eliminatorias en cuadrillas, sin poder definir claramente a quién le toca perder, siguen jugando los dos con la<br />

condición de retorarse ambos si el sacador les hace tanto" Zubk Ond 223.<br />

batar. 1. "Privativo, propio, singular" Lar. Erregek eziñ iñori emango dio pribilejio edo gallaldi batarrik.<br />

ECons 59.<br />

2. Íntimo. "Privado, privada" Lar.<br />

3. "Solitario, solo, sin compañero" Añ.<br />

(Sust.). "Ermitaño, anacoreta" Añ. Egia au adierazo eutsan angeru batek ermuko batar, bakar edo padar<br />

santu bati. Añ GGero 68. San Gil edo San Egidio batarrari, ermuan bizitzan denporan, basauntza bat zetorkan<br />

jateko orduetan. Añ MisE 74.<br />

4. "Singular" Añ.<br />

batarazi (BN ap. Arch (sg. DRA)), batuerazo, baturazi. 1. Reunir. v. bilerazi. Joko due aingeruak<br />

tronpetaren soñua, alde guzietatik baturaziko ditue illak. Ub 137. Bereala igaro zan Franziara, eta batuerazo<br />

zituen Erresuma andi artan arki-al zitezkean soldaturik oberenak. Izt C 302.<br />

2. batazi (AN-ulz ap. Iz Ulz; A Apend). "Tzerríe batázi, cruzar la cerda" Iz Ulz (s.v. txerri). "Hacer cubrir (de<br />

animales)" A Apend.<br />

3. "(R), hacer que las crías mamen (se dice hablando de ternero). Hablando de corderos y cabritos se dice<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

261

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!