15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

montañosa. "Nom qu'on donne aux hameaux les plus élevés des villages" VocBN. "Partie écartée d'un village"<br />

Gèze. "Hameau" H. "Nombre que se da a los caseríos más elevados de las poblaciones rurales" A. v. baserri.<br />

Zona alta, zona de montaña. Gero bialdu zuten Jamaikako Basaburura edo tokirik menditsuenera ta an ere<br />

asi zan bizkor lanean. Or SCruz 132s. Beroa aultzen zenean basaburuetan elur odeia zurrunbilloka astean. Or<br />

Mi 42. Basaburuan toki naro bat, / bertan urjaiotz gardena. EA OlBe 108.<br />

"Le nom devient nom propre de lieu, partout il y a un basaburu" Dv. Cf. O VocPo 68: "Soule Meridionale (qui<br />

est le quartier de la montagne, appellé vulgairement Basaburua)"; y Lrq: "Basabürü, Haute-Soule (Soule<br />

méridionale)". Se da tbn. este mismo nombre a dos valles navarros, y a la zona más alta del de Baztán.<br />

basaburues, basabues. Montañés, habitante de zona montañosa. Atharratzeik bazen gizon saldo bat<br />

bilkhura hortan, haiekilan ere Basabues andana bat. Herr 19-9-1957 (ap. DRA).<br />

basaburutar (B, S; Gèze). Ref.: A; A Apend. "Basabürütar, habitant d'un lieu écarté" Gèze. "Basabürütar (S),<br />

aldeano" A. "Montañeses (B)" A Apend. v. baserritar.<br />

(Lh), basaburuar. Habitante de la zona montañosa de Zuberoa. Azti-Begia, Agosti Xaho Basabürütarrak<br />

Ziberu herri maitiari Parisetik igorririk. Chaho AztiB tít. Zure manaspenako basabürütar aphez bat. Myst 6.<br />

Andre frantsesarekin doa gure Margaita Basaburuarra. MEIG I 232.<br />

basabuztiño. "Caementum, morthéroa, bása buztiñoa, basabuztiñoa" Urt IV 30.<br />

basadentista. Dentista no titulado. <strong>Bar</strong>neak eman bide dio basa dentista harek etzakiela hortzen<br />

antolatzen, guti edo aski atheratzen balin bazazkiken ere, hau ere ez baita neke. JE Bur 193.<br />

1 basadi (V), basodi (G-to), basodui (V-gip). Ref.: A (basadi, basodi); Iz ArOñ (basodui). "Lugar de muchas<br />

selvas" A. "Basódui, v.gr., Artia [monte de los alrededores de Oñate]" Iz ArOñ.<br />

2 basadi (Vc ap. A), basari (G-azp ap. A). "Lodazal" A. "Basari (G-azp), marisma" Ib. v. 2 basa. <br />

Basarietako (lodazal) ugaziuen klin-klon, klin-klon-a baiño beste zaratarik etzan entzuten. Ag AL 61. An dago<br />

Arranondo Santa Klarari bere barrenaldeko basaria, lasaitu ta asnasa artzeko, eskatzen. RIEV 1907, 169; cf.<br />

ib. nota: Ain zuzen ere, Agirre nere adiskide maitea aldamenean nuela, Zumaian ikasi nuen erderazko "marisma,<br />

marécage"-ri dagokion itz eder au. En DFrec hay 2 ejs. más.<br />

(basadiru). "Especie de impuesto que pagaban los pueblos de la comunidad de los montes de Izqui: 'sesenta y<br />

cinco mrs. pagados al merino de Apellániz por el basadiru' (Marquinez, 1767)" LzG.<br />

basadoinu. Melodía rústica. Orain ni, seska mengelez basa doiñu bat iotera saiatuko naiz. 'Agrestem tenui<br />

meditabor harundine musam'. Ibiñ Virgil 48.<br />

basadonetalia. "Hermite, basadonetalia " VocS.<br />

basa-hegazti, basegazti (A DBols). "Ave silvestre" A DBols. Gogua etorri zitzaion Santuari basa-egazti bat<br />

jatekua. Bv AsL 134.<br />

basaelorri, baselorri. "Calabrica, baselhórria, oihanelhórria" Urt IV 38.<br />

basaemagin. Comadrona no titulada. Ikusi ditut, aldi bat baino gehiagotan, basa dentistak lothu hortzak<br />

irauten [...], haur ederrak sortzen basa emaginen perekarekin. JE Bur 193.<br />

basaemazte, basemazte. "Mulier aggrestis, basandréa, larreandréa, basemaztéa" Urt I 463.<br />

basa-herensuge, basa-iransuge. Dragón. Tebe, Bakan-en ama-buruan, Ismenos errekatxo laisterraren<br />

ertzean, eta basa-iransugeren azi-gañean, bizi aizen, Bakeos! Zait Sof 193.<br />

basaerramu (G-to, AN-5vill, L-ain, S; Alth Bot, T-L), baserramu (S; Foix ap. Lh). Ref.: Lcq 78; A; Lrq. <br />

(Nombre aplicado a diversos arbustos). "(Prunus lusitanica), [...] basa-erramua en esta comarca [...] y quiere<br />

decir laurel silvestre" Lcq 78. "Fusain à fruits rouges, basa eramia" Alth Bot 8. "Basa-erramu (G-to, L-ain),<br />

basa-erramü (Sc), bonetero de frutos rojos" A. "Baserramü, fusain" Lrq s.v. basa. "Fusain, plante, basa-erramu,<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

165

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!