15.05.2013 Views

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

Bar-Berpuru - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 4. lib.: bar-berpuru<br />

Onaind ib. 149. Iratxoak ere, gau ixilean lapur-antzera barrentzen diren aurpegi nahigabetuak, ez zebilzkion<br />

urruti. MEIG IX 98.<br />

"Engolfarse, itsas-barrendu, itsas-barrutu" Lar.<br />

3. (Lar, Añ (G, AN), Hb ap. Lh, H), barrentu (Lh). Profundizar, hacer más profundo. "Profundar" Lar y Añ.<br />

"<strong>Bar</strong>natzea, barrentzea, barrutzea, approfondir, creuser. Zilho bat, putzu bat barnatzea, barrutzea, barrenatzea<br />

[sic], rendre profond un trou, un puits" H. "<strong>Bar</strong>rendu (BN), barrentu (H, Hb), creuser" Lh. v. 1 barrenatu.<br />

4. Comprender, captar el sentido. "Gauza bat sustraietarik iakitea, ta dan bezala barrentzea, savoir une chose<br />

par la racine, l'approfondir (la découvrir) telle qu'elle est (Cb Eg)" H. "(G, Añ), profundizar, penetrar,<br />

comprender" A (tal vez de "profundar" de Añibarro). Lurrean beñere ezin ondo barrendu ta aditu oi dan egia<br />

andi au. Cb Eg I 250s. Berari [Jainkoari], milla esker, zeren Aita Larramendiri berezkirozko bear ziran argi<br />

andiak eman ziozkan, Gramatikak dituen bazter guziak ondo barrendu, eta bere Arte preziosoan Euskaldunai<br />

agertzeko. Cb EBO 30. Bada ondo aditu edo barrendu ezkero, Jaungoikoari eskatzea libra gaitzala gaitzetik, da<br />

eskatzea gorde gaitzala tentazioetatik. Gco I 447s. Orretarako biderik onena asabak eta euren gauzak biotzean<br />

ondo barrendu ta eurakin gogo ta biotzez bat-egitea da. Eguzk LEItz 128. Baiña Andra Mirenen sen zorrotzargia!<br />

/ Ikusi orduko barrendu guzia.... Loram Y 1933, 252. Neri behintzat, egia aitortu behar badut, gaitzago<br />

zait sarritan oraingo idazki franko barrentzea hamaboskarren mendeko kanta zaharrak baino. MIH 334.<br />

Gongora irakurtzea bezalaxe zen hasieran, hieroglifiko edo hitz nahastuei antzematen ari denaren jolasa.<br />

Hobeto barrentzen dut orain. Ib. 149. Oraingo artea ulertzen ez duenak ez du ulertzeko askatasunik; axalean<br />

gelditzen da, ez da nor ikusten dituen gauzarik gehienak barrentzeko. MEIG I 109. Letraz letra irakurri ondoan<br />

ere, geldi daitezke, geldituko dira, hizkuntzaren aldetik barrenduko ez ditugunak. MEIG V 89.<br />

5. Traspasar; penetrar (una cosa). "Percer, approfondir" Dv. Orma lodi burdinik gogorrenak barrenduko<br />

ezin duena. Mb (ap. Dv). Gure izaera osoa biltzen eta barrentzen duen hizkuntza, barrengo mintzabeharrari<br />

hitz-iturri luzea ematen diona. MIH 22.<br />

6. Profundizar (en un tema), estudiar a fondo. Besarkatzen, eskutantzen [sic] eta begiztatzen dituzten<br />

bazterrak barrenduz, suma-ala sumatuz, berezko ioera ori zeatz eta meatz azaldu zuten sasi-iakintsuek. Zait Plat<br />

125. Ezkontza ere laiko biurtu nai dute, alegia. Baiña barrendu dezagun urbillagotik eta berariaz puntu au. Vill<br />

Jaink 158. Ez, egin behar dugulako egiten duguna ez da deus erraztea eta eskurakoitzea; barrentzea eta<br />

sakontzea da, nahiz eta hola erraz ziruditenak zaildu eta zuzen ziruditenak bihurritu. MEIG VI 128.<br />

- BARRENDU-EZIN. a) "Incomprensible" Bera y BeraLzM.<br />

b) "Impenetrable" BeraLzM.<br />

- BARRENDU-EZINEKO. Adoremenak, barrua barrendu eziñekoa duten odietatik dabillen lobel ezkutudun<br />

bat bezela dira. "Impermeable". Zink EE 1920, 83.<br />

- EZIN BARRENDUZKO. a) "Insondable" Dv. Ene solasak atheratuko diotzat Jainkoari, zeinak egiten baitu<br />

gauza handi, ezin barrenduzko, harrigarri eta nonbre-gabekoak. Dv Iob 5, 8s (Ol adikaitz, BiblE ulermena<br />

gainditzen duten).<br />

b) "Impénétrable, qu'on ne peut approfondir" Dv.<br />

barrendura (Dv, A). Profundidad. Egin dezakedan guzia da nere ezagutzaren barrenduran ondatzea. Gy<br />

Visites 194 (ap. Dv).<br />

barrendutu. "Infundir" e "infuso" BeraLzM.<br />

barrene. v. 1 barren.<br />

barreneko. "(BN-baig), justillo, corpiño. Jipon barrenekoa (B), chaleco" A. "Corsé" A DBols. v. barneko.<br />

- BARRENEKO MOTX. Corpiño. Azokatik arako atorra ta barreneko motx, burruko-azal ta maindire, esku<br />

ta sudur-zapi, ugari zituela agertuz. A Ardi 76.<br />

barreneratu. 1. "Introduire à l'intérieur" Dv (que cita el ej. de He). v. barrendu. Bere gogoetak mihiaz<br />

airatzen eta kanporatzen dituen bezala, beharriaz hartzen dituela eta barreneratzen bertzen gogoko berriak. He<br />

Phil 306.<br />

2. "Entrer" Dv. Nork lezake orain ongi edestu, tankera artan bere burua ikusita, gure Mantxako semearen<br />

biotzean barreneratu zitzaion amorrua! "La rabia que entró en el corazón". (Quijote IX). Anab RIEV 1928, 611.<br />

barrengoro. "Interiormente" e "intrínsecamente" Lar.<br />

barrengorri (V-gip, G-to; Lcq 181 A). Ref.: A (perretxiko); Iz ArOñ. "Hongo campesino (Pratella<br />

campestris)" y "Pratella pratensis" Lcq 181. "Psalliota campestris, hongo campesino, comestible, de sombrero<br />

carnoso, blanco, amarillento, rojizo y hasta de color de hollín por debajo" A. "Champiñón-seta" Iz ArOñ.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 125<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!