14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

434. Cf. Lcq 103: "Akara-erroa, quiere decir raíz de nardo"abaro.<br />

Etim. Consideraciones como las de Louis Deroy, Liège, Glotta 1956, 188, carecen de valor, ya que akara<br />

parece ser una creación de Larramendi. Sin embargo, en VocNav s.v. acarra [sic] se dice que es nombre vulgar<br />

del nardo en todas sus variedades, poniendo como testimonio el valle de Bertizarana. Pero Lacoizqueta, natural<br />

de dicho valle, escribe akara y lo atribuye a Larramendi.<br />

akaraki. "Nardino" Lar.<br />

akaramaillu. v. akamailu.<br />

akaratu. "Akaratu, akaratzen (S), ajustar" A.<br />

akarerro. v. AKARA-ERRO.<br />

akariziatu. Acariciar. Emazte ederrener gür egiten, poesia laidorez zütian güziak akariziatzen. Egiat 218s.<br />

akarraba. Ta akarraba ederrik berant dütianian egin, auherki dütiala bederakatü jiten zereioanian herioa.<br />

Egiat 257 (sg. el editor: "akarraba, doitzea, egokitzea, c[ast.] ajuste") .<br />

akarro (V ap. A Añ (V)). 1. "Arista de espiga, (V) arlantza, (c.) gari bizarra, (V) akarroa" Añ.<br />

2. "(V-oroz), envoltorio del grano de trigo" A.<br />

akartu. v. ahakartu.<br />

akarurin. Esencia de nardo. Emakume bat alderatu zitzaion, akarurin uts ta bikaiña ontzian ekarki. Ol Mc<br />

14, 3.<br />

akasdura. "(L; Hb), ébréchure; encoche, marque faite à l'oreille des bestiaux" Lh. v. akats.<br />

akasiñeta (det.). "Acasignete, akasiñéta, belhar bakharra, lagungabeko belharra" Urt I 69.<br />

akaski (Lar, Hb ap. Lh). "Tarja, el palo dividido en dos, en que se hacen las muescas de las veces que se vende<br />

fiado" Lar. "Taille de boulanger" Lh.<br />

akaskitu. "Tarjar, señalar en la tarja" Lar.<br />

akaso (V-gip, G-azp; Izt 101v). Ref.: Etxba Eib; Elexp Berg. Quizás. "Bixar akaso etorriko naiz" Etxba Eib.<br />

"Nik eztakitt medikuan telefonua, baiña akaso nere anaiak jakingo dau" Elexp Berg.<br />

Tr. Documentado en Lizarraga de Elcano y en bersolaris peninsulares. En DFrec hay 5 ejs.<br />

Akáso guk eman bear dizúgu soldáta? LE Prog 106. Zuri akáso iduri zaizu inporta déla zerbáit erakústea<br />

zeure búrua. Ib. 118. Eztá sinplekéria banagloriátzea gañéko tresénes? Akáso oriengátik zara yágo substánzian?<br />

Ib. 122. Sermoi eder oieri / egiyegun kaso; / premiakuak izan / gintezke akaso. Ud 126. Errespeto piska bat /<br />

biagu preziso, / nai dubena esatia / ez baita alkaso, / bere mantxak bota nai / zizkiran akaso. AzpPr 28.<br />

Enteratua nago / au dala kaso, / zuek agure zar bat / egiteko falso, / zeok aundiyaguak / zerate akaso. Ib. 95.<br />

Aizerik bada gero / beren belak jaso, / galernazo bat igual / ekarri akaso, / kayian sartzen dira / penaturik oso.<br />

Arrantz 101. Zizerio arakiña / bazenduke auzo, / odolkia emango / lizuke akaso. Tx B 189. Mutilzar egonâtik /<br />

gogoratzen zait maiz, / akaso erregiñakin / esposatuko naiz. Tx B II 236.<br />

akasta. "Akasta, garrapata (G-goi)" JMB At.<br />

akastari (Hb ap. Lh, H). "Médisant" H (s.v. akats).<br />

akastatu. "(Hb), ébrécher; émousser" Lh. v. akastu.<br />

akastsu. 1. "(Hb), couvert d'encoches; (bétail) marqué à l'oreille" Lh.<br />

2. akaztsu. Áspero, lleno de imperfecciones. Akaztsu egin deutsugu: / arri ta orma ez-landu. Gand Elorri<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

744

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!