14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

aarrosi. "(AN-araq), sacudir" Satr VocP. v. inarrosi.<br />

aharrosi. v. aharrausi.<br />

ahartara. v. ahatara.<br />

ahartu. v. aharratu.<br />

ahartzain (H; a)ha)rzañ S), artzai (Lar), aharizain (V-gip; H), arizai (H (G)), aalzain (B), altzai (B; LE Urt<br />

voc. H y A), alzai (B). Ref.: A (aalzain, altzai, alzai); A Apend (altzai); Lrq /a)ha)rsán'/; Iz ArOñ (aarizaiña);<br />

Izeta BHizt2 (altzai). Pastor de carneros. "Carnerero" Lar. "Altzaia, guarda, custodio, pastor" LE Urt voc.<br />

(pero cf. Ond FLV 1980, 112: "No la hallamos en el texto"; cf., sin embargo, altsai (q.v.) en LE). "Altzaia (AN),<br />

berger (ardi zaia)" H (tomado sin duda del anterior). "Altzai, dulero, pastor que conduce ganado de todo un<br />

pueblo (AN)" A Apend. "Altzai (B), pastores especiales de carneros" A. "Pastor de carneros. Lenago bai omen<br />

ziren altzai onak Baztanen" Izeta BHizt2. Cf. altsai. Uste zieia igorten nündiela berhala ahar-zain Maidalena<br />

serralat. Const 21.<br />

ahartzaingo, alzaingo (A Morf 66). "Prof[esión] de pastor" A Morf.<br />

aharxkila. "Pelotera, riña (T-L)" DRA.<br />

aharzartz. v. aharzatz.<br />

aharzatz (BN, S, R; SP ( A); ahartzatz S; H), aharzartz (S; ahartzartz S; Gèze), ahatzartz (S; VocBN, Gèze),<br />

ahatzatz (BN, S; VocBN, H), ahazartz (L; Arch VocGr, Hb ap. Lh (-rz), Dv (S)), ahazatz (H), ahazaz (S),<br />

arzantz (Sal; artz- AN-egüés-erro, Ae, Sal), artzartz (S), arzatz (R; artzatz R-uzt). Ref.: VocPir 421; Bon-Ond<br />

142; A (ahartzartz, ahatzartz, ahazartz, arzantz, artzartza); Inza EEs 1915, 210; Lh (aharzartz, ahatzartz); Lrq<br />

/a)ha)rcárc/; Iz R 393.<br />

Carnero. "Bélier. Aharia, capitán de manada. Carnero" SP que cita a Oihenart. "Bélier" SP, VocBN, Gèze, Dv<br />

y Lrq. "Morueco, carnero padre" A. "Artzantza esaten diote [Erron] ariari, ta aria, osatua danean" Inza EEs<br />

1915, 210. Lhande añade: "Ahazarz (Hb), pasteur", seguramente debido a error. Cf. akerzaunz(a), zamaltzatz.<br />

v. ahari. Asuri saldo batarik zuatzan bi arzatz eskapatruk ardietra. Mdg 169. Bertan tratatu zein arzatzek, eta<br />

erranzabein Otsoari. Ib. 169. Ahüñemendi Españako ahatzartz batek tokatürik jauzi dela Mauleko plazaren<br />

erdiala. EOnAlm 27-4-1906 (ap. DRA).<br />

Etim. El elemento que en los dialectos orientales se añade a ahari (como tbn., de forma parecida, a aker,<br />

zamari), acaso compuesto (-zartz con -zantz seguramente secundario, -zatz, etc.), es de origen oscuro. Acaso<br />

entra -zar (< zahar) en su formación.<br />

aasa (V ap. A), aaxia (det.). "Llana o cuchilla de dos asas que usan los barrileros" A. "Aasea, kirten biko aizto<br />

aundi bat. Beresietan miauri edo gaztaña landarakaz estrabeak egin, eta gero onekaz otzarak, zaranak eta otarrak<br />

egiteko egokia da (V-m)" Onaind EEs 1931, 55. Moguel (PAb 48) da una lista de herramientas del caserío, entre<br />

las que aparece aaxia , que Azkue, en la ed. de 1899, interpreta como aaxea, y no traduce, pero en el<br />

dicc. lo da como aasea y lo identifica con el utensilio citado.<br />

aasaba. v. asaba.<br />

ahasabai. v. ahosabai.<br />

ahasabi. "Amygdale, sabi, ahasabi" T-L.<br />

aasalde. v. arratsalde.<br />

aasi. v. 1 hazi.<br />

ahaskeria (SP (-ts-) Dv y A, H). Suciedad. "Ahatskeria, saleté, vilenie" SP. "Saleté" H.<br />

ahasta. Rama. Cf. arbazta. Heltzearekin ez ginduen gehiago buru gainean, arku eta arku baizik, eta bide<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten 72<br />

mende.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!