14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

en los helechales" Etxba Eib.<br />

aitzurkin, azurkin (BeraLzM). "Azurkin (de aitzur), labor de azada" BeraLzM.<br />

1 aitzurko, haintzurko (Urt I 464). "Agricolatio, jorranharítzea, laborántza, jorrátzea, haintzurkóa,<br />

haintzurtzea, haintzurrean harítzea" Urt I 464. v. aitzurgintza.<br />

2 aitzurko (A Apend), atxurko (R ap. A), ailtzurko (AN-ulz ap. A Apend), ailtxurko (AN-ulz ap. Iz Ulz). <br />

"Escarda, azada muy pequeña que se maneja con una mano" A. "Ailtxúrkua, la escarda" Iz Ulz.<br />

aitzurkulu, atxurkulu (Aq (G) A), aitzurkula (A), atxurkula (V-m-al), haintzurkula (BN-baig ap. Lh). Ref.:<br />

A (atxurkula); Lh (haintzurkula); Onaind EEs 1931, 54. Bidente. "Harpón, makoa (AN), atxurkulua (G)" Aq<br />

212. "Harpón o azada de dos o más dientes, atxurkulua" Ib. 266. "Las [azadas] de dos púas (biortzeko, ortzbiko,<br />

atxurkula, lai atxur, aizurrotz) y la escarda aitzutua" 5.º CongrEV 28. Atxurra. Atxurkuluba. Artajorraija.<br />

Galjorraija. Laijak. Mg PAb 148 (en una lista de aperos de labranza).<br />

aitzurlari (G; Lar, H), atxurlari (V, G, R; Lar, Añ, Dv, H), haintzurlari (Urt I 463; a- T-L), atxulari (V),<br />

aitzurrari (Lar). Ref.: A (aitzurlari, atxulari, atxulari); Iz ArOñ (atxurlaarixak). Labrador, campesino.<br />

"Agricola, laborária, nekhazálea, jorralária, haintzurlária" Urt I 463. "Cavador" Lar y Añ. "Gastador en el<br />

ejército, aitzurraria" Lar. "Labrador" Añ. "Piocheur" T-L. "Atxurlaarixak, cavadores; larra-atxurlaarixak" Iz<br />

ArOñ. v. nekazari.<br />

Tr. Documentado en autores meridionales, principalmente vizcaínos, desde mediados del s. XVIII. Al Norte<br />

hay un ej. de Herr (haintzurlari). Todos los ejs. meridionales corresponden a la forma atxurlari.<br />

Beti atxurlari, ta bear egiñaz garbiro bere arto puska irabazi. Cb Eg III 348. S. Isidro atxurlariaren bizitza ta<br />

birtuteak. Cb Senar 14. Atxurlari alperrak legez, zeñen soloa dagoan laarrez [...] beterik. Mg PAb 195. Baña len<br />

ta gero izan zala Adan atxurlarija ta baserrikua. Ib. 149. Nekez irabazten dau atxurlarijak bere ogija. Ib. 149.<br />

Aberats batek [obligaziño] geijago nekezaliak baño, tratulari batek atxurlarijak baño. Mg CO 19. Nekatzalle<br />

atxurlari baten eskua gogortuten dan legez. Añ MisE 176. Atxurlari oek alde egiten dutenean, jango degu ezarri<br />

duten azia. VMg 25. Letra bat bakarra ere ezagutzen ez duten artzain, atxurlari, ikazgin eta oen gisako asko. Izt<br />

C 215. O! Erri jaungoikozko eta atxurlaria, / Atxai burruka kentzen dautsazu ogia. AB AmaE 26. Txit lan asko<br />

egin zuan luzaro, tellagintzan, atxurlari, ardizai, gurigille, esnesaltzalle. Ag G 254. Euskal alorretan dabiltzan<br />

atxurlariyak. RIEV 1931, 641. Hor dira berrogoi bat haintzurlari [...] gerriko gorri, galtza lur kolore batzuekin.<br />

Herr 25-12-1958 (ap. DRA).<br />

v. tbn. Atxurlari: Astar II 156. Zav Fab RIEV 1907, 530. Arr CDoc 165 (ap. Zait EG 1958, 413).<br />

aitzurlaritza (A), atxurlaritza. Oficio de agricultor. "Oficio de cavador" A. Gizon jakitunak guzurra<br />

esaezpeeban, atxurlaritzia da artez artez Jangoikuak emoniko lana, lenengo gizonagandi datorrena. Mg PAb<br />

150.<br />

aitzurle (Lar, Gèze (haitzürle), H), atxurle (Lar, Dv, H), aintzurle (SP (-nz-), Dv (h-)). "Marreur" SP.<br />

"Cavador", "labrador" Lar. "Piocheur, pionnier" Dv. "Ouvrier agricole" Gèze. v. aitzurtzaile, aitzurlari. Ta<br />

ez atxurle ta nekazariak bakarrik; [...] urietako jaun azkar burutsuak ere bai. Ag G 349. Herriko sendalaria<br />

deithu zuten lehiatuki, eta harek atzartasun handiz ikusi zuen, eta erran jenderat itzulirik: "Laur aitzurretako<br />

sakhia du", erran nahi baitzen, lau aitzurleren egun bateko saria hartze zukeela. Prop 1912, 36 (ap. DRA).<br />

aitzurraldi (h- S ap. Lrq; Lar, H), haintzurraldi (Dv, H), atxur-aldi (H). "Labor de la tierra" Lar. "Renda,<br />

segunda cava de las viñas, bigarren aitzurraldia" Ib. "Travail de pioche fait sur une terre" Dv. "Un labour à la<br />

bêche, un bêchage" H. "Piochage" Lrq. Iraul zazue ere barna / eman haitzurraldi bat ona. Leon "Laborari<br />

aita-semeak" (ap. DRA).<br />

aitzurrarazi (S ap. Lh), aitzurrazi (S ap. Lh). "Faire bêcher" Lh.<br />

aitzurraraztu, atxurraraztu (V-arr-oroz ap. A). Escardar.<br />

aitzurre. Labor hecha con la azada. v. aitzur, AITZUR-LAN. Zer eginen dut, neure nabusiak despensaren<br />

kargua edekiten drautanaz geroz? aitzurrerik ezin daidit, eske ebiltera ahalke naiz. "Je ne puis fouir la terre". Lç<br />

Lc 16, 3 (TB ez dezaket aitzurt lurra, Dv haitzurreko, ez naiz).<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

674

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!