14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

emaxte solasak beregisa utzirik [...]. Herr 28-11-1957, 4. Baita zer aisikeria / gük leheneko althian; / Gure lanak<br />

bürüratzen / oro alaide barnian. 'Et quelle facilité pour nous, par rapport à autrefois'. Casve SGrazi 38.<br />

aisina. v. aisia.<br />

aisira. v. AISIARA (s.v. aisia).<br />

aisit (BN; O-SP 225, SP, Lar Sup, H), axit (G-to, L-ain, B, BN-baig, S; Ht VocGr 379, Dv, H), aisita, aiset (BNbaig),<br />

aixit (S-saug; H (L, BN; que cita a SP)), aisik (S), aisika (S (aidsika)). Ref.: A (aisit, axit, aidsika); Lh<br />

(aiset, aixit, aisika); Lrq /ais!ík/; Satr VocP (axita). 1. Fácil, ligero. "Au langage de Soule veut dire facile, aisé"<br />

O-SP 225 SP. "Léger, ariña, axita" Ht VocGr 379. "Fácil" Lar Sup. "Subtil, léger" Dv. "Signifie facile, mais<br />

seulement facile à porter" H. "Aisit: [...] 2.º suave (LE); 3.º aisita (BNc), ligero, fácil" A. "Aidsika (S): 1.º ligero,<br />

ágil; 2.º trabajo fácil" Ib. "Commode" Lrq. "(Lan) aiseta, trabajo fácil (Lacombe ms.)" DRA. "Ligero; de fácil<br />

manejo" Satr VocP.<br />

Tr. Documentado en textos septentrionales y alto-navarros. Además del más gral. aisit, hay axit en Duvoisin e<br />

Hiribarren.<br />

Sandaleak ziraden abarka edo berze oinetako arin eta aisit batzu. Lç Decl a) 6r. Ezen ene uztarria aisit da, eta<br />

ene kargá arin. Lç Mt 11, 30 (Ax 498 (V 321) aisit; TB aisea, Dv eztia). Gauza aisita da errezoñaizko<br />

jende arekin akordatzea. "C'est chose facile". Volt 261. Plazent, aisit, arin eta erraz da Iainkoaren zerbitzatzea.<br />

Ax 490 (V 317; v. tbn. 483 (V 312)). Guziak aisit zaizko. Guillaume d'Arche (ap. H (s.v. axita), que traduce "tout<br />

lui est léger"). Yago kuadratzenzáio biótz penatuarén ansiabát ta oroipenbát alakoetán, ezi milla gauza aisíta.<br />

LE Ong 56r. Erran den lurrari bertze iraulaldi axit [= arin] bat emozu, eraiteko aroa ethorri denean. Dv Lab 26.<br />

Bigarren iraulaldia lan axita da. [...] Lurra erabiliago, eta erabil errexago. Ib. 28. Hain errex da deus ez egitea!<br />

Eta are errexago [...], lan aisit bat har eta utz, nahi den bezala bizitzea! Dih MarH 437 (ap. DRA). Badire lan<br />

bortitzak, eta badire aisitagoak. Ib. 439 (ap. DRA). Etxeak aphalak dire Habanan eta hemengoak baino haxitago<br />

arruntean. Zerb GH 1925, 80. Xuberotar ardi muthur konkurrak, hango bereko dantza aijitak, urtzo phesaga...,<br />

hots, deus guti da ahantzirik izan. Herr 3-1-1956 (ap. DRA, que interpreta "ágil").<br />

Aho zabal zenbeitek badute erasten, / Hainitz diru dutela aphezek izaten, / Kaskodunak badaki, nihor<br />

gobernutik, / ez dela bere pagan hek baizen axitik. 'Quien tiene cabeza sabe que nadie es tan fácil como ellos en<br />

su paga del gobierno [que nadie cobra menos]'. Hb Esk 196.<br />

"(Hb) droit, élancé. Gizon axita (Hb), homme svelte" Lh.<br />

"Axite, [...] cosa pequeña o menuda. Aurten arto axite dugu. Axite, baño ona" Izeta BHizt2.<br />

2. (Sal, S (aidsit)), axit (AN-larr). Ref.: A (aisit, aidsit); Asp ANaf (axit). "Ligeramente (holgadamente)" A.<br />

"Axit bizi, vivir fácilmente, cómodamente. Lehen baiño axitago bizi da orain jendea" Asp ANaf.<br />

aisitasun, axitasun (L ap. Lh; Dv, H, A), aisitarzun. Facilidad. "Légèreté qui rend un objet facile à être<br />

manie" Dv. "Ligereza" A. v. aisetasun. Gaizua, ez gitik phürü / aisitarzünak arhintzen, / Bena gitik lan<br />

gogorrak / osoki gü ebakitzen! Casve SGrazi 86.<br />

aisitatu, axitatu (A). Aligerar. v. aisitu. Zimino beltzez bazen andana pullita, / Mainhatzen hari batzu,<br />

bertzeak josteta; / Lehoinak bere baithan: hau duk jaki keta! / Neure aseak badik orai zerk axita. Ox 130.<br />

aisitki, axitki (Dv, H), axiki (S, R ap. A (que cita a O); Ht VocGr 379). Fácilmente. "Légèrement" Ht VocGr<br />

379 y Dv. "Légèrement, facilement" H. "Ligeramente" A. --Lege guziaren somario bat egin ahal ginezake<br />

orain? --Bai, aisitki-ere, bi artikulutara hura itzuliz. Lç Ins D 8r.<br />

aisitu, axitu (AN-larr ap. Asp ANaf; Dv, Hb ap. Lh, H, A). Aligerar. "Rendre plus léger" Dv. "Rendre léger"<br />

H. "S'alléger; maigrir" Lh. "Aligerar" A, que cita a Dv. "Lana axitu, aligerar el trabajo. Gaurko trasnekin lana<br />

aunitz axitzen da" Asp ANaf. Zer kontseilu ematen darotazue ihardesteko populu horri, zeinak erran baitarot:<br />

Axit zazu zure aitak gure gainean ezarri duen uztarria? Dv 3 Reg 12, 9.<br />

aiskide. v. adiskide.<br />

aiskol. v. aizkol.<br />

aiskolta. v. aizkolta.<br />

aiskuamente. v. aizkomente.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

579

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!