14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

aferma (S (Foix) ap. Lh; Chaho), afarma (Ht VocGr), alferma (L-sar ap. Lh). "Bail, ferme" Ht VocGr. <br />

Kondazazue, eta errex da, zuen herrien detxima eta premizien afermak edo balioak zer emaiten zuben. Revol<br />

137. Beñardoin afermatik beratia paratzeko. HerVal 141. Beñardoin aferma. Ib. 141.<br />

- AFERMAN HARTU. Arrendar, tomar en alquiler. Bederatzi urtherentzat aferman hartzeko gogoa dut, sasoi<br />

onekotzat. Darthayet Manuel 316.<br />

- AFERMAN EMAN. Arrendar, ceder en alquiler. Etxia utzi du hutsik, lurrak eman behar ukhen beitütü<br />

aferman. Herr 28-7-1960 (ap. DRA).<br />

afermadore. Mayordomo, administrador de una casa. Bere egitekoei konturik edo ordenarik eman etzioten<br />

bordariarena edo afermadorearena (Lc 16, 1s). CatLav 355 (V 171; Lç despenser, Dv etxegizon, Ker etxezain).<br />

afermatu (S ap. Lh; Chaho). "Affermer, donner, prendre à ferme" Chaho. "Afermatü (S), prendre en bail" Lh.<br />

afermatzaile. "Afermazale (S), preneur en bail" Lh.<br />

afespikukide. v. apezpikukide.<br />

afetzione. v. afekzio.<br />

afi. v. ahabi(a).<br />

afia. v. habia.<br />

afiel. "Afíel bat, un alfiler" Iz ArOñ. v. orratz.<br />

afiladore. Afilador. Biajantiak ez-ezik afiladore, mielero ta komeriantiak pe bai, sasi-mediku ta pelotariaz<br />

gaiñera. SM Zirik 14.<br />

afilatu. "Afilar cosa de yerro, burniazko gauzea afiladu" Lcc.<br />

afin. (Seguido de eta). A fin de que, con objeto de que. Giten othoi, onsa bizi Ienkoarekila batian haren<br />

grazia saindian, afiñ eta ohoiñ tronpur hura, herioa jin dadinian, edo egunaz edo gauaz gure kontre, guk hura<br />

trunpa dezagun eta, ez hark, gu. Tt Onsa 61. Afin eta ihesi egin dezazun haier, ebita ditzazun. Tt Arima XV.<br />

afinamendu. Refinamiento. Amodio propioaren afiñamendu batez modestia bera banitatearenzat<br />

baliarazten dutelarik. Mih 64.<br />

afinatu. "Afinar, afinadu" Lcc. Zenbatenaz gehiago gudukatzen abitire, hanbatenaz heien berthutea afiñatzen<br />

eta perfeta billakatzen da. MIh 192 (DRA lee erróneamente y da una entrada asiñatu "purificarse").<br />

afirmatibo. Afirmativo. Prezepto afirmatiboak eztu obligatzen gizona pro semper jagoitikoz, negatiboak<br />

bezala. Tt Arima 7.<br />

afirmatu (Lcc, Urt IV 300). "Afirmar, afirmadu" Lcc. Hitz segura duk haur eta gauza hauk nahi diat<br />

afirma ditzán. Lç Tit 3, 8 (He zinki mintza, TB segurta, Dv finka, BiblE finko irakatsi).<br />

afirmatzaile. "Attestator, lekhukoa, seguratzaillea, afirmatzaillea, deklaratzaillea" Urt III 59.<br />

afirmazio (Urt), afirmazione (Urt). Afirmación. "Assertio" Urt II 452. Politikan, ordea, baipen edo<br />

afirmazio zeatzak, baipen larriak, eskatzen dira. Ldi IL 144.<br />

afixa (Chaho, Dv). "Affiche" Dv. Ezartzen ahal dute gertakari horren orroitzapentzat afixa bat hiri-sartze<br />

guzietan, ederki apaindurik. HU Zez 89. Ez dugu galdegitearen beharrik nun giren, afixa zozo batzuek erakutsia<br />

baitaukute. JE Ber 74.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

339

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!