14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

adobagai, adobagei (Añ). Retal que sirve para remendar. "Remiendo" Añ. v. adabaki. Egizue zuen<br />

konzienziakaz, oi-dozuena zeuroen soñekoakaz: non egotzten deutsatzue atal-zati adoba-geia? Urraturik dagoan<br />

zatian. Añ LoraS 139.<br />

adobaketa. v. adabaketa.<br />

adobaki. v. adabaki.<br />

adobatu. v. adabatu.<br />

adobo (AN-ulz ap. Iz Ulz), abodo (AN-larr ap. Asp Leiz), adomu (-ü S ap. Lh, s.v. adoba), adobua (det., H (V,<br />

G)). Adobo. "Condiment" H. "Txerri puskak abodoan yarri ditugu" Asp Leiz. "Nola ittauzu adobúa ta nola<br />

maten ttozu?" Iz Ulz (s.v. nola).<br />

adodolarra (det.). "Adonium, adodolárra" Urt I 219.<br />

adogatu (VocBN Dv). "Porter de petits soins à quelqu'un qui faiblit ou à quelque chose qui chancelle"<br />

VocBN. Cf. adabatu.<br />

adogu (VocBN Dv). "Secours accordé à quelqu'un qui faiblit, ou bien pour tenir debout quelque corps<br />

chancelant" VocBN. Cf. adobo.<br />

adoi. 1. Tino. Zure ildoa, mutil-nagusi, adoia artuarena da, ikasiarena da, esan zioten mutillek. 'Votre<br />

sillon est d'un homme valeureux et d'une main point maladroite'. Or Mi 113. Ba du "Bekain"ek, ark ez dun<br />

eiztari-adoia (doaia), / begiak nora ditun, an du zizta doi-doia. "Es cazador de buen tino". Or Eus 48. Guziak<br />

geldi; arraunlariek, / adoia artuz kibortari, / ezin geldirik; sumatzen dute / eskuan biotz-izerdi. "Tomando tino al<br />

mango del remo". Ib. 392. --To... eiztari-adoirik ba duk? --Adoirik diozu...? Ez neri galdetu ori... Galdetu<br />

Mendaurko zugaitz, egazti ta piztiei... --Artu, ba, ordun aizto au, ta jaurti yok indarrez, Erkoren irudi orreri.<br />

Eston Iz 92.<br />

2. "Blanco (para adiestrar la puntería)" DRA. Nik adoitzat iru gezi yaurtiko ditut aruntz. Ol 1 Sam 20, 20<br />

(Ker nik gezi batzuk jaurtiko dodaz toki aretaruntz, toki a jo-muga bailitzan). Erpiñari buruz ukaldi-adoitzat<br />

arranbela tenkaturik. 'Tras disparar el arco con incomparable destreza'. Zait Sof 91.<br />

adoilatu. v. agoilatu.<br />

adoitsu. Hábil, diestro. Gizatalde artan nabari ziran zazpireun gizon azkar, eskui-ezkerti, ta utsik gabe ille<br />

bat abail-arriz yotzeko adoitsu. Ol Iud 20, 16 (Dv ile bat ere jo baitzezaketen, Ker joteko gai ziranak).<br />

adoketa. "Gasto, ogiketa, adoketa" BeraLzM. Baliteke izan, 25 pezta aietatik jaso ziratela gau artako<br />

adoketa edo gastua. Zubill 100.<br />

adoki. "Contrato, acomodo, adokija" Dgs-Lar 5.<br />

adokin. Adoquín. Ta zabaldu ebenian, bere barruan ikusi ebezan... adokin bi ta izparringi zar bat!<br />

Augaitik zan aztuna. Kk Ab II 77.<br />

adole. v. adore.<br />

adomu. v. adobo.<br />

adondo (V-ger ap. A). "Frente del ganado vacuno" A. Idi berari adondora akio. 'Al buey blando acércatele<br />

a la frente'. O PrAsJU 294.<br />

Etim. Compuesto de ada- forma de composición de adar "cuerno" y ondo, es decir "lo que está junto a los<br />

cuernos".<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

309

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!