14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

zitzaien gizon auei: ganbelu adardunak. Urruz Urz 12 (ref. al cuerno, instrumento de viento; v. tbn. 13).<br />

Milla demoniozko / bare adarduna, / nola tratatu dezu / nere babarruna? Tx B 29.<br />

Gisa hortan [Akitanian] Diana-ren kideko atxeman zitazken Gar eta Horolat; Merkurio, Herkules eta Mars-en<br />

lehen auzo, Sirona; Apolon-en lagun Adarduna. Lf CEEN 1973, 124.<br />

Badaiteke agian gizona adardun izatea, zorigaiztoak jo badu, baina inola ere ez adarmotz. Berez, jaiotzez eta<br />

naturaz, adargabea delako. MIH 387s.<br />

2. (gral.; SP, Urt II 243, Lar DVC, Dv). Ref.: A; Elexp Berg. "Qui a branches ou cornes" SP. "Arboreus" Urt II<br />

243. "Adarduna, [...] ramoso" Lar DVC 149. "(Árbol) de muchas ramas" A.<br />

- ADARDUN KAKALARDO. "Adardun kakalardua, [...] ciervo volador (Lucanus cervus). Udako illun<br />

abarrian, adardun kakalarduak egan agertzen ziran" Etxba Eib.<br />

adareta (L; vEys, H (L)), abareta (L; Dv, A), arabata (H (L, BN)), adaeta (BN-lab), arabeta (L-sar, B, BNlab).<br />

Ref.: A; Lh (abareta); EAEL 139; Izeta BHizt2 (arabeta). Cierto tipo de arado. "Charrue à un manche,<br />

portant à la fois soc et coutre" H. "Arado de reciente invención" A. "Charrue primitive" Lh. v. adaro (2), golde.<br />

--Zein da golde motarik hobeena? --Eskal-herrian ikhusten direnetan, hobeena da abareta deitzen dena. Dv<br />

Lab 32s. Abareta da pare gabea zelhaietako. Ib. 33. Abaretak baditu neurri bat baino gehiago, eta nahi den<br />

heinera erakhar daiteke. Ib. 33s. Bazoan, berho-sasiak pudarekin [...] pikatuz, [...] bardin -behi bakar bat<br />

uztarrian emanik- erreka ziloetan adareta sartuz eta luze-luzea lerraraziz. Barb Piar I 54s (v. tbn 55). Goldenabarra:<br />

orduko adareta. Barb Sup 148n. Laneko moldeak ez dira guti baizik kanbiatu: bethi ada(re)ta, brabana<br />

edo hare-burdin berak ikusten ditugu landetan. Herr 19-12-1963 (ap. DRA, s.v. hare-burdin).<br />

adarga (Lcc, Lar). "Adarga de cuero, adargea" Lcc. "Adarga, adarga, adargea" Lar. "Alabeces, adargaren<br />

erzak, egiyak, makurtuak dijoazenak" Ib. "Adargarse, cubrirse con la adarga, adargaztatzea, adargaz estali,<br />

estaltzea, ezkutatzea" Ib. Banekarren esku bestean / listra onezko dardoa, / adarga on bat arzoean, / arnes<br />

fortitza gorputzean. Lazarraga (B) 1181rb. Adarga utzi-ta, bi eskuekin lantza gora jaso zuan. Berron Kijote 54<br />

(v. tbn. 41, 53...). Koltxoia mee, koltxa zirudina, [...] bi maindire adarga-larruz egiñak. "Hechas de cuero de<br />

adarga". Ib. 173.<br />

adargabe, adarbage (Lar DVC), adarge (Lar). 1. (El, lo) que no tiene ramas. "Adargea, sin ramas, ni<br />

esquinas" Lar (s.v. adarga)."Adarbage, [...] sin ramas" Lar DVC 149. Arbola adargabe baten aldean. Volt<br />

143. Nire gurariak galdurik, lur hauetan / arbola adar-gabeen parea naiz orain. Arti MaldanB 190.<br />

2. adarbage (Lar DVC), adarge (Lar DVC). (El, lo) que no tiene cuernos. "Descornado" Lar DVC 149. <br />

Heturar[r]ok egi[n] dabe / zezen adarbagea; / Audikar[r]ok emun / deutsai golpea. Lazarraga (B) 1165vb.<br />

Arraza ziren guziek, / adardun, adargabeek, / Bidal zetzaten gorthera / Monarka bisitatzera, / Deputatu<br />

hautatuak. Gy 122. Badaiteke agian gizona adardun izatea, zorigaiztoak jo badu, baina inola ere ez adarmotz.<br />

Berez, jaiotzez eta naturaz, adargabea delako. MIH 387s.<br />

adargabetu, adarbagetu (Lar), adargetu (Lar DVC 149). 1. "Descornar" Lar.<br />

2. adarbagetu (Lar DVC), adargetu (Lar DVC). "Quitar las ramas" Lar DVC 149.<br />

adargatu. "Adargarse, adargadu" Lcc. "Adargado, adargaduik (corrige adargadua)" Ib.<br />

adargaztatu. "Adargarse, cubrirse con la adarga, adargaztatzea, adargaz estali" Lar.<br />

adargilbera (V-ger ap. A). "Ganado vacuno cosquilloso" A (s.v. adargilla). v. adarkili.<br />

adargili, adargilla. v. adarkili.<br />

adargune (BN-baig, Sal ap. A). 1. "Espacio entre ramas" A.<br />

2. adagune. "(Sal), zoquete de árbol" A.<br />

3. Nudo (de la madera). v. adabegi. Bainan huna inhar bat dudala ikusten / Adargune batetik xuxen<br />

iragaiten; / Eztu harek bidean ostorik aurkiten. Lf "Ur xirripa inhar batekin guduan" (ap. DRA). Zur gaztea aula<br />

gertatzen baita luzaro irauteko. Korapillorik eta adargunerik gabea bear du zurak. Garm EskL I 98.<br />

adari. v. ahari.<br />

adarje. v. adaje.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

223

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!