14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

segundo (erdi?) (BAP 1964, 26s).<br />

aburdikotxo, aurdikotxo (Lar). (Dim. de aburdiko). "Acerico, almohadica pequeña, burkotxoa, aurdikotxoa"<br />

Lar. "Cabezalejo, burukotxoa, aurdikotxoa" Ib.<br />

aburi (Aizk (L)), abori (L ap. A). Tropiezo. v. hapuriko.<br />

aburikai. v. hapurikai.<br />

aburikatu. v. hapurikatu.<br />

aburiko. v. hapuriko.<br />

haburin. v. hagun.<br />

aburitsu. "(L), fácil en tropezar" Aizk.<br />

aburmo. v. alburno.<br />

aburna, aburno. v. alburno.<br />

aburo. v. agudo.<br />

aburreil (-rell S (Foix) ap. Lh), aburrioill, afurrell (S (Foix) ap. Lh), anpurrell (S (Foix) ap. Lh). "Utzi dit<br />

aburrell, je l'ai laissé en plan, je l'ai envoyé au diable" Lh. Azken "Miroir de la Soule" kasetak erraten deikü<br />

Ziberua aburreil utzirik dela. Herr 15-11-1962 (ap. DRA). Hortxe berian abürrioill / berbera ützi behar dik.<br />

'Qu'on le laisse, tout seul, / Là-même et qu'il aille au diable!'. Casve SGrazi 106.<br />

aburril. v. agorril.<br />

aburrimentu. v. aborrimendu.<br />

aburrioill. v. aburreil.<br />

aburritu. v. aborritu.<br />

aburska. v. abruska.<br />

aburtoin. v. abortoin.<br />

aburu (L, BN, S; VocBN Dv, H), aberu (BN), abelu (S), abulu (S). Ref.: A; Lh (aburu, aberu, abelü, abülü).<br />

Tr. Documentado en un refrán de Oihenart y en autores meridionales del s. XX (tbn. en Lhande, Zubiri, Lafitte<br />

y Xalbador). En DFrec hay 15 ejs. de aburu.<br />

Opinión, parecer; creencia (no muy fundada). "Croyance confuse, espérance peu fondée" VocBN. "Croyance,<br />

attente, espoir sans motif fondé" H. "Opinion, instinct" Lh.<br />

Buru bezanbat aburu. "Autant de visions ou imaginations, que des têtes". O Pr 567. Geure zeregiña al ixan<br />

dogunik ondoen bete dogula, ona emen geure aburuba. EEs 1915, 218. Esan didatenez, euskera ta latinezko<br />

esakune zar batena gertatu zaio: tot capita quot sententiae "buru bezanbat aburu" ediro ditu. Batak, alde<br />

egiteko; besteak, gelditzeko. A Ardi 103 (v. tbn. buru bezenbat aburu en Eguzk GizAuz 37; buru ainbat aburu en<br />

Zait Plat 35; amodioaz buru bezenbat aburu en Lf ib. XIX). Asi zan bakotxa bere eretxija edo aburuba<br />

adirazoten. Kk Ab I 21. Aburu zuzena artu nai bada. "Si se desea acertar en los juicios". Zink Crit 52. Bainan<br />

aburu hedatuena da zerbait borrokaldi edo gudu batetik [...] duela bere iturburua. Zub 55. Berotu zan "Uitzi"<br />

bere aburu-alde, ta igerri zion alegia pattarraren ontzixkak, ipurditik autsi baitzun mai-gañean ukaldika. Ldi IL<br />

50. Batzordeak, ordea, ez ginduzan araudia eginbear orretarako aintzakotzat artu; ta bereala, bere aburu utsez,<br />

arauditzako zuzenbide batzuk argitaratu zitun. Ib. 147. Gizartekeri-zale guztiak aburu edo eretxi bardiñekoak ez<br />

dirala esan bear dogu. Eguzk GizAuz 42. Gai onetzaz dituan aburu ta eretxiak antxe agertu ta azaltzen ditu. Ib.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

203

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!