14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

amarrutsua aukeraturik. Erkiag Arran 160.<br />

amarrutsuki. "D'une manière rusée" Dv. Debru [...] bethi atzarririk dagoenak amarrutsuki eror-arazi zuela<br />

batean. Birjin 479.<br />

amarruztatu. "(Hacerse) astuto" Lar.<br />

hamartari (Lar, Añ). Decurión. Cf. ehuntari.<br />

hamartasun. "Dixaine" Lecl.<br />

hamarte. 1. Década, periodo de diez días. "Década, amartea" Lar. "Décade, hamarte" Revol 161. <br />

Abenduaren azken amartean (Donostia, 1883). JFlor.<br />

2. "Decena", "decuria, amartea, amar laguneko bilguma" Lar.<br />

3. "Decenario, amartea" Lar.<br />

amarte-arantza. "(Berix decadactilus), el cachucho, amarte-aranza" Labayru Hist I 517.<br />

hamartsu (BN-arb ap. Gte Erd; SP A). "Hamartsu, environ dix" SP. "Hamartsu jin ziren (BN-arb)" Gte<br />

Erd 144.<br />

hamartto. Dim. de hamar. Hitz hartu ginen jendekia hurbilenarekin, hamartto bat atherbe berrien egiteko.<br />

Prop 1898, 263.<br />

hamartzuk. "[Tzu] Todos los dialectos lo usan con el numeral bat: batzu, batzuk, batzuek, un grupo, unos. Sólo<br />

el dialecto V lo lleva también a los demás numerales: bitzuk, irutzuk, lautzuk, amartzuk... dos grupos, tres clases,<br />

cuatro especies, diez parejas... Siempre indica el tzu algo colectivo" A Morf 231.<br />

amarun. v. amaraun.<br />

1 amasa (Lar Sup H). "Resuello" Lar Sup. Cf. FDA 121: "No puede tratarse del occ. arnasa, pues<br />

Larramendi ya había citado arnasea, asnasea s.v. respiración. La palabra no aparece en Lcc ni en la parte<br />

transmitida de RS".<br />

2 amasa. "(G), sorte de pomme à couteau" H.<br />

amasaba (G ap. A (que cita el ej. de Izt); Lar, Añ (G), H (s.v. ama)). Abuela. Cf. aitasaba. v. 1 amama,<br />

amona. Maria Orazandi, Don Alvaro de Luna Condestable Gaztelakoaren eta Don Juan de Cerezuela,<br />

Toledoko Arzobispoaren amasaba. Izt C 508.<br />

amasabatu. Hacerse bisabuela (?). Orduan amonatua / baita amasabatua, / bere ume maitez, a porfia, /<br />

leiteke mañaztatua. BertsZB 180. v. otra versión en DRA.<br />

amasabel (V ap. A Añ (V)). "Matriz", "útero" Añ. v. emasabel. Amasabelean lez lurrunez / inguraturik<br />

bizi gara / itsaspeko herrian. Lasa Poem 108.<br />

- AMASABEL-BELAR. "Amasabel-bedar (msLond), matricaria" A. v. EMASABEL-BELAR.<br />

amasara. v. amasera.<br />

amasatu (V-gip ap. Elexp Berg; Lcc). "Amasadura, amasaitea" Lcc. Guzia ongi nastu eta bereala<br />

ateratzen da fuente batera eta fuente onetan oratzen edo amasatzen da. Cocinan 46. Au guzia iriñik piñenarekin<br />

oratzen edo amasatzen da. Ib. 49.<br />

hamasei (gral.; Deen II 228c (hamar sei), Urt II 385, Ht VocGr, Lar, VocBN, Gèze, Dv, H (+ amasei V, G)),<br />

amaxei (V-gip, G-azp; A Morf 653). Ref.: Bon-Ond 154; A; Lrq; ContR 515; Echaide Nav 361; Elexp Berg.<br />

I (Numeral). Dieciséis. (El verbo tiende claramente a concordar en pl.; v. hamabi). "Amasei, dieciséis" (Tabla de<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

1230

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!