14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

- HAMABIKO TXIKI. "Escopeta de calibre pequeño. Txori txikittarako, amabiko txikixa" Elexp Berg.<br />

hamabikun. "Docena" A Morf 226.<br />

hamabina (V, G, AN ap. A). (Distributivo de hamabi). "Amabiña [...], doce a cada uno" A.<br />

hamabira (V, G, AN, L, BN, S; SP, Dv, H). Ref.: Bon-Ond 164; A (amabiña); EI 75; Lh; Lrq. (Distributivo<br />

de hamabi). Doce cada uno; doce a cada uno. "Douze à douze" SP. "Douze à chacun, chacun douze. Emozute<br />

hamabira, donnez-en douze à chacun. Badute hamabira, ils en ont chacun douze. Hamabira gare, nous sommes<br />

douze à douze" Dv. "Chacun douze" H. "À douze (sous, francs, etc.) chacun" Lh. "Douze à chacun" Lrq.<br />

hamabiraka (S ap. Lrq; Dv (s.v. hamabika)). "Douze par douze" Lrq.<br />

hamabirazka. De doce en doce. Baditugu andre khartsu hamabirazka bilduak. Prop 1911, 148 (ap. DRA).<br />

hamabirazkatu (H). Poner de doce en doce, por docenas. v. hamabikatu.<br />

hamabireun. v. HAMABI EHUN.<br />

amabisaba (G ap. A (que cita el msLond); Lar), amabisama (H, s.v. ama). Bisabuela. Anitzez sumatu oi<br />

da, sukalde bazterrean, amabisabaren eresiketa dardarazkoa, Kataliñek lenago antolatua bera. Ag G 366.<br />

Etim. Compuesto según Schuchardt de vasc. ama y rom. bisava, palabra que no parece haber existido. Se trata<br />

de un compuesto vasco à part entière, p. ej. *ama-bir-asaba.<br />

amabitxi (V, AN, L; Ht VocGr, Lar, Añ, Arch VocGr, H, Zam Voc), amagutxi (AN, Ae; Lar, H), amabutxi (H),<br />

amautxi (AN-5vill-olza; amautxia AN-gip), amaitxi (Arch VocGr, H), amapitxi (G-goi), amabutxa (AN-egüésilzarb),<br />

amabutxe (AN-olza), amutxi (AN-ulz-erro, Ae). Ref.: Bon-Ond 139; VocPir 190; A (amabitxi,<br />

amagutxi, amautxi, amautxia); A Apend (amapitxi); Iz Ulz (aitutxí); Echaide Nav 219. 1. Madrina. "Madrina<br />

del bautismo" Añ. "Marraine" VocPir 190. "Torri da amutxíe, ha v[enido] la madrina" Iz Ulz (s.v. aitutxí). Cf.<br />

VocNav: "Amabichi. Broche que sujeta a la espalda los dos extremos de la falda exterior del traje regional de las<br />

roncalesas (V. del Roncal)". Cf. aitabitxi, aitamabitxi. v. AMA BESOETAKO, AMA PONTEKO,<br />

amabor(t)ze, amaidin, amatxi.<br />

Zer egin behar zaiote katixima eztakitenei heldu direnean kofesatzera edo ezkonzera, Aitabutxi edo Amabutxi<br />

izatera? CatLav 18s (V 17). Nor dire Aitabutxitzat edo Amabutxitzat errezibitu behar ezdirenak? Ib. 219 (V<br />

110). Amabitxi bekála. LE Orden 36 (sg. el editor: "en otra ocasión emplea la forma amabutxi"). Zer jakin bear<br />

da aitabitxien eta amabitxien ganean? Itz Azald 132. --Haurrek nola hitzeman dezakete Bathaioan? --Aitabitxi<br />

amabitxiek hitzemaiten dute heientzat. CatJauf 107. Garapaio. Amabitxik besoetakoai eman oi dien arrautzaz<br />

apaindutako opilla. Ag G 135n. Berak eraman induen, jaio ta bateratsu, jaiegun batean elizpera, lenengo<br />

agertzen ziran gizaseme ta emakumea ire aita- ta ama-bitxi izateko. A Ardi 19. Azkenik, Sabelkina, amabitxia,<br />

Ganxior, bakotxak bizpahiru bururdi bizkarrean. Ox 59. Mutikoa amabitxiaren besoetan zegonan. Or Mi 12.<br />

Aren amabitxia dan mingain-zorrotza, / nabartxo, garbituko zun iñolaz itza. Or Eus 285. Umetxo bat ilten<br />

danean, aitari ta amari baino lenago aitabitxiri ta amabitxiri urteten dautse, batzuk eta besteak ildakoan. A EY I<br />

188. Amagutxik Paskoetan Pasko-opila txiztorrarekin seme-alabagutxi guziai eman bear izaten die. Ib. 188. Ni<br />

amutxitako beartzen banute, eztut ukatu bear. Ib. 188. Osaba Martinek ezkondu zitun eta Liberen ama Josebe<br />

eta Agerre izan ziran amabitxi ta aitabitxi. TAg Uzt 314. Amabitxiren besoetan. Osk Kurl 38.<br />

v. tbn. Elsb Fram VI. Alt LB 40.<br />

2. amutxi (AN-ulz-erro), amautxi (AN-5vill), amagusi (H (V, G, s.v. ama)). Ref.: Iz Ulz (aitutxí); Echaide<br />

Nav 218. "Torri da amútxi, ha v[enido] la abuela" Iz Ulz (s.v. aitutxí).<br />

- AMABITXI-OPIL. "Amatxi-opil (B), pan especial (generalmente triangular), que las madrinas regalan a sus<br />

hijos por Pascua de Resurrección" A. Cf. tortel.<br />

Etim. Cf. aitabitxi.<br />

hamabitxo. Dim. de hamabi. Neure kristauak, jakin dezute / apostu orren klasiak, / amabitxoak minutu<br />

[sic] dira / sega-lanian pasiak. EusJok II 67.<br />

(Con bat). Una docenita. Azeri au ta amabitxo bat erbi izan da eguneko arloa. Etxde AlosT 15.<br />

hamabizko (Lar, Añ, H). "Docena" Lar y Añ. "Gruesa, número de doce docenas, amabi amabizko" Lar.<br />

"Hamabizkoa, qui est composé de douze" H. v. hamabiko.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

1184

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!