14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

Burr 43. Oñetakoak geienean alpargata beltzak. Salav 33. Euria bazan, alpargatak lepoan jarri ta ortozik joaten<br />

giñan elizperaiño; an alpargatak jantzi, ta meza entzutera. Elizatik urtendakoan, alpargatak erantzi ta lepora.<br />

And AUzta 106. Apretak txiñalka. Ugalde Iltz 24.<br />

v. tbn. Alparjeta: Iraola 75.<br />

alpargatagile, alpraketagile, aprejeta-egille. Alpargatero. v. alpargatero. Aizarna deritzaion errian bizi<br />

zan aprejeta-egille Joxe Juan izena zuan bat. EEs 1915, 10 (sg. DRA, pero la ref. es incorrecta). Ik egiten ditukan<br />

oñetakuen zai baleude Donostiyan, ez litekek mauka txarra izango alpraketa-gilleak. Alz EEs 1922, 18.<br />

alpargatagintza. Fabricación de alpargatas. Osaba bere lantegian espartingintzan (alpargatagintzan) ari<br />

duk. Etxde JJ 121.<br />

alpargatero, alprajetero. Alpargatero. v. alpargatagile. Lenago nitzaden ni / alpargaterua, [...] gero<br />

argintzarako / egin zat gogua, / irabaztiagatik / jornal aundigua. PE 74. Oso pagatzalle txarra zan Tupi<br />

alprajeterua. Iraola EEs 1911, 132.<br />

alparjeta. v. alpargata.<br />

alparti. v. alperti.<br />

alpe (-ph- BN, S ap. A; -ph- H (L)), alpi (alp¸) Sc ap. A). 1. "Flanc d'un animal [...]. Alpheko larrua, haragia,<br />

peau, viande du flanc" H. "Costado, flanco" A. "Alp¸) (Sc), hueco de la cintura, ijada" Ib. "Alphikomina (BN; Lf ),<br />

douleur de côté" Lh (s.v. alphe). "Alpiko min" Darric (ap. DRA). v. almaka, alme.<br />

2. (-ph- BN, S ap. A; -ph- Dv). "Fanon" Dv. "Papada" A.<br />

3. "Alphi, ingle (BN; Bon ms.)" DRA.<br />

alpedun. v. ahalpedun.<br />

alpegune. "Alphegune (BN-baig; Lf) fléchissement de terrain" Lh.<br />

alpeki (L, BN, S ap. Lh; H). "Alphekia, saiheskia, taillé, coupé dans la peau, chair du flanc" H. "Viande tirée<br />

du flanc" Lh.<br />

alper (V, G, AN-larr), arpel (V-och), ailper (V-gip). Ref.: A (alper, arpel); EEs 1931, 35 y 53; Asp Leiz; Iz<br />

ArOñ. 1. Rodillo, apisonadora. "Rodillo, piedra cilíndrica que se emplea para alisar y afirmar carreteras" A.<br />

"Arpel (V-och), pieza tejida de ramas que, cargada de piedras, se arrastra en el campo para pisar terrones" Ib.<br />

"Alperra. Zoia austeko eta goldatua ool lodixamar bat izaten da areak baño ortz motxagoakin (G-goi)" Etxbe<br />

EEs 1931, 35. "Alperra. Arri astun eta biribilla da. Baserritarrak aratu ta nabastu ondoren gelditzen diran sokillak<br />

austeko, eta Jorrailean garia erne ta gero gari-soloko mokillak ondo birrintzeko erabilten dabe" Onaind EEs<br />

1931, 53. "Instrumento de labranza para deshacer los terrones del campo" Asp Leiz. "Ailperra, para romper<br />

terrones" Iz ArOñ. v. ALPER-HARRI, ERBIL-ALPER. Ez al dakizu zokor austeko / alperra dala onena? Tx<br />

B III 56. Lurra austeko ta zapaltzeko erabiltzen da. Arrizkoa naiz zurezkoa izan diteke alperra. Garm EskL II<br />

122. Aipa-bearrekoak ditugu gaiñera, nekazari azkarrei dagozkien iskilluak ere; [...] aurrenik golde-muturra<br />

[...], Eleusitar amaren gurdi nagiak, alperrak, lurra zapaltzekoak, narrak eta are astunegiak. Ibiñ Virgil 73.<br />

2. (V-gip). Ref.: SM EiTec1, EiTec2; Etxba Eib. Cierto tipo de taladro. (En desuso sg. SM EiTec2 132). "En<br />

armería, artefacto elemental de madera usado para taladrar y fresar, que debió representar ahorro de trabajo, de<br />

donde quizá la palabra. A veces parece que lo aplicaron también en sentido general refiriéndose a máquinas"<br />

Etxba Eib. Garmendiak mandatu egin zion Zapiain erlojugilleari metalak zulatzeko alper (talatua, taladrua)<br />

bat eskatuz. Etxde Itxas 200.<br />

3. (V-gip ap. Iz ArOñ), ailper (V-gip ap. Iz ArOñ). Trillo.<br />

4. Gancho del fogón. "Alper. Erratilloak suburuan jartzeko laratzatik esegitzen dan burnia (V-gip)" Urkia EEs<br />

1930, 8.<br />

5. "Limadora" Doroteo Barinaga (comunicación personal 22-7-1957).<br />

- ALPER-HARRI (alperrarri V, G-to ap. A). Rodillo para deshacer terrones o para aplanar la tierra. Alperarriak<br />

oinazpian geldiro zanpatu izan bai'litu bezelaxe, lotu dira garisoroak eta artasoroak! TAg Uzt 132. Berak<br />

asmatutako zurezko uso egalaria. Alper-arri baten ertzean zurezko usoa orekan ezarri, maratilari eragin, ta odi<br />

batek zekarren aize zanpatuaren eragitez egan asten zan zurezko usoa. Zait Plat 15. An omen zegoan bide<br />

ondoan alper-arri bat, soroan zokorra puskatzen ibillita. BasoM 44.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

1131

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!