14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

JMB ELG 64n. Eneolitos aldiko euskotarren giz-eredua Almeria-tar lantzekoenagandik eta beroien ondorengo<br />

ibertarrengandik oso berezkatua beti izan degu. Ib. 64 (71 almeritar).<br />

almeriz (V, G, R; Añ), almaiz (V-m-gip, G-azp-to, AN, B), almaitz (V-gip, AN-araq), almiz (V), almeiz (Vgip),<br />

almirez (Lcc), amirez (Lar, Añ). Ref.: A (almaiz, almeriz, almiz); AEF 1928, 30; Urkia EEs 1930, 9; Iz<br />

ArOñ (alméiz); Satr VocP (almaitz); Elexp Berg (almaitz). Almirez, mortero. "En la cocina hay [...] almirez de<br />

madera (almaize) donde se machacan las especias que han de entrar en la composición de las morcillas (G-azp)"<br />

JMB AEF 1928, 30. "Almaiz (= zaparri). Barazuri, ale ta liñazia txetutzeko ontzia (V-gip)" Urkia EEs 1930, 9.<br />

"(AN-araq), instrumento para moler algunos ingredientes de cocina" Satr VocP. "Mortero, almirez. Almaitz<br />

zarrak estimaziño aundixa dauke" Elexp Berg. Cf. LzG: "Ytt. un almeriz con su mango de peso de cuatro libras<br />

en veinte y dos rs. (Inv. Ciriano, 1768)". Cf. VocNav s.v. almeriz. v. mortero (2).<br />

Eta idortu ondoren, jotzen dira almerizean edo motrairuan. It Dial 17 (Ur almerizian edo motralluan; Dv<br />

xurru marteluetan, Ip zapharri batetan). Prejitzen da tipula mantekan triparekin batera eta guzihura almerizean<br />

ondo jo. Cocinan 16. Bi arrautza gorringo almerizean joak. Ib. 28 (22s motrallu edo almeriz batean). Almiretzia.<br />

EEs 1915, 111 (respuesta a la adivinanza Kon kon biribi. Zer da? (EEs 1915, 93)). Almaixian ura jo ta austu<br />

gura ixatia baño be alperrago. Otx 90. Eskontzetan eztairik ematen eztuen senar-emazteai adarra yotzen<br />

zaieten, almaizak eta zintzarriak. A EY I 278.<br />

- ALMIREZ-ESKU (Añ; almeriz- Añ; almaizesku AN-larr ap. Asp Leiz). Mano del almirez. "(Mano de) almirez,<br />

(c.) almeriz eskua, kirtena" Añ. "Mano de mortero, [...] almirez eskua" Ib. En Lcc almeriz manoa, con mano no<br />

vasquizado.<br />

- ALMIREZ-KIRTEN. "(Mano de) almirez, (c.) almeriz eskua, kirtena" Añ.<br />

- ALMIREZ-TXURRU. "(Sal), almirez" A.<br />

- ESKU-ALMIREZ. "Esku-almaitza, [mortero] portátil (AN-araq)" Satr VocP.<br />

almete. Almete. Agindu bait zuan itz ori beteko zuala, alik eta buruko almetea kendu arte Malandrinori.<br />

Berron Kijote 205.<br />

almetxa (Chaho), almortxa (H), almutx(a) (Chaho, H; -mutx Hb ap. Lh), almuxa (det., SP), amurtxa (L ap. Lh<br />

(s.v. almortxa); H). "(O), amorce d'armes" SP. "Amorce de fusil" H. "Poudre fine qu'on met dans le bassinet<br />

d'une arme à feu ou autour de la lumière d'une pièce d'artillerie; amorce" Chaho.<br />

almutx(a) (Chaho; -mutx Hb ap. Lh). "Mèche d'arquebuse; mèches soufrées qu'on attache aux granades et<br />

avec lesquelles on met le feu aux mines" Chaho. "Mèche de mine" Lh.<br />

almitx (Hb ap. Lh). "Bassinet d'arme à feu" Lh.<br />

almetxako (SP A). "Amorce de bassinet. Almetxakoak huts egin dio" SP. "Cebo de la cazoleta en las armas<br />

de fuego" A. Tanto almetxa como almetxako parecen estar relacionados con rom. mecha (en SP mitxa).<br />

almez (Lar Lcq 70 y 147). "Almez, almezo, árbol, con un fruto como cereza pequeña, almeza" Lar.<br />

almialma, -arma. v. armiarma.<br />

almibar, almiber. Almíbar. Dulzatzekó idisagárra, usatubeárda almibár ta zukúre. LE Matr4 535. Berau<br />

da almibera zeinetan gordetan dan ezaindu baga kastidade lora argal-mea. Añ LoraS 171. Garbitzen edo<br />

klarifikatzen da libra bat azukre almibar fuertearen puntuan ipiñi arte. Cocinan 46 (47 almibar fuertea).<br />

almimer. "Las manzanas asadas, con las que se hace un postre muy estimado al que se da el nombre de<br />

almimera. Las manzanas preferidas son las sosas (sagar gasak), las cuales, después de asadas, las hacen pedazos<br />

y las ponen en vino, echándoles azúcar encima (V-arr)" AEF 1922, 73.<br />

almiber. v. almibar.<br />

almidoi (Lar, Añ, H (s.v. amiuna)), almidon (AN-egüés-ilzarb-olza, Ae, Sal, R). Ref.: Bon-Ond 147; VocPir<br />

549. Almidón. v. amirun, enpesa. Alkondara ta gona zuri almidoi ta burdin beroagaz gogortu ta<br />

leunduak. Ag Kr 42. Potasak, gozatu egiten du sagar-ondoa: potasa ori gabe, ostoak ezingo luteke almidoirik<br />

eta gozorik (azukarrik) bereganatu. EEs 1916, 268. Uruna gusti ta berotu ezkero, almidoi-garauak azi edo<br />

anditu egiten dira. GJaur Kimia 230. Arkondara zurietako almidoia. Arti Ipuin 58.<br />

almidoitu (Lar DVC 153), almidoatu (Lar). Almidonar. v. amirundu, enpesatu. Paineluak jaboneetia,<br />

almidoitutia . fB Olg 57.<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

1114

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!