14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

algarratx (V-gip ap. Iz ArOñ). 1. "Algárratx, algárratxak, los frutos comestibles del tamaño de las endrinas,<br />

de color gris y con pelusa, de un arbusto" Iz ArOñ. "Algarratxa, grosella, en Bergara" Garate 2. a Cont RIEV<br />

1933, 95. Cf. VocNav: "Argarache, especie de uva silvestre, muy pequeña y ácida (Roncal)".<br />

2. (V-gip ap), algarratz (V-gip), agarratz (V-gip), argarratx (V-gip). Ref.: Iz ArOñ (algarratx); Elexp Berg<br />

(algarratz). "Argarratxa, argarrax bat, arbusto espinoso" Iz ArOñ (s.v. algarratx). "Agracejo. Ale garratzgarratzak<br />

ematen dituen sastraka" Elexp Berg. Cf. arkakarats.<br />

algarratz. v. algarratx.<br />

algarri. 1. "(Hb), levain" Lh. v. altxagarri.<br />

2. Reconfortante. v. altxagarri (2). Agur, agur-ba, beste bat arte, / agur goraint algarriya. EA EEs 1921,<br />

203. Beste ele guzien artean / erregiñ altsu baten antzera / bakaulki goitiyan zauden ori, / euzko-gogoen algarri<br />

zera. Elizdo EEs 1928, 4.<br />

algarroba. Algarroba. Usain berezia dago etxe-arteetan. Algarroba usaiña. Erkiag BatB 168.<br />

algartu. v. argaldu.<br />

algatsu (S). Ref.: Lh (algatsü); Lrq (alga). "(Prairie) couverte de longues tiges de graminées" Lh. "Qui a<br />

beaucoup de graminées" Lrq. Cf. 1 alga.<br />

algatze (S ap. Lh). Ref.: Lh; AtSac 3. "Prairie en général" Lh. "Les prés, sorhoak (L, S), pentzeak, pein, pin<br />

(BN), algatziak (S)" AtSac 3.<br />

algaxka (S ap. Lh). 1. Dim. de 1 alga. 2. "Foin un peu mélangé de graminées (S)" Lrq.<br />

alge. v. ahalgabe; zalke.<br />

algerratz (-gerhatz S-saug ap. Lh), algehatz (S ap. Lrq, s.v. alga). "Balai de graminées" Lh (s.v. alga).<br />

algerratzxkot (algerhatzxkot S-saug ap. Lh). Dim. de algerratz.<br />

algertar. Argelino. Algertarrak gaizkitu dituela De Gaullek denen aitzinean... erran gabe doa. SoEg Herr<br />

19-6-1958 (ap. DRA).<br />

algin. v. ahalegin.<br />

1 algo (A, que cita a Izt), algoa. Poder, poderío; ánimo, fuerza de voluntad. "Poder, poderío" A. Cf. LE-Fag:<br />

"Azkue trae esta palabra como tomada sólo de Iztueta, pero se usa también en Baztán". "Algorik gabeko gizona,<br />

hombre sin fuste" O. Irigoyen (ap. DRA). v. ahalgo, alfo. Eta are baldin Ministreak algoarik badu, on behar<br />

gaizo aflijitu diradenen konsolatzeko edo aiutatzeko. Lç Ins B 7v. Amoinaren egitia bere alguen arabera.<br />

CatLan 114. Oiek eztute algoik Semea Seminariora bialtzeko. LE-Fag. Bañan lanbide oni ekin zitzaiozkan<br />

gizonak algo gitxikoak ziralako, eta beste alde, guda gudaren gañean sortzen zalako, utzi izan zioten guztiari bat<br />

batean. Izt C 70. Eta lanbide lodi oni ekiteko algorik orain orain bezala arkitzen etzaiolako, laga ditu asmo on<br />

oek guztiak. Ib. 89. Otzak eta guziak erkituak eskuetatik, irukitzeko algorik ezta asmok lurrera eroritzen<br />

zitzaizkatela arkitu ziran ta. Iñarra Ezale 1897, 274b (ref. a las tropas de Napoleón durante la campaña de<br />

Rusia). Menditikan giñan jetxi, / berriz igotzeko algo gutxi. Auspoa 74-75, 18. Urre t'algoa aantzaraziz. "Que<br />

del oro y del cetro pone olvido". Gazt MusIx 79.<br />

Etim. Leiçarraga es, al parecer, el único que emplea con seguridad el tema algoa, que es algo en autores como<br />

el guipuzcoano Iztueta. Según señala Schuchardt, -goa procede aquí de -go, puesto que no se trata de una<br />

formación vasca, sino del cast. algo, que significaba también 'bienes', 'honor', etc. (cf. hidalgo). De ser así, hay<br />

que admitir una interpretación temprana de rom. -go (final, no sufijo) como vasco -goa. Esto significa que, sea<br />

cual fuere el origen último, algoa va con algo en el léxico vasco, y debe ser separado de raíz de vasc. ahalgoa<br />

'poder, etc.' formación regular de ahal + -goa.<br />

2 algo. Halago, lisonja. v. balaku. Elkar tentatzen dire algos, baimendes, aprobatus. LE-Ir. An izain dire<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

1092

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!