14.05.2013 Views

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

A-Amazur - Euskaltzaindia

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Orotariko Euskal Hiztegia 1. lib.: a-amazur<br />

eran arte estu, / berak aldrebestu. Tx in Imaz Auspoa 24, 138. Ikusi giñun saiatzen ere / batzuk bezela bestiak, /<br />

egun guziko galtzen du baña / bertso bat aldrebestiak. Uzt Sas 304.<br />

2. "Enfadarse" Elexp Berg. "Bi familixa orrek alkarrekin aldrebestuta dare" Ib.<br />

aldu. v. ahaldu.<br />

aldude-hegoa. "(BN-ciz), subordinado" A.<br />

aldun. v. ahaldun.<br />

aldunburu. Presidente de la Diputación. Gipuzkoako aldunburu Elortza [...] Bizkaiko aldunburu Jauregi<br />

[...] sei-zazpi aldun aldamenetan dituela. A LEItz 5s.<br />

aldundegi. (Neol.). Diputación. v. aldundi. Gipuzkoa aldundegiko jauregian. EuskOl 1930, 2. Donostiako<br />

Aldundegiko Jauregian. AIr Egan 1955 (5-6), 44.<br />

aldundi. Diputación. "Diputación (neologismo)" A DBols. v. aldungo, aldundegi, diputazio.<br />

Tr. Sustituye al larramendiano ekauta a principios del s. XX. Desde su fundación hasta años después de la<br />

guerra civil es la forma que se utliliza en Euskera, revista oficial de <strong>Euskaltzaindia</strong>. Después, mientras don N.<br />

Oleaga fué su secretario, se usó en las actas ekauta. En DFrec hay 10 ejs. de aldundi.<br />

Orretarako bear dan eskuarterik erdia Aldundiak (Diputazioak) agindu digu. A Ardi 38. <strong>Euskaltzaindia</strong>ren<br />

jaiotza Bizkaiko Aldundiaren lana izan da. Eusk 1919-1920 (I) 38. Gure Erriko lau Aldundi eta Udal bikaiñenei<br />

eskabide bat zuzentzea. EEs 1920, 12. Bizkai-Aldundiaren Erri-Irakaskuntza-Batzordearen arduraz ta yaubegopean<br />

egiña. KIkV 1. Aldundija-edo (Diputaziñua-edo) ixan biarko dok. Altuna 84. Iñori ezer eskatzeka, Aldundi-<br />

Udaletxeetan mintza ziñezteke euskeraz. Ldi IL 64. Bizkaiko Aldundiaren euskerazko eskoletara-naiean. Or Y<br />

1933, 411. Lan bako orrei jaten emoteko Aldundi ta Udalai dirua eskatu yake ta arpideak be iregi dira. Eguzk<br />

GizAuz 160s. Erromara baietz-eske idatzi zanean, Aldundiak (Diputazioak) zin-emana. SMitx Aranz 65.<br />

Naparroako aldundiari utzi dio etxaldea, berari dagokionez zaitu dezan. Munita 104. Ondo ikusten zuten gure<br />

Aldundi edo Diputazioak zetorkiken kaltea. F. Labayen ib. 6. Aldundi Garai-Garaia (txit Garaia).<br />

"Excelentísima Diputación". NEtx Nola 12. Geroztik ehunka eskaera izan dira alderdi, bazkun, udaletxe,<br />

aldundi eta besteen gandik [Breizh-en]. Mde Pr 283s. Bituriera doan bide orri Bizkaiko Diputaziñoak<br />

(Aldundiak) mille ta zazpireun metroko zati bat egotzi eutsan. Akes Ipiñ 8. Bizkai, Gipuzko ta Arabako / iru<br />

Aldundik batian, / diru eskein diote. NEtx LBB 290.<br />

- ALDUNDI-JAUREGI. Palacio de la Diputación. Donostian, Aldundi-Jauregian bildu ziran euskaltzainak.<br />

EEs 1920, 12. Donostian Aldundi-Yauregian (Diputazioan) ditun landoletara bializ. Ldi IL 128. Iruñan Aldundi-<br />

Jauregian. Eusk 1934, 265.<br />

aldundiko. Diputado. v. ahaldun (3). Bateko Aldundikoai (Diputaduai) zirikalditxoak emanaz, eta besteko<br />

Donostiko Udalai (Errejidoreai) aspertu gabe buru belarri jardunaz. Mok EEs 1929, 157.<br />

aldungai. Candidato a diputado. Ala agertu zitxinan papertxo aietan olako Aldungaiak. Or QA 80.<br />

aldungo. Diputación. v. aldundi. Oraintxe amar bat urte, Gipuzkoako Aldungoaren (Diputazioaren) deiak<br />

eroanda, Oñatiko euskaljaietan egindako itzaldian. A EEs 1916, 107. Au ['Escuela Normal' deritxona]<br />

aldungoak eta Udaletxeak (Diputazino ta Ayuntamientuak) bien artian darabile. Ib. 112.<br />

aldunsoro. "Potentemente" Lar.<br />

1 ale (V, G, AN, Ae, Sal; Lar, Añ (G), Mg Nom, Lcq 27, Dv (G), H). Ref.: VocPir 638; A; A Apend; EI 117; Iz<br />

UrrAnz (alía); Asp Leiz2; Etxba Eib (alia); EAEL 76; Elexp Berg.<br />

1. Grano de cereal o de otros vegetales. AxN explica bihi (120, 574) por ale. "Garbillar, alea garbitu" Lar.<br />

"Corzuelo, granos de trigo con su cascarrilla, aleak beren lekatxoetan" Ib. "Granujado, alez betea" Ib.<br />

"Desgranar, [...] (G) desaletu, alea kendu" Añ. "Grain, céréale" Dv. "(Gc), grano, semilla y fruto de mieses" A.<br />

"Erroteagaitik, urun gitxi emoten dabenean: 'emoizu alea' esaten da (V-arr), del molino, cuando produce poca<br />

harina, se dice 'aliméntale'" Ib. (cf. infra (7)). "Aunsgastaiñaak, aleluzekia, grano un poco alargado (V-gip)" Iz<br />

UrrAnz 52. v. bihi, garau, 1 pikor, artale, GARI-ALE, GARAGAR-A., OGI-A.<br />

Tr. Documentado en textos meridionales desde mediados del s. XVIII, aunque en vizcaíno sólo lo emplean<br />

J.A. Moguel (en una etimología) y Kirikiño. En DFrec hay 123 ejs., todos ellos meridionales, correspondientes a<br />

Creative Commons Aitortu-EzKomertziala-PartekatuBerdin baimen baten<br />

mende.<br />

1040

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!