21.04.2013 Views

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

Gramática - Academia de la Llingua Asturiana

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

VII.<br />

El xéneru<br />

y el númberu<br />

90<br />

terminaciones: masculín -U / femenín -A / neutru -O (llibru malu, nove<strong>la</strong><br />

ma<strong>la</strong>, carbón malo; home xustu, muyer xusta, xente xusto); masculín -ÁU<br />

/ femenín -ADA / neutru -AO (asientu moyáu, cara moyada, ma<strong>de</strong>ra moyao;<br />

home enfotáu, muyer enfotada, xente enfotao); masculín -ÍU / femenín -IDA<br />

/ neutru -ÍO (vasu bebíu, xarra bebida, lleche bebío; el cobertor recudíu,<br />

<strong>la</strong> tobal<strong>la</strong> recudida, <strong>la</strong> ropa recudío); masculín -UDU / femenín -UDA / neutru<br />

-UDO: (obleru picudu, escarpia picuda, fierro picudo); masculín -ÉU (o<br />

-EU) / femenín -EA / neutru -EO (país européu, nación europea, xente europeo;<br />

gatu feu, gata fea, lo feo); masculín -DERU / femenín -DERA / neutru<br />

-DERO (asuntu face<strong>de</strong>ru, xera face<strong>de</strong>ra, lo face<strong>de</strong>ro; un piescu abri<strong>de</strong>ru,<br />

una cirue<strong>la</strong> abri<strong>de</strong>ra, fruta abri<strong>de</strong>ro); masculín -DIZU / femenín -DIZA /<br />

neutru -DIZO (sitiu afayadizu, casa afayadiza, lo afayadizo; neñu antoxadizu,<br />

neña antoxadiza, xente antoxadizo); masculín -ÍN / femenín -INA /<br />

neutru -INO (home vieyín, muyer vieyina, xente vieyino; xatu ruin, oveya<br />

ruina, ganáu ruino); masculín -ÁN / femenín -ANA / neutru -ANO (home<br />

charrán, muyer charrana, xente charrano; rapaz folganzán, rapazana folganzana,<br />

xente folganzano). Sobre <strong>la</strong> escritura <strong>de</strong> «d» nestes terminaciones,<br />

ver III.2.3.<br />

2.2.2 AXETIVOS ENSIN ESPRESIÓN ESPECÍFICA DE NEUTRU<br />

Dellos axetivos presenten namái una terminación común a masculín,<br />

femenín y neutru. Nesti casu atópense los axetivos que tienen a comuña<br />

un masculín, un femenín y un neutru en -E (un home llibre, una muyer llibre,<br />

xente llibre; llibru ver<strong>de</strong>, camisa ver<strong>de</strong>, mofu ver<strong>de</strong>), en vocal tónica<br />

(un diputáu zulú, una diputada zulú, xente zulú), en -A (él ye socialista,<br />

el<strong>la</strong> ye socialista, ye xente socialista) o en consonante (machu xabaz,<br />

fema xabaz, xente xabaz; home bonal, muyer bonal, xente bonal; día<br />

aciar, selmana aciar, eso ye aciar; rapaz pe<strong>la</strong>nes, rapaza pe<strong>la</strong>nes, xente<br />

pe<strong>la</strong>nes).<br />

2.2.3 AXETIVOS CON DOS ESPRESIONES DE NEUTRU<br />

Esiste un tipu d'axetivos qu'amuesen dos posibilidaes <strong>de</strong> formar el neutru,<br />

una co<strong>la</strong> mesma espresión que'l masculín, y otra amestándo-y -o. D'esta<br />

miente: masculín -ÓN / femenín -ONA / neutru -ÓN u -ONO (rapaz fartón,<br />

rapaza fartona, xente fartón o fartono; pisu puercón, mesa puercona,<br />

agua puercón o puercono); masculín -ÉS / femenín -ESA / neutru -ÉS o -ESO<br />

(home montés, muyer montesa, xente montés o monteso); masculín -DOR /<br />

femenín -DORA / neutru -DOR o -DORO (rapaz fa<strong>la</strong>dor, moza fa<strong>la</strong>dora, xente<br />

fa<strong>la</strong>dor o fa<strong>la</strong>doro).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!